Hur mycket slam som sprids i jordbruket skiljer sig stort mellan olika länder både inom och utanför EU. Förbränning och deponering är de två främsta alternativen till jordbrukningsanvändning.
I Sverige är sluttäckning av deponier möjlig men vanlig deponering är inte tillåten sedan år 2005. Slamdirektivet 86/278/EEC sätter gränsvärden för tungmetaller i slam och i jord som ska slambehandlas. Liksom Sverige har de flesta medlemsländerna antagit striktare gränsvärden genom antingen bindande föreskrifter eller frivilliga överenskommelser. Gränsvärden för tungmetaller varierar därför mellan olika medlemsländer. Nedan följer också ett urval av länder och deras användning av slam i jordbruket. Se tabell nedan för gränsvärden gällande kadmium (Cd), andel som sprids i jordbruket samt fosforinnehåll.
Länk till EUs slamdirektiv.
Storbritannien
I början av 2000-talet slöts ett frivilligt avtal mellan Vattenindustrin (UK Water Industry) och den ledande branschorganisationen för den brittiska detaljhandeln ( British Retail Consortium). Avtalet kallas Safe Sludge Matrix och kräver strängare kontroll över slambehandling, borttagning av patogener och slamspridning.
Storbritannien har i likhet med Spanien och Portugal definierat gränsvärden för olika pH i jord.
Länk till brittiska lagstiftningen.
Andra länkar:
Sludge Matrix (pdf)
Codes of good agricultural practice (pdf)
Danmark
Danmark har liksom Sverige och Nederländerna mycket strängare krav i jämförelse med EUs slamdirektiv. Standard har införts gällande max halt för vissa patogener i slam som genomgått avancerad behandling.
Länk till danska lagstiftningen.
Länk till Danmarks Miljöundersögelser.
Dansk riskutvärdering, Slam på marken: risiko eller ressource? (pdf)
Nederländerna
De strängare nationella gränsvärdena gällande metaller fick till följd en minskning av slamanvändning i jordbruket och sedan 1995 sprids endast 5 procent på åkermark. I nuläget förbränns största delen.
Länk till nederländska lagstiftningen.
Norge
Norsk lagstiftning har liknade reglering som EU gällande tungmetaller. Dessutom delas slam in i fyra kvalitetsklasser baserat på metallinnehåll. Klassen styr främst mängden slam som får spridas. Vad gäller patogener har Norge, till skillnad mot EUs slamdirektiv, krav på slam för användning på jordbruks- eller annan mark.
Länk till norska lagstiftningen.
Läs mer om slamhantering i Norge i följande faktablad från Norsk Vann:
Slam som resurs.pdf
Slam till spannmål.pdf
Regler för slam.pdf
Tungmetaller i slam.pdf
Organiska föroreningar i slam.pdf
Smittor i slam.pdf
Växtskadegörare i slam.pdf
Schweiz
Oron för de potentiella riskerna för människors hälsa och miljön när det gäller toxiska föroreningar och farliga mikroorganismer i slam har lett till förbud mot slamspridning i jordbruket.
Länk till schweiziska miljödepartementets pressmeddelande om slamförbud.
Källa: CBS, Statistics Netherlands, 2006
Källa: Schweiziska miljödepartementet (Federal Department of Environmental, Transport and Communication)
Effekter av slamanvändning i Europa
Läs mer om de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av slamanvändning i jordbruket inom EU i följande rapporter.
EU sludge summary Report 1.pdf
EU sludge summary Report 2.pdf
EU sludge summary Report 3.pdf
Översikt
Översikt användning av slam i jordbruket i olika länder, kadmium- samt fosforhalt, pdf.