På Gudings gård i Alva på södra Gotland har Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten fullt upp. Förutom äggproduktion, kycklinguppfödning, ekologisk växtodling och gårdsförsäljning äger paret skog, vindkraftverk och satsar nu stort på biogas.
De båda lantmästarna Magnus Ahlsten och Ilse Hallgren är Gotlands största äggproducenter. Tillsammans äger och driver de verksamheten på Gudings gård sedan mitten av 1980-talet, då Magnus köpte gården av föräldrarna. Idag har de 33 000 unghönsplatser och 47 500 värphönsplatser, varav 9 000 är ekologiska.
Självplock av ägg allt mer populärt
Ilse och Magnus har byggt upp sin fjäderfäproduktion steg för steg både genom att bygga nytt och genom att köpa och hyra andra stallar. Äggen säljs till Gotlandsägg, dock med undantag för de ägg som säljs i den så kallade äggboden. I en liten gul friggebod intill länsvägen som går genom socknen kan kunderna själva plocka åt sig äggen, en verksamhet där omsättningen ökar år från år. På gården produceras såväl konventionella ägg som KRAV-ägg.
– All vår växtodling är ekologisk, och 20 procent av hönsen. Men egentligen är det nästan lika viktigt att det är närproducerat, transporterna av livsmedel glömmer man lätt bort, säger Magnus.
I det nya stallet för konventionella höns finns en lokal där man kan ta emot studiebesök, utan att riskera att få in smittor eftersom man inte behöver gå in bland hönsen.
– Vi vill gärna visa hur våra värphöns har det. Jag tror det betyder oerhört mycket för förtroendet för svenska livsmedel att vi visar vad vi håller på med, säger Ilse.
Biogaskunskap till salu
Förutom Gudings Gård, har Ilse och Magnus dotterbolaget Biogas Gotland – ett bolag som ska ta hand om allt från byggnation till försäljning av gas och biogödsel. Förhoppningen är att företaget i framtiden ska kunna sälja kunskap om biogas, kanske till och med nyckelfärdiga biogasanläggningar. Den planerade biogasanläggningen på gården beräknas kosta totalt 40-45 miljoner kronor. Anläggningen kommer att bestå av flera delar med teknik som är känd sedan tidigare, men som aldrig har använts i ett sammanhang som detta. Det har gjort att Energimyndigheten har blivit intresserad av satsningen och bidrar med 4,2 miljoner kronor.
– En bra grundplåt och ett mycket stort stöd för oss, säger Ilse, och förklarar att de helst vill stå för hela kedjan själva - från produktion till försäljning av gas och rötrest - allt för att undvika att bara bli råvaruleverantörer.
– Vi ser hur svårt det är att få betalt för våra produkter i lantbruket, nu gäller det att vi behåller initiativet när det gäller energin, fortsätter Magnus.
Fullt utbyggd ska anläggningen kunna ge 1,6 miljoner kubikmeter gas per år, motsvarande 1 600 kubikmeter diesel. I ett första steg kommer gasen att användas till att göra el och värme. Nästa steg blir att bygga en gasreningsanläggning för att kunna uppgradera gasen till fordonsbränsle. Anläggningen kommer att kunna ta emot maximalt 9 700 ton avfall per år.
Råvarorna som ska rötas består av höns- och kycklinggödsel, energigrödor som majs, avfall från livsmedelsindustrier samt slaktavfallet från avlivade värphöns. Varje år blir det 50 000 uttjänta värphöns och 3 000 ton hönsgödsel att ta hand om. Hönsen körs nu till fastlandet för destruktion, en mycket kostsam och inte speciellt miljövänlig hantering.
Kretslopp och minskade transporter
Hönsgödsel är kväverikt och lämpar sig inte så bra i konventionell gasproduktion. Det är en av anledningarna till att man i denna anläggning kommer att recirkulera en del av vätskan i processen, helt enkelt för att späda materialet. Rötresten kommer att efterbehandlas och slutprodukten blir en näringslösning, ett attraktivt gödselmedel som förhoppningsvis blir godkänt för ekologisk odling.
– Kretsloppstänkandet finns ju redan på gårdarna i dag, men här kan vi ta bättre vara på gödseln. Den koncentrerade näringslösningen blir lättillgänglig för växterna och det innebär mindre växtnäringsläckage. Ett stort plus är också de minskade transporterna, säger Magnus.
Och snart får förhoppningsvis Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten i Alva möjligheten att visa att det är jordbruket som har den stora potentialen vad gäller energi. Tillsammans med några andra gotländska lantbrukare håller de på att titta på en biogassatsning för produktion av energi till Arla, där gas från biogasanläggningen skulle ersätta oljan som Arla använder idag.
– Det är väldigt intressant och spännande, men självklart nervöst. Det är stora investeringar och vi jobbar ännu med finansieringen på Alvaanläggningen. Förhoppningsvis löser vi det inom den närmaste framtiden, avslutar Magnus.
Följ Magnus Ahlstens och Ilse Hallgrens väg mot biogasanläggningen på Bioenergibloggen på bioenergiportalen.se.