Utöver EU-direktivet 86/278/EEG om slamanvändning reglerar Naturvårdsverkets föreskrift 1994:2 ännu en tid användningen av avloppsslam på jordbruksmark i Sverige.
Naturvårdsverket lämnade 16 november 2009 ett förslag till regeringen gällande ny slamförordning. Eftersom skärpt lagstiftning gällande användning av avloppsfraktioner i jordbruket är mycket angeläget förväntar sig LRF att regeringen snarast möjligt remitterar Naturvårdsverkets förslag gällande ny lagstiftning.
Verket föreslår skärpta och av LRF önskade krav på användningen av avloppsfraktioner på åkermark. Förslaget innebär skärpta eller nya gränsvärden för kadmium, kvicksilver och silver. Den övergripande riktlinjen är att åtgärder ska genomföras så att senast år 2025 inga grundämnen, som inte är essentiella, tillförs odlingsmarken om detta innebär att halterna fördubblas i jordarna på kortare tid än 500 år, dvs om ökningstakten är snabbare än 0,2 % per år. För vissa metaller kan en enskild bedömning behöva göras.
Vidare föreslås krav gällande hygienisering och att alla avloppsfraktioner samt användning på all mark regleras. Maximal växtnäringstillförsel av fosfor kommer även gälla golfbanor, parker, idrottsanläggningar – vilka inte alls regleras i dagsläget.
Naturvårdsverket gör också bedömningen att slam kan återföras utan risk men att det på lång sikt krävs ytterligare kvalitetsförbättringar.
Utöver modernisering av EU:s slamdirektiv och att den nationella lagstiftningen skärps upp har vi också framfört vikten av att åtgärder behöver genomföras på olika områden i samhället, hushållen och industrin. Vi vill att man ska utreda hur användningen av koppar i installationsmaterial i kontakt med vatten kan minskas. Dessutom vill vi att man ska starta en utredning av effekterna av vissa metaller som naturligt förekommer i mycket små mängder i miljön (jordartsmetaller/elektronikmetaller). Att identifiera andra organiska ämnen i avloppsvatten och ge ytterligare förslag gällande utfasning av dessa ämnen ser vi också som ett uppdrag som måste starta. Och till sist - vi vill att resurser ska avsättas för löpande provtagnings-, informations- och tillsynsverksamhet för vissa hälso- och miljöfarliga ämnen i importerade varor, t ex nonylfenoler, som kan förorena avloppsvatten och slam/avloppsfraktioner.
Ladda ned Naturvårdsverkets aktionsplan som pdf.
Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats.
Miljökvalitetsmål för avloppsslam
Eftersom slammet innehåller näringsämnen finns ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken. I november 2005 beslutade regeringen om reviderade och till viss del förnyade miljömål. Under miljömål 15, God bebyggd miljö, återfinns ett delmål om avfall:
Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.
Läs mer på webbplatsen om miljömål.
Målet är kretslopp
När det gäller växtnäringen i organiskt avfall från samhället är LRFs mål att återföra huvuddelen med ett minimum av föroreningar inom 25 år. LRFs långsiktiga strategi är att växtnäringen från matrester, livsmedelsindustri och toaletter ska tillbaka till åkern utan några extra metaller eller andra oönskade ämnen. LRF menar att vi måste någon gång börja jobba tillsammans och arbeta med de möjligheter till utveckling och återföring som finns. Uppströms arbete är ett sådant, sorterande system är ett annat. Båda behöver utvecklas storskaligt.
En kontinuerlig kvalitetsförbättring och ett ansvarsfullt hanterande av slammet innebär därför ett ökat förtroende för återvinning av dessa resurser där den viktigaste åtgärden är återföring av fosfor och kväve till odlingsmark på ett sätt som inte riskerar åkermarkens framtida produktion.
- Ren växtnäring. Slammet är ingen resurs, men växtnäringen och de mullbildande ämnena är det. Jordbruket behöver ren växtnäring och reningsverken behöver därför ta fram rent slam.
- Ren recipient. Reningsverkens huvuduppgift är att rena avloppsvatten och därmed hålla recipienten ren. Vattnet i recipienten används även av jordbruket till djur och grödor.
- Ren luft. Många ämnen når jordbruket via nedfall och reningsverken via dagvatten. Motorer och förbränningsanläggningar är orsaken. Det är svårt att se att luften skulle bli renare med mer förbränning av avfall, t ex slam.
- Bioenergi. Många reningsverk levererar biogas (metan) från rötprocessen. Med råvaror från jordbruket kanske mer biogas kan levereras. Ren rötrest kan användas på åkermarken. Ett renare slam kan användas som gödning till energigrödor, vilket ger bioenergi, återanvändning av växtnäring och ett fortsatt öppet landskap.
Det gemensamma målet - kvalitet avloppsslam
Det långsiktiga målet är att innehållet av metaller och oönskade organiska ämnen i inkommande avloppsvatten inte skall överstiga det i klosettvatten. Långsiktigt bör halter av ej essentiella metaller i jordbruksmarken inte öka, utan balans mellan bort- och tillförsel skall råda.
Det långsiktiga målet är att allt avloppsslam ska kunna vara av klosettvattenkvalitet, vara hygieniskt säkert och därmed utgöra en så ren växtnäring att den utan restriktioner t ex kan återföras till åkermark för livsmedelsproduktion. Som första delmål bör ackumuleringshastigheten av dessa metaller, senast år 2025, ej överstiga 0,2 % per år, dvs halterna i åkermarken ska inte fördubblas i högre takt än 500 år.