Vi har haft nio träffar i länet som handlat om att samla inspel till framtagandet av LRFs livsmedelsstrategi. Dokumentationen från mötena hittar du här: http://www.lrf.se/Medlem/Nya-vagar-till-matmarknaden/Kurser/
När vi summerar träffarna kan vi säga att det finns en stark vilja att växa och att öka sin produktion. Samtidigt är det en viss kluvenhet, många är också nöjda med den volym man har man vill ha mer betalt och då är det andra vägar ut på marknaden som är alternativet. Vi kan se att alla typer av livsmedelsproduktion som våra medlemmar driver har också varit representerade på mötena, även om kött- och mjölkproducenterna har varit fler till antalet.
Bilden av krångel-Sverige är entydigt och här har LRF en viktig roll – det är vi också medvetna om. De regler och den lagstiftning som finns ska vi följa, men det är också så att de behöver anpassas till vår produktion och våra förhållanden. Samma regler kan inte gälla för en liten småskalig producent på en lokal marknad som en storskalig producent på en global marknad.
Lagen om offentlig upphandling kommer upp på alla möten, och det som upprör är att vi har en lagstiftning inom miljö och djurskydd som ställer hårda krav på den svenska produktionen – men sedan väljer man att köpa livsmedel från andra länder som inte alls lever upp till den svenska lagstiftningen. Vi kommer därför att erbjuda varje kommungrupp i länet ett rundabordssamtal med näringslivskontor, kommunpolitiker, producenter, kommungrupp och kommunala upphandlare under hösten.
LRFs roll som opinionsbildare, att påverka konsumenten och jobba med värdebyggande åtgärder både på lång och kort sikt är också central. Här behöver vi draghjälp från riksförbundet så att vi i alla i landet jobbar tillsammans. Dialogen med konsumenten om vilka produkter konsumenten vill ha måste också tas med i detta arbete.
När vi planerade mötena så valde vi att ha mindre möten på fler ställen i länet för att fånga upp så många synpunkter som möjligt. Det har varit 50 kvinnor och 40 män på mötena – jättekul att vi har lyckats fånga så många kvinnors intresse för det handlar om strategiskt viktiga frågor för LRF som organisation så att vi har en bra bredd i engagemanget är en framgång för oss.
Själva träffarna har gått till så att LRF (Susanne Öberg) har presenterat bakgrunden till varför LRF vill ta fram en strategi för ökad livsmedelsproduktion. Sedan har vi bjudit in Hushållningssällskapets projekt Smakstart som berättat om arbetet med Västernorrlandsgården – och det känns bra att också få ge en sådan information till deltagarna som vill jobba på olika marknader. En företagare har också berättat om hur han/hon/ de har tänkt när de tagit steget att öka sin produktion. Efter det har vi samlats till en dialog över en lokalproducerad fikabuffé och som avslutning har vi fångat upp frågorna och inspel till skapandet av livsmedelsstrategin.
Vi har också sett att många mjuka frågor kommer upp, som hur man gör för att få med sig hela familjen, hur man gör ett generationsskifte kommer upp. Just generationsskiftesfrågorna är ett ämne som väcker mycket engagemang, framförallt inom odlingen där det också finns stora behov av en föryngring och nyrekrytering.
Ett varmt tack till er alla som varit med och bidragit – nu sammanställs våra inspel och tas upp på riksförbundsstämman i maj!
/Susanne Öberg, ansvarig för arbetet med livsmedelsstrategi i Västernorrland
Linda Björklund reflektion från livsmedelsstrategins möten
Linda Björklund, ledamot i regionstyrelsen, har varit med på tre av träffarna och här är hennes reflektion: - Det har varit en bra uppslutning som visar på många intresserade och engagerade medlemmar vilket är bra och viktigt för både oss och regeringen. Det var också bra att få höra om allt som faktisk görs i syfte att underlätta för oss i näringen och för landsbygden i Sverige, flera konkreta utredningar för att räta ut frågetecken som i alla fall jag tidigare upplevt varit tabu att tala högt om. Väldigt trevlig avslutning kring maten och den fantastiska buffé vi fick avnjuta och extra roligt att Landsbygdsministern tog sig tid att dela mat och dialog med oss. Sist vill jag poängtera att jag tyckte vi visade en positiv bild av individuella och handlingskraftiga västernorrlänningar, LRFare och Landsbygdsbor som jag hoppas och vill att de själva är medvetna och stolta över. Jag känner i alla fall stolthet över det.