I helgen pågick VM i plöjning på östgötsk mark. Vi ser detta som en symbol för framtiden, en manifestation för att lantbruket är en tung och viktig del av det östgötska näringslivet.
Vi har dock de senaste 20 åren sett den svenska livsmedelsproduktionen minska kraftigt och med den omkringliggande arbetstillfällen. Danmark producerar exempelvis 20 miljoner grisar, Sverige knappt 3! Man kan göra en parallelljämförelse med skogen, där vi kan konstatera att vi sedan många år har en skogsvårdslag som tydligt likställer miljövård och produktionsmål. För jordbrukets del finns idag inget likvärdigt, mer än allmänna skrivningar om att ”åkermarkens produktionsförmåga ska bevaras”, men det är allt. I stället blir det fritt fram för enskilda tjänstemän, politiker och beslutande församlingar att i all välmening, stifta och tolka lagar och föreskrifter till förmån för miljö och djurskydd utan att ta hänsyn till produktionens konkurrensförmåga. När sedan priset är den viktigaste faktorn, skyndar det på minskningen av svensk mat.
Vi vill se tillväxtsatsningar i lantbruket som en resurs för region, kommunen och närmiljön och att lagstiftningen ska användas för att underlätta i möjligaste mån. Många enskilda lantbrukare vittnar om stor variation i handläggningen mellan enskilda tjänstemän i kommuner eller delar av myndigheter. De politiker som ytterst ska göra vägande av olika målkonflikter och ställa konkurrensförmåga mot krav på djurskydd och miljö, abdikerar allt som oftast inför tjänstemännens åsikter. Vi efterlyser också en bättre samsyn mellan olika enheter och instanser så bättre helhetsvägande där risk ställs mot samhällsnytta kan åstadkommas.
Ytterst handlar detta om attityder. Om fler visste att totala värdet av exporten av mat är lika stor som exporten av fordon, kanske det skulle gå att få samma tänk i jordbruksfrågorna. En förändrad attityd från alla i samhället om att detta är viktigt och att lantbruk och livsmedel betraktas som en resurs för att skapa tillväxt och välfärd, inte ”bara” öppna landskap och biologisk mångfald där djuren betar.
För att klara utmaningarna att göra lantbruket till den framtidsbransch som vi tror att det är, krävs även en offensiv forskning och utveckling. Även på det området finns det goda förutsättningar för Östergötland att blir en stark region. Inom Linköpings Universitet finns det flera institutioner med kompetens inom bl.a. entreprenörskap och teknikinnovationer som kommer krävas för att göra regionens livsmedelsproduktion och förädling stark.
Vi som undertecknar denna artikel träffar många östgötska lantbrukare dagligen. Vi arbetar aktivt tillsammans med lantbruksföretagarna för att uppnå ett konkurrenskraftigt lantbruk. I många fall ställer vi oss dock frågan om övriga samhället verkligen vill se lantbruket som en framtida resurs i Östergötland och resten av Sverige?
Peter Borring, LRF Östergötland
Mats Halling, Hushållningssällskapet i Östergötland
Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult AB
Johan Lagerholm, Lantmännen Växtråd
Gustaf Samuelsson, LRF Konsult AB
Göran Hellqvist, Areal / Vadstena Bokföringsbyrå
Lars Gunnar Samuelsson, LG Husdjurstjänst
Fredrik Willén, Bobergs Bokföringsbyrå
Tobias Hansson, Ekonomibyrån Axet HB
Artikeln har publicerats av Östgöta Correspondenten den 16 maj 2011.