EUs ambitioner att öka andelen förnybar energi i Sverige med drygt 40 TWh till år 2020 kan med rätt förutsättningar tillgodoses av de gröna näringarna. Även förbrukningen av fossila bränslen i jord- och skogsbruk kan minskas kraftigt. Det visar de gröna näringarnas klimatlöfte.
Läs LRFs klimatpolicy, som antogs av Riksförbundsstämman 2007, här (Pdf 33 Kb)
De gröna näringarna påverkar och påverkas av klimatet. Näringarna har ett ansvar att ta fram olika åtgärder som kan minska både den egna negativa klimatpåverkan och öka den positiva klimatpåverkan. Vi ska skapa en "svensk modell" med aktiva skogs- och lantbrukare som kan utgöra ett globalt föredöme. Det är i skogen och på åkern som förnybara energi- och industriråvaror växer.
Vi ska fullt ut utnyttja möjligheterna att producera förnybar energi där bioenergi står för den största potentialen. De åtgärder som kommer att föreslås för att nå klimatmålen ska även samspela med andra miljö- och samhällsmål.
I EUs energi- och klimatpaket föreslås att andelen förnybar energi ska vara 20 procent år 2020. Sverige föreslås öka andelen förnybart energi från dagens 40 till 49 procent. Det innebär en ökning från 176 TWh till 216 TWh. Av dessa utgör biobränsle från skogen och åkern 25 respektive 5 TWh. Till det kommer effektivisering och återvinning i bland annat skogsindustrierna på ytterligare 10 TWh, vindkraft 15 TWh samt småskalig vattenkraft 2 och torv 3 TWh.
Ökad satsning på forskning och utveckling
SLF har arbetat fram en forskningsstrategi för år 2008-2010, som är fokuserad på områdena klimat, övergödning och bioenergi. Syftet är att bidra med kunskap till lantbruket så att både företagandet och samhället gagnas.
- Utsläppen av växthusgaser ska minimeras. Under 2008 genomförs en kartläggning av potentialen för att minska utsläppen av klimatgaser i primärproduktionen med hjälp av resultaten från forskningsrapporter.
- Ökad kunskap om klimateffekter. Företagare inom näringen erbjuds en så kallad energi- och klimatkoll, som syftar till att spara energi och minska klimatutsläppen på gården. Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi är grunden för långsiktig hållbarhet.
- Minimera skador och problem orsakade av klimatförändringar. Projekt som syftar till att ta reda på hur gårdar kan minska sårbarheten för onormala väderbetingelser.
Fossilbränslefritt jordbruk
Användningen av diesel till traktorer och tröskor kan minska genom eko-driving, service och mer noggranna inställningar av redskapen. Reduktionen beräknas till 15-30 procent inom några år. Ökad inblandning av biodrivmedel kan minska utsläppen med ytterligare 5-10 procent.
Inom en tioårsperiod kommer behovet av drivmedel att kunna sänkas ytterligare genom effektivare motorer och diesel samt elhybridtraktorer. Traktorer kan byggas om för biogasdrift. Biodiesel från förgasad cellulosa bör finnas på marknaden inom tio år.
Jordbrukets utsläpp
Jordbrukets stora klimatgasutsläpp är lustgas från odlad mark, koldioxid och lustgas från organogena jordar samt metan från idisslande djur.
Lustgasen svarar för nästan hälften av primärproduktionens utsläpp och kan reduceras med 10-15 procent då utsläppen är ett resultat av att marken odlas. Utsläpp av metan från idisslande djur svarar för ca 30 procent. Med dagens kunskap kan en minskning med 5-10 procent göras.
Inom de närmaste 10-15 åren är potentialen för utsläppsminskningen i jordbruket cirka 20-25 procent.
Samspel mellan näringens åtgärder och politiska beslut
- Bioenergi, vind- och vattenkraft ska hållbart producera förnybar energi.
- Genom ett statligt Östersjö- och klimatpaket ska näringens klimat- och miljöarbete stärkas.
- Genomföra förslagen från "Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent" om investeringsstöd.
- En fortsatt utveckling, produktion och användning av första generationens biodrivmedel.
- Dagens kärnkraft är inte förnybar och den bör ersättas med förnybara energislag, så snart dessa byggts ut.
Kontaktpersoner
Jan Eksvärd, miljöchef
E-post: jan.eksvard@lrf.se