Sommarens regn har ställt till inte bara för skörden utan även i slutändan för djuren. Mögelgifter i spannmål och halm gör att grisar och hästar mår dåligt.
På allt fler djurgårdar har man nu märkt att fodret inte smakar bra och att man får andra problem med djuren. Förutom foderleda och sämre tillväxt kan man få p-pillereffekter hos suggor. Orsaken är ofta mykotoxiner, mögelgifter, som finns i höga halter i havre i år, men även i annan spannmål som vete. Dessutom är bristen på frisk halm ett stort problem. Känsligaste djuren är grisarna, främst smågrisarna, och hästar som äter mycket havre. För foder sätts riktvärden och för kvarnvara sätts skarpa EU-gränsvärden.
Vilka mögelgifter och halter i spannmål handlar det om?
De två nu aktuella mykotoxinerna som EU har satt gränsvärden för är Deoxynivalenol (DON) och Zearalenon (ZEA) och svamparna de bildas av är Fusariumarterna F.Culmorum och F.Graminearum som växer till om det är regnigt väder i samband med blomning. För samtliga spannmålsslag finns EU-gränsvärden för livsmedel.
För DON är gränsvärdet satt till 1250 ppb för all obearbetad spannmål utom havre och majs, där gränsen är 1750 ppb eftersom man räknar med en större sänkning av halterna i samband med beredningen av spannmålen.
För foderhavre är riktvärdet 8000 ppb och alltså inte bindande mot EU, men spannmålshandeln följer detta riktvärde för foder. Det är också viktigt att komma ihåg att känsliga djur som grisar kan påverkas även under riktvärdet. Gränsvärdet för ZEA uppgår till 100 ppb för alla spannmålsslag och riktvärdet är 2000 ppb. I barnmat är gränsen 200 ppb för DON och 20 ppb för ZEA.
Varför är det så svårt att ta prov och få korrekta provsvar?
Många har fått erfara att det finns många osäkerheter när man ska ta prov och få ett rättvisande svar. För det första är mögelgifterna ofta mycket ojämnt spridda i fältet. Denna stora variation följer med partiet in i lagret hemma på gården och sedan även vid leverans till en anläggning. I år visade fältproven tidigt att det skulle bli problem med DON, och då främst i havre i västra Sverige.
Problemet för många har sedan varit att man har fått ett annat och högre provsvar vid leverans. Detta beror i de flesta fall på själva provtagningen och inte på slutanalysen, som är enklare att kvalitetssäkra. De höga halterna har sedan lett till nedklassning från grynhavre till foderhavre, och även från foderhavre till bränslehavre med katastrofalt resultat för lönsamheten.
Vad kan jag förbättra till nästa odlingssäsong?Det finns branschgemensamma riktlinjer för hur man kan i så stor utsträckning som möjligt kan undvika problemet med mykotoxiner vid odling. Riskfaktorerna brukar poängsättas på följande sätt:
- 5 regn vid blomningen
- 4 skörderester på markytan
- 4 förfrukt / växtföljd
- 2 sortval
- 2 kemisk bekämpning
När det gäller sortval och kemisk bekämpning har vi inte sett så stora möjligheter till förbättringar ännu, men det är naturligtvis en viktig forskningsfråga som redan håller på att undersökas. Efter skörd är det naturligtvis viktigt med snabb torkning för att stoppa ytterligare toxinbildning.
En ljus färg på havren är tyvärr inte en garanti för att varan har låga halter av mögelgifter. En ny fråga som behöver studeras är om vi har fått in en aggressivare Fusarium-svamp i västra Sverige, och hur den i så fall skiljer sig från de tidigare angreppen.
Läs mer:
Djurhälsovården har samlat material från SVA om effekter på både gris och idisslare
www.svdhv.org/nyhemsida/Artiklar/111004_gris_skordeforhallanden.html
Jordbruksverkets information om DON och ZON www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/foder/rekommendationomfusariumtoxinerifoderochhalm.4.6f9b86741329df6fab4800010118.htm
Inför nästa års odling bör man tänka på följande: www.jordbruksverket.se/download/18.4b2051c513030542a9280003730/2011_Fusariumtoxiner.pdfwww.sva.se ww.livsmedelsverket.se