Mesta möjliga nytta med minsta möjliga energiåtgång. Det är en enkel men god definition av energieffektivisering. Här nedan kan du läsa mer om energieffektivsering på gårdsnivå .
Många misstolkar begreppet energieffektivisering och förutsätter att något skall försämras. Tvärtom kan fördelarna många gånger överväga nackdelarna, t ex genom minskat underhåll. Drivkraften för energieffektivisering är naturligtvis ekonomisk. Minskad klimatpåverkan är för de flesta ett sekundärt men ändå viktigt mål.
För att begränsa arbetets omfattning med energieffektivisering bör man fokusera på det som påverkar energianvändningen mest. Därför är det bra att först kartlägga energianvändningen.
Var används energin?
Kartläggningen resulterar i en bild av hur köpt energi kan fördelas på t ex värme till ladugård och värme till bostad, varmvatten, ventilation, belysning samt bränsle till fordon. Att mäta denna fördelning är möjligt med portabel mätutrustning men det är oftast alltför kostsamt. Normalt görs kartläggningen med hjälp av klimatstatistik, beräkningar, nyckeltal och tumregler.
Varje gård är unik
Det är viktigt att inte generalisera kring vad som är lönsamt och inte. Varje gård är unik beroende på vilken energikälla som används, om värmeåtervinning finns och hur gården är byggd. Med flispanna eller värmepump är det längre återbetalningstid på åtgärder som t ex isolering än om uppvärmningen sker med el.
Det betyder att man ofta har två alternativ att välja mellan, att effektivisera på många olika områden eller byta till en billigare värmekälla. Det ena är inte sämre eller bättre än det andra. Effektiviseringen kan kräva mer total projekteringstid och drar ofta ut på tiden innan allt är genomfört. Det kan handla om många små åtgärder som kan upplevas som svåra att utföra i egen regi eller lägga på entreprenad, varvid det lätt skjuts på framtiden.
Ett byte av värmekälla upplevs av många som ”enklare” för att det finns en tydligt definierad produkt och många säljkanaler (VVS-firmor, elfirmor etc.). Här bör det poängteras att det är stor skillnad mellan dessa alternativa vägar: energieffektivisering sker i det fallet förhållandevis objektivt (litet vinstintresse), medan återförsäljare har en uppenbar drivkraft att sälja för att nå provision. Detta leder i vissa fall falsk marknadsföring, vilket är svårt att rätta till pga svårigheter med bevisning. En utebliven besparing kan lätt skyllas på allt från varm vinter till förändrat beteendemönster.
Ett annat exempel som ofta förvirrar är värmepumpars årsvärmefaktor, vilken har en stor inverkan på lönsamheten. Har man små radiatorer (element) krävs en högre vattentemperatur vilket i sin tur ger sämre värmefaktor. Var därför vaksam på vilken vattentemperatur som används i kalkylen.
Vad kan du göra på din gård?
• Isolering av varma rör. Besparingen är ca 40 Watt per meter med isolering av ett rör som håller 60ºC. Åtgärden är därför mycket lönsam till och med där värme från rör kommer huset tillgodo, isoleringen ger besparing vår, sommar och höst.
• Installation av värmeåtervinning för återvinning av frånluften i djurstall. En mjölkko på 500 kg ger ca 730 W vid 12ºC rumstemperatur, ett svin på 50 kg ca 145 W vid 16ºC och en häst på 500 kg ca 500 W vid 10ºC. Tekniken för värmeåtervinning är väl beprövad sedan årtionden.
• Isolering av vindsbjälklag. Mineralull har dubbelt så bra isoleringsförmåga som spån men många tror sig ha god isolering eftersom ”det finns ett tjock lager spån”.
• Isolering av grundmur. I vissa fall är det till och med lönsamt att gräva upp och isolera grunden utan att dränering genomförs.
• Återvinning av värme från mjölkmaskin. Finns redan i stor utsträckning, dock bör verkningsgraden kontrolleras.
• Byte av utebelysning. 125 W kvicksilver kan ersättas med t ex 35 W keramisk metallhalogen (vitt sken), med bibehållen belysningsstyrka.
• Justering av befintligt värmesystem och montage av termostatventiler.
• Översyn av elabonnemang. T ex ihopslagning av flera abonnemang till ett. Byte av abonnemangsform, t ex effekt- eller säkringsabonnemang. Montage av effektvakt som begränsar effekten för minskad abonnemangskostnad.
• Byte av energikälla för varmvatten och uppvärmning. Många alternativ finns: spillvärme (t ex återvinning från gödsel eller frånluft), biogas, åker- eller skogsbränsle, värmepump, solfångare.
• Utökad verksamhet som kanske innebär försäljning av el, värme eller drivmedel. Exempel på sådant är biogasanläggning, vattenkraft, vindkraft eller närvärmeproduktion.
• Ytterligare en värdefull energibesparingsåtgärd på gården är sparsam körning av gårdens maskiner. Med sparsam körning går bränsleförbrukningen ner, slitaget på fordonen minskar, miljöutsläppen minskar och utgifterna minskar genom ett smartare körsätt.
Energideklaration ger inte hela bilden
Arbete med energieffektivisering bör förvisso ske kontinuerligt med gårdens egen personal, men emellanåt kan det vara lönsamt att ta in en extern konsult. Denna kan genom sin breda erfarenhet se objektivt samt har bra checklistor och beräkningsverktyg.
Energideklarationer kan förenklat sägas vara en lagstadgad form av energieffektivisering för flerbostadshus och villor (vid försäljning). Energideklarationer innefattar dock en del kring inneklimatet, t ex radonmätningskontroll, samtidigt som de ofta saknar ekonomiskt betydelsefulla delar såsom analys av elabonnemang. Branschen kring energideklarationer har växt kraftigt, så till den grad att det uppstått växtvärk – kvalitén är inte alltid den förväntade. Erfarenhet av energideklarationer är därför ingen garanti för god kunskap inom energieffektivisering på gårdsnivå.
Sammanfattande råd
Anlita en extern konsult (t ex från energibolag eller konsultbyrå) för genomförande av en energikartläggning i er anläggning/fastighet.
Utbilda er/personalen i energieffektivisering.
Utbilda er/personalen i sparsam körning.