Vad är LRF?Lantbrukarnas riksförbund är en partipolitiskt obunden intresse- och företagareorganisation för människor och företagare inom vad vi kallar det de gröna näringarna, dit till exempel jordbruket och skogsbruket hör. Våra 170 000 medlemmar driver tillsammans cirka 90 000 företag.
Vad är svenska mervärden egentligen?Svenska mervärden står sammanfattat för det produktionssätt som vi använder när vi odlar och när vi föder upp de djur som ska bli livsmedel. Vår produktion skiljer sig väsentligt från de flesta andra länders och politikerna tycker att den är så viktigt att de har lagstiftat om den. Det kan handla om allt ifrån att våra grisar får röra sig på större ytor under uppväxten och kunna ligga ner om de vill till att de får ordentligt med strö och möjlighet att föda kulltingar i lugn och ro.
Varför är svenskt griskött dyrare än utländskt?Sveriges bönder konkurrerar på en öppen europeisk marknad, vilket borde grunda sig på likvärdiga villkor som övriga länder. Men Sverige har betydligt tuffare miljö- och djuromsorgsregler än övriga världen. Det är mycket bra, men kostar också mer att efterleva i produktionen. Den svenska djuruppfödningen i sig innehåller många mervärden, i form av djurskyddslagar och regler kopplade till hur djuren föds upp och hanterats. Mervärdena gör den svenska produktionen dyrare.
Smakar det svenska grisköttet bättre än utländskt?Det kan kännas bättre att veta att det man äter fötts upp på ett hållbart och etiskt försvarbart sätt. Även om det inte är vetenskapligt bevisat upplever många att köttet både luktar och smakar bättre om det kommer från djur som har haft det bra. Flera av de duktiga svenska kockarna menar också att de föredrar det svenska grisköttet
Ge exempel på skillnaden mellan svensk och utländsk grisproduktion?I Sverige är det förbjudet att kupera svansen på grisen. Det kräver en bra miljö för att grisarna inte ska bli stressade, för om de blir stressad kan de lätt börja utöva ett beteende som innebär att de biter på varandras svansar. Istället för att knipsa av svansen, som man gör i de flesta andra länder i förebyggande syfte, har vi strävat efter att våra grisar ska må bra och inte bli stressade. Halm och boxutrymme har stor betydelse för grisens välbefinnande. Men det allra viktigaste är djurskötseln. Enligt svensk lag ska grisarna ha halm eller likvärdigt strömaterial i tillräcklig mängd. De ska också ha en speciell ligg- och lekyta och en separat yta att göra sina behov på. I andra EU-länder går grisarna på gödselytan hela tiden, vilket gör att det inte går att tillföra någon halm, som man alltså gör i Sverige. Alla grisar måste gå lösa i Sverige. I Sverige är det förbjudet att ha suggor i burar, de måste gå lösa hela sitt liv. Det är extra viktigt när hon ska få sina kulltingar, då suggan har ett naturligt beteende i att få ”bygga bo”. De flesta suggor i EU står i burar hela sin livstid.
Är svenskt griskött mer klimatsmart än utländskt?Sverige är ett stort land med en förhållandevis liten grisproduktion Detta gör att vi har möjlighet att odla vår egen spannmål som grisarna ska äta och det finns ytor att sprida gödseln på som växterna har nytta av.
Men man bör hellre titta på hela nyttan av djurhållningen och inte bara på klimatfrågan. Grisar är bra förädlare av vegetabilierester från livsmedelsindustrin och växer fort, vilket är bra ur klimatsynpunkt. Dessutom bidrar gödslet till biogas.
Gör verkligen konsumenterna någon skillnad på svenskt och utländskt?Ja, enligt många undersökningar och studier vill svenskarna ha ”mer värde, mer närhet och mer bonde” när de handlar livsmedel. De vill handla mer svenskt i allmänhet, mer miljövänligt och mer närproducerat. Många konsumenter vet inte att korven som ligger bredvid det färska köttet i många fall är gjord av billigt importerat kött. Handeln i Sverige har dock nyligen gjort en frivillig överenskommelse om att ursprungsmärka grisköttet för att möjliggöra för konsumenterna att göra egna val.
Varför kan det vara svårt att hitta ursprunget på just griskött i butiken?Det finns ett obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av frukt och grönt, honung, ägg och nötkött. För nötkött gäller kravet bara för färskt, fryst, helt, skivat och malet kött. Märkningskravet gäller inte till exempel kryddat eller färdigmarinerat kött. Det gäller heller inte för halvfabrikat. Tyvärr omfattas inte svenskt griskött av reglerna kring ursprungsmärkning, vilket gör att leverantören inte behöver skriva ut ursprunget på förpackningen. Men en del väljer att märka ändå. Tyvärr märks det ibland på ett bristfälligt sätt vilket kan skapa förvirring och få konsumenten att felaktigt tro att hon eller han köper svenskt. För att vara tydligt bör det framgå var djuret är fött, uppfött och slaktat. Det är det enda sättet för konsumenterna att få klarhet i var köttet kommer ifrån.
Under försommaren lanseras en ny, frivillig svenskmärkning av charkvaror, till exempel korv och skinka, som innehåller 100 procent svenskt kött. Det nya märket betyder att all köttråvara i produkten är från gris, nöt, och/eller får och lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige samt att hela produkten är tillverkad och förpackad i Sverige.
