Myter och missförstånd om CAP
Det finns en stor okunnighet om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. När jordbrukspolitiken diskuteras är det ofta fördomar snarare än fakta som utgör grund. Många argument och exempel härrör från jordbrukspolitiken som den såg ut för 10, 20, ibland till och med 30 år sedan.
Medan vi i Sverige gärna bygger argument kring felaktiga fakta diskuterar övriga EU hur den gemensamma jordbrukspolitiken ännu bättre ska gagna medborgarna, maten och miljön.
Nedan reder LRF ut begreppen kring ett antal felaktiga påståenden om CAP.
Påstående: CAP slukar EUs budget.
Det är sant att 40 procent av EU:s gemensamma budget går till CAP. Men det beror på att jordbrukspolitiken är ett av få områden där medlemsländerna valt att sköta finansieringen gemensamt. Utgifterna för jordbruk och livsmedelsproduktion utgör i själva verket en procent av EU-ländernas samlade offentliga utgifter. Motsvarande siffra för exempelvis rekreation och kultur är två procent.
Påstående: CAP förstör och stänger marknaden för bönder i världens fattiga länder.
Det här är en villfarelse som flertalet frivilligorganisationer gjort upp med, men som ibland torgförs från politiskt håll. Sanningen är att EU tillämpar total tullfrihet för allt utom vapen mot alla världens minst utvecklade länder.
Påstående: EUs jordbruksstöd pressar priserna på världsmarknaden.
Världsbankens studier över vilka konsekvenserna skulle bli om hela världens jordbruk avregleras visar att priserna endast skulle stiga marginellt. Jämfört med de senaste årens prissvängningar vore ökningen försumbart. Mest skulle priserna stiga på produkter där EU redan har öppnat sin marknad eller är en mycket liten aktör.
Påstående: EU-ersättningarna är kopplade till grödor eller olika sorters produktion.
Detta är inte längre sant då det produktionskopplade stödet har avvecklats.
Påstående: CAP bidrar till övergödningen av Östersjön.
De svenska kväve- och fosforutsläppen beräknas ha minskat med runt 20 respektive 10 procent sedan det svenska EU-inträdet. I själva verket kan arbetet med att minska övergödningen av Östersjön intensifieras tack vare EU-samarbetet. Nyligen beslutade EU exempelvis att satsa 3,8 miljoner euro på den projektet Baltic Deal. Det är ett så kallat flaggskeppsprojekt inom EUs Östersjöstrategi och bygger bland annat på de positiva erfarenheterna från det svenska lantbrukets miljörådgivningsprogram Greppa Näringen där över 7 000 svenska bönder deltar.