Svensk mat är klimatsmart

Det är i en hållbar svensk livsmedelsproduktion som mat med minimal klimatpåverkan kan produceras.

FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, konstaterar i en rapport att världens animalieproduktion svarar för omkring 18 procent av de totala växthusgasutsläppen. Omkring en tredjedel av dessa utsläpp uppstår då regnskog förbränns för att skapa nya betesmarker eller odlingsytor.

Som regel ger köttproduktion nästan alltid större utsläpp av klimatgaser än vegetabilieproduktion. Globalt sett står metangas från idisslande djurs magar för omkring 25 procent av köttproduktionens utsläpp.

Svenska livsmedel tål att jämföras

Genom den svenska uppfödningsformen står Sverige sig bra i internationell jämförelse. Räknat per kilo kött är utsläppen av metangas sannolikt lägre från svenska nötkreatur än exempelvis brasilianska. Det beror bland annat på att de brasilianska nötkreaturen växer långsammare än de svenska.

När man jämför olika typer av kött är det också viktigt att förstå att andra miljövärden också påverkas av produktionen, betande nötdjur är till exempel en förutsättning för biologiskt mångfald.

Maximal klimatnytta kan också kollidera med andra mål som till exempel djurvälfärd, därför är det sällan bra att titta på klimatfrågan helt isolerat.

Svenskt nötkött smartare än utländskt

Det nötkött som per kilo har minst inverkan på klimatet är det som produceras vid uppfödning av mjölkrasdjur. Med det menas att moderdjurets klimatpåverkan fördelas på mjölk och kött. Det gör att mjölkraskalven har en lägre klimatpåverkan än en kalv från en diko. Svenskt nötkött har till 65 procent sitt ursprung från mjölkrasdjur.

Även den svenska mjölkkon är klimatsmart jämfört med kor i andra länder och har länge tillhört världens mest högavkastande. Det innebär att metanutsläppen slås ut på många liter mjölk – ett faktum som bidrar till att de nu också tillhör världens mest klimatsmarta mjölkkor.

Lite metan från grisar

Även grisen står sig bra i jämförelse. En svensk gris lever vanligtvis i sex till sju månader. Den växer snabbt och äter en blandning av spannmål och proteinfoder.

Grisen är förhållandevis bra på att omvandla foder till kött vilket bidrar till att klimatpåverkan är mindre än för exempelvis nötkött. Men den största skillnaden mellan djurslagen är att grisens matsmältning leder till små mängder metanutsläpp. Den största klimatpåverkan från grisuppfödning kommer från odling av foder.

Svensk kyckling påverkar klimatet minst

Av de vanligaste köttslagen är kycklingkött det som ger minst påverkan på klimatet. Räknat per kilo kött genererar kycklinguppfödning minst utsläpp av växthusgaser. Kycklingens matsmältning genererar inte någon metangas över huvud taget. Dessutom växer den snabbt vilket ger mycket kött i förhållande till foderkonsumtionen.

Den svenska kycklingen är dessutom mer klimatsmart än kycklingar från andra länder. I exempelvis England och Frankrike värms kycklingstallarna upp med fossila bränslen.

Större delen av de svenska kycklinguppfödarna värmer upp stallarna, och i vissa fall även husen på gårdarna, med halm- eller flispannor.

Många växthus värms upp förnyelsebart

Även svenska grönsaksodlare övergår till förnyelsebara energikällor. Cirka 75 procent av de svenska växthusen med tomatodling värms upp med biobränsle eller spillvärme. Det gör att man från miljösynpunkt kan konkurrera med grönsaker från växthus där uppvärmning sker med fossila bränslen. Man kan även konkurrera med frilandsodling som finns i många länder där användningen av bekämpningsmedel ofta är hög.

Sammanfattning

  • Världens köttproduktion svarar för omkring 18 procent av de totala växthusgasutsläppen enligt FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
  • Svenskt nötkött står sig bra i internationell jämförelse. Räknat per kilo kött är utsläppen av metangas avsevärt lägre från svenska nötkreatur än exempelvis brasilianska.
  • Av de vanligaste köttslagen är kycklingkött det som ger minst påverkan på klimatet. Det beror på att kycklingens matsmältning inte genererar någon metangas över huvud taget.

Källor

  • Ulf Sonesson, projektledare, SIK
  • Hilda Runsten, klimatexpert, LRF
  • Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012
  • Den svenska maten och klimatet – så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket och trädgårdsproduktionen.