Vad spelar det för roll om jag köper svenskt eller inte?Valen vi gör när vi köper livsmedel spelar roll i ett större perspektiv än vad man kanske kan tro. City Gross kampanj till exempel är viktig, eftersom andelen svenskt griskött har minskat de senaste 30 åren. Om inget görs nu kommer den svenska grisproduktionen, med alla mervärden och möjligheter att påverka foder, miljö och djurhållning, att tvingas till avveckling. Det skulle innebära att Sverige tvingades till att importera allt griskött. Det vore inte bra för dig som konsument att inte längre kunna göra medvetna val. Det vore inte bra för de enskilda företagarna – bönderna – och därmed inte heller för Sveriges ekonomi. Det man sällan tänker på är att det även är bönderna som hindrar att ängar och hagar växer igen genom att låta sina betande djur beta på markerna.
Konsumtionen av griskött ökar, men det är det importerade köttet som tar allt större plats i våra butiker. Vi vill att våra barn och barnbarn ska ha chans att göra medvetna val i butikerna och få möjlighet att påverka hur djuren har det på gårdarna. Denna möjlighet försvinner om vi blir helt beroende av importerat griskött.
Hur många grisbönder finns det i Sverige?Sverige är ett litet ”grisland”. Vi har cirka 1 400 grisbönder som producerar knappt 3 miljoner grisar om året. Detta ska till exempel jämföras med Tyskland som har 56 miljoner grisar.
För några år sedan producerade vi 4 miljoner grisar i Sverige, men till skillnad från övriga EU slutar många svenska grisbönder på grund av att det kommer in billigare griskött från bland annat Danmark och Tyskland. Svenska producenter kan inte konkurrera med danskt och tyskt griskött eftersom de strängare djurskyddskraven gör det dyrare att föda upp en gris i Sverige.
Om kampanjen
Hur länge pågår kampanjen?Kampanjen pågår vecka 20-22 i City Gross-butikerna, samt i TV för att väcka uppmärksamhet i frågan. Men debatten hoppas vi ska pågå mycket längre. Under, men även efter kampanjen, kommer City Gross att betala en krona mer per kilo färskt griskött – pengar som går direkt till bonden utan att konsumenten behöver betala mer.
Vad kan jag göra som konsument för att stötta kampanjen?Fråga efter ursprunget på det griskött du köper i butik, och på råvaror över lag när du handlar. Prata gärna med dina vänner och fråga om de till exempel brukar titta på ursprunget på förpackningarna.
Kommer City Gross att höja priset på grisköttet i butik?Nej, det kommer de inte. Det är företaget självt som betalar mer för våra svenska mervärden, utan att produkten blir dyrare för kunden. Griskronan är tänkt att varaktigt ge Sveriges bönder bättre ekonomi, och därmed bidra till att konsumenterna kan köpa svenskt även i framtiden.
Det som är så positivt med kampanjen är att Bergendahls verkligen vill att det som konsumenten betalar för också ska komma den svenska bonden till del
Vad vill LRF förmedla genom kampanjen?LRF vill stötta initiativet som City Gross tar för att belysa och bevara den svenska grisproduktionen och det värde de ser i att enbart sälja svenskt griskött.
Är det verkligen en knorrklippare på reklambilden?Ja, det är det. Den är givetvis förbjuden i Sverige men existerar i allra högsta grad inom övriga EU.
Är den här griskampanjen ett sätt att tvätta bort den negativa bilden av svensk griskproduktion?Kampanjen är utformad av Bergendahls som äger City Gross-butikerna och den är alltså inte initierad av grisbönderna eller LRF. Det är dock tråkigt om en del har en negativ bild av svensk grisproduktion eftersom de allra flesta svenska grisbönder är mycket måna om sina djur och sköter dem enligt vår stränga svenska djurskyddslagstiftning.
Just nu pratar man mycket om kastrering av smågrisar. Vore det inte bättre att jobba gemensamt i en sådan kampanj istället?LRF har inte varit med och utformat den här kampanjen från grunden och det finns flera viktiga frågor inom svensk livsmedelsproduktion. Att planera en kampanj tar lång tid och det är inte möjligt att veta vilka frågor som kommer att vara aktuella den dag kampanjen lanseras
Reklamfilmen glorifierar den svenska produktionen så till den grad att man luras att tro att svenska grisar lever i himmelriket här, men är det verkligen så?Den verklighet vi har att förhålla oss till är att man faktiskt föder upp grisar, kor, får, lamm och höns till föda. Men det viktigaste med vår lagstiftning och böndernas arbete är att djuren ska ha en dräglig tillvaro under uppfödningen och så länge de lever. Sverige är unikt i sin djurskyddslagstiftning och det är något som våra bönder är stolta över.
Är inte den här kampanjen ett sätt för bönderna att glorifiera den svenska produktionen fast vi vet att den ofta är storskalig och inte alls så gullig?Det är inte bönderna som står bakom kampanjen utan City Gross, vilket är unikt i sig. Visst finns det både storskalig och småskalig grisproduktion i Sverige, men miljö- och djurskyddslagarna är desamma oavsett storlek på produktionen. Djuren på de större gårdarna har det inte sämre eller annorlunda än djuren på de små. Däremot är det ofta lättare att bedriva en nischproduktion med till exempel utegående suggor, om antalet djur är relativt få.