EHEC-bakterien är spridd över hela världen och flera relativt stora utbrott har rapporterats – bland annat i Tyskland, England, USA, Kanada och Japan. Bakterien förekommer i tarmen hos framför allt nötkreatur, får och getter. Djur som bär på bakterien är dock sällan eller aldrig sjuka.
Sedan mitten av 1990-talet har svenska myndigheter och näringen tillsammans infört riktlinjer för åtgärder i hela livsmedelskedjan för att förhindra att EHEC sprids till människa. Forskning och undersökningar har genomförts av såväl näringen som staten. Under 2000-talet har förekomsten av EHEC ökat. Orsaken till ökningen är ännu okänd. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen år 2006 att kartlägga förekomsten. Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Naturvårdsverket fick i uppdrag att sammanställa befintlig kunskap, kartlägga förekomsten av EHEC samt titta närmare på riskerna. I uppdraget ingick också att undersöka smittvägar och studera förekomsten av EHEC i livsmedel. Uppdraget avslutades i februari 2007 och redovisades i form av en riskprofil.
Handlingspolicy ska hindra överföring
Redan 1997 utformades en för myndigheterna gemensam handlingspolicy i samarbete med näringen. Policyn syftar till att förhindra överföring av EHEC till människor genom ett effektivt smittskydd. Policyn uppdaterades senast maj 2008 (den uppdaterades även 1999 och 2004). Policyn syftar även till att harmonisera myndigheternas agerande. Majoriteten av åtgärderna riktar sig till den livsmedelsproducerande sektorn och omfattar bland annat kontrollprogram, hygien i djurstallar, rekommendationer kring gödselspridning och rutiner kring gårdsbesök.
EHEC i Sverige
I Sverige har två större livsmedelsburna EHEC-utbrott inträffat. Kallrökt korv orsakade ett utbrott 2002 och
drabbade 28 personer. År 2005 smittades 135 personer i ett utbrott orsakat av sallat. Varje år rapporteras
omkring 250 fall i Sverige, där cirka en tredjedel har smittats utomlands.
Undersökningar genomförda i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet visade att drygt en procent av Sveriges nötkreatur är bärare av VTEC O157. Det sista avslutande undersökningstillfället som genomfördes
2006-2007 visade att strax över tre procent av nötkreaturen bar på bakterien. Forskarna anser dock att ökningen är statistiskt diskuterbar.
Fakta EHEC
EHEC-bakterien förekommer i tarmen hos framför allt nötkreatur, får och getter. Benämningen av EHEC (enterohemorragisk
E. coli infektion) varierar, bakterien kallas ibland även VTEC (verotoxinproducerande E. coli) eller STEC (shigatoxinproducerande E. coli), framför allt för att benämna förekomsten bland djur. Eftersom VTEC är en tarmbakterie är det viktigt att tvätta händerna efter gårdsbesök och att undvika badstränder med betande djur. Kallrökta charkprodukter, opastöriserad mjölk samt dåligt sköljda frukter och grönsaker är exempel på livsmedel som spridit EHEC-bakterien till människor på senare tid. Smittan associeras främst med magkramper, diarré och blödande grovtarmsinflammation. Cirka fem procent av sjukdomsfallen utvecklar njursvikt.
Sammanfattning
• EHEC-bakterien är spridd över hela världen och flera relativt stora utbrott har rapporterats – bland annat i Tyskland, England, USA, Kanada och Japan.
• Redan 1997 inrättades en handlingspolicy i Sverige som bland annat syftar till att förhindra överföring av EHEC till människor genom ett effektivt smittskydd. Policyn uppdaterades senast i maj 2008.
• I ett regeringsbeslut från 2006 fick SJV, SVA, SLV, SMI, SoS och NV i uppdrag att sammanställa befintlig kunskap och kartlägga förekomst av samt risker med EHEC.
Källor
– Elöd Szanto, veterinärinspektör, enheten för idisslare och gris, SJV.
– Sofie Ivarsson, epidemiolog, SMI.
– Sten-Olof Dimander, nöthälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården.
– Rapport från SLV, SJV, SVA, SMI, SoS och NV – Verotoxinbildande E. coli (VTEC-bakteriers smittvägar, förekomst samt risker för folkhälsan).