CAP är EUs gemensamma jordbrukspolitik

LRF vill ha en långsiktigt jordbrukspolitik som fortsatt ska vara gemensam för hela EU. För att möta framtidens utmaningar i form av konkurrenskraft, klimat, energiomställning och miljö måste det finnas en gemensam budget som till och med bör vara större än nuvarande. LRF är för en marknadsanpassning om den sker i takt med omvärlden.

En mycket viktig aspekt är att politiken har enkla och förutsägbara regler och en sammanhållen och tydligare struktur. Vi vill också att jordbrukspolitiken även fortsättningsvis ska innehålla ett landsbygdsprogram med en bred politik som stöder utveckling av företagande på landsbygden.

Läs mer om LRF och CAP i broschyren Den framtida jordbrukspolitiken (pdf).

CAP efter år 2013

Diskussionerna om CAP på längre sikt är fortfarande i ett inledande skede, men kommissionens analysarbete för perioden 2013-2020 har påbörjats utifrån ett antal huvudlinjer.

Enligt kommissionens synsätt kommer gårdsstöden att vara en hörnsten i CAP också i perioden efter 2013, men systemet måste anpassas och ersättningsnivåerna kommer att sänkas. Kommissionens ambition är en helt frikopplad modell som är gemensam, och gemensamt finansierad, för samtliga 27 medlemsländer.

Bakgrunden till CAP

CAPs historia är nästan lika lång som EUs, eller EG som gemenskapen benämndes i begynnelsen. Drivkraften bakom EU var att etablera ett samarbete mellan länder som tidigare återkommande bekämpat varandra i krig.

I det ekonomisk-politiska samarbete som skapades i de sex grundarländerna i slutet av 1950-talet var jordbrukspolitiken och livsmedelsförsörjningen en central del. I Romfördraget från 1957 finns följande målsättningar för CAP:

• Ökad produktivitet i jordbruket
• Skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen
• Stabila marknader
• Tryggad tillgång av livsmedel
• Skäliga livsmedelspriser

I praktiken är dessa målsättningar oförändrade än idag. CAP har dock reformerats successivt för att möta nya krav.