Betesdrift - Betesdjur

FOTO: ESTER SORRI

Att beta är det naturligaste sättet för djur att skaffa sig föda. I det komplexa samspelet mellan betesmark och betesdjur är det dock många faktorer som påverkar produktionsresultat och beteseffekter. Ju större kunskaper du har desto mer kan du styra resultatet och förebygga hälsostörningar, överbetning eller andra oönskade effekter.
 
Rådgivning om betesplanering, utfodrings- och skötselfrågor kan du få från bland annat husdjursföreningarna, länsstyrelserna och Taurus. För hälsofrågor kan till exempel Djurhälsovården kontaktas. 

Du kan läsa om betesekologi, utfodrings- och hälsofrågor på bete för olika djurslag, med mera i boken "Bete och Betesdjur" som beställs från Jordbruksverket, www.sjv.se eller 036-155000. 

Tillsyn av djur
Läs mer på Jordbruksverkets hemsida om djurskyddsbestämmelser och tillsynskrav. Broschyren Tillsyn av betande djur ger bra anvisningar till den som ska hjälpa djurägaren med tillsynen av djuren under betesperioden.

Ladda ner broschyren Tillsyn av betande djur här (Pdf 3,7 Mb)

Smittrisk
Inga nötkreatur med okänd BVD-status får släppas på bete på grund av risken att smitta friförklarade djur.  Besättningsprovet får vara högst tre månader gammalt.

Regler för märkning och förflyttningsrapportering.
Vid förflyttning är det både den djurhållare som lämnar ifrån sig djuren och den som tar emot dem som har ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Vid förmedling eller annan handel med djur ska de djur som flyttas från en produktionsplats åtföljas av ett dokument, till exempel en faktura eller leveranssedel. Detta ska visa antalet djur, använt märkningssystem, kön, födelsedatum (minst födelseår) samt senaste produktionsplats före förmedlingen eller handeln med djuren. Läs mer om märkning av djur på Jordbruksverkets hemsida.

Tänk också på att både den djurhållare som lämnar ifrån sig djuren och den som tar emot dem ska rapportera vid flyttning av nötkreatur. Läs mer om vad som gäller vid flyttning av nötkreatur.