I stort sett alla undersökningar säger samma sak – svenska konsumenter vill veta var maten kommer ifrån. Man vill ha en tydlig ursprungsmärkning. Det handlar främst om kött och kyckling, men också om vegetabilier. På så sätt kan konsumenten själv göra ett aktivt val.
Det finns ett obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av frukt och grönt, nötkött, ägg och honung. Ursprungsmärkning av frukt och grönt ingår i EU:s handelsnormer.
Obligatorisk ursprungsmärkning av nötkött
Frågan om ursprungsmärkning av kött har diskuterats länge. Innan det svenska EU-inträdet fanns en obligatorisk ursprungsmärkning av kött. Den försvann 1995 på grund av att den stred mot den fria rörligheten av varor över gränserna. År 1995 enades dock branschen i Sverige om en frivillig märkning av kött och oblandade charkprodukter (exempelvis bacon och skinka).
BSE-krisen inom EU innebar att Ministerrådet beslöt att införa krav på ursprungsmärkning av nötkött. Sedan den 1 september 2000 ska nötkött i butik märkas med ursprung (fött, uppfött och slaktat). Kravet gäller bara för färskt och fryst helt, skivat och malet nötkött. Märkningskravet gäller inte inälvor och köttberedningar. Med köttberedningar menas att köttet har tillförts saltlake eller marinad, som rökt skinka eller korv.
Det finns ingen obligatorisk märkning av annat kött än nötkött. Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel satte 2007 gemensamt upp riktlinjer för hur livsmedel ska ursprungsmärkas. Men överenskommelsen innebär inte ett åtagande om att märka, utan hur märkningen ska utföras. Butiksstudier har visat att ursprungsmärkning ofta finns på annat kött än nötkött, men att den ofta är ofullständig och vilseledande. Oftast står det inte var djuret är fött, uppfött och slaktat. Enligt livsmedelslagstiftningen gäller att märkning av och information om livsmedel inte får vilseleda konsumenten. Exempelvis är det inte tillåtet med svenska flaggor på importerat kött.
Märkning av svenska charkprodukterPå initiativ av LRF tog de fyra stora dagligvarukedjorna, samt kött- och charkbranschen beslut om en frivilligmärkning av svenska charkprodukter. Satsningen kallas Märkeslyftet och märkningen ägs av Svenskt Kött. Sedan juni 2011 finns det svenskmärkta charkprodukter i butikshyllorna.
Tydlig märkning av ägg och fågel
Krav på märkning av ägg som säljs i butik infördes i januari 2004. Varje ägg ska stämplas med ursprungsland med två bokstäver, exempelvis se (Sverige), fi (Finland) och så vidare. På ägget ska också produktionssätt anges, det vill säga bur, frigående inomhus respektive utomhus eller ekologiskt. Bakgrunden var kravet på förbättrat djurskydd för höns.
I väntan på att handeln ska införa en tydlig ursprungsmärkning på allt kött har de svenska kycklinguppfödarna tagit saken i egna händer. Den 1 januari 2006 införde branschorganisationen Svensk Fågel en frivillig ursprungs- och kvalitétsmärkning av i princip allt svenskt fågelkött (Svensk Fågel representerar 98 procent av de svenska kycklinguppfödarna). Ursprungsmärkning garanterar att kycklingen eller kalkonen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige samt följer de krav och regler som branschen antagit.