De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara. Här är LRFs ställningstagande i klimatfrågan.
Vi har ett erbjudande till samhället för att bidra till att lösa klimatutmaningen. Genom att skapa goda förutsättningar för konkurrenskraftig utveckling av till exempel svenskproducerade livsmedel, skogsprodukter, bioenergi, småskalig elproduktion och landsbygdsturism kan erbjudandet förverkligas.
Klimat och väder är avgörande för produktionsvolym, kvalitet och lönsamhet. En stigande temperatur ger en längre växtperiod i landet. Sveriges jämförelsevis goda tillgång på vatten medför sannolikt att svensk jordbruks-, skogs och trädgårdsproduktion kan öka. De svenska gröna näringarnas produktion kommer globalt därmed att bli än viktigare.
Utsläppen av växthusgaser ska minska
De gröna näringarna ska ligga i framkant när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Detta gäller särskilt koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid och lustgas från odling på organogena jordar minimeras. Biogasproduktion bl a från gödsel minskar både metan och lustgasutsläppen.
Transportsektorn behöver förändras för att klara klimatmålen. Men vi måste se till helheten och inte använda styrmedel som får negativa konsekvenser för andra viktiga pusselbitar, till exempel landsbygdens behov av transporter för att bra livsvillkor för människor och deras näringar, som behövs för att klara klimatmålen.
Konsumenter ska erbjudas ökad kunskap om klimateffekter
Konsumenter ska på ett enkelt sätt kunna förstå klimat- och miljöaspekter på de gröna näringarnas produkter och tjänster. Utvecklingen av en klimatmärkning för livsmedel är ett viktigt verktyg. De fördelar som svenskproducerade livsmedel och skogsprodukter har ur klimatsynpunkt ska kommuniceras.
Företagare ska erbjudas ökad kunskap om klimateffekter
För att skynda på omställningen krävs aktiviteter hos den enskilde företagaren. För det krävs kunskaps- och beslutsunderlag så att utsläppen kan minskas kostnadseffektivt och så att produktionen kan anpassas till förändrade klimatbetingelser. Det är en gemensam uppgift bl a för myndigheter och organisationer inom de gröna näringarna att i samverkan utarbeta relevant besluts- och kunskapsunderlag.
Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi - grunden för långsiktig hållbarhet
En ökad energieffektivisering ska eftersträvas och stimuleras oavsett vilka energikällorna är. Bland annat genom ekonomiska styrmedel ska användningen av förnybara, klimatvänliga och helst inhemska energiråvaror stimuleras. På drivmedelsområdet behöver de skatte- och handelspolitiska spelreglerna vara utformade så att Sverige liksom övriga EU kan få en snabb och rimlig tillväxt i produktionen av biodrivmedel.
Ökade satsningar på forskning och utveckling
Utifrån klimatfrågans stora och komplexa karaktär har forskning och utveckling en viktig och långsiktig funktion. Det finns behov av mer kunskap både om hur biologiska produktionsförutsättningar påverkas av klimatändringar och hur produktionssystem kan styras för att minska utsläppen. Det finns även ett behov av teknikutveckling inom den areella produktionen, utveckling av framtida biodrivmedel och breddad användning av fiberråvaror. Nya forskningsområden behöver identifieras. Klimatforskning med fokus på jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö ska på ett tydligt sätt ske i samverkan med näringarna.
Skador och problem orsakade av klimat och väderväxlingar ska minimeras
Klimatförändringarna ökar de gröna näringarnas sårbarhet. Extrema väderhändelser såsom stormar, torka, regn och översvämningar, kan ge omfattande produktionsskador. Varje enskild företagare måste ges möjlighet att i tid förebygga detta. Samtidigt är väderextremer en risk för hela samhället. Därför bör en tydlig definition för vad som är att betrakta som katastrof för livsmedelsförsörjning, infrastruktur, landsbygd och tätort utarbetas. Den ska ligga till grund för beredskap och olika former av ersättningssystem, statliga eller privata.
Företagarna inom skog och jord har utrustning och erfarenhet av att reparera skador från naturkatastrofer. Detta kan utvecklas ytterligare. Möjligheterna att minska vattenflöden och utjämna flödestoppar inom avrinningsområden via åtgärder i odlings- och skogslandskapet bör också undersökas.
Styrmedel ska utformas så att de bidrar till att de gröna näringarnas samhällsnytta tas tillvara
Samhällets styrmedel och åtgärdspaket för att minska utsläppen av klimatgaser och för att öka tillförseln av förnybar energi ska vara långsiktiga, medföra minimal administration och stimulera stora och små företag att investera i nya lösningar. De ska inte försämra svenska företags konkurrenskraft så att klimatmässigt sämre produkter eller tjänster istället importeras.