Eftersom lagstiftningen gällande användning av slam i jordbruket inte är tillräcklig och för att möta riksdagsbeslutet om en hållbar återföring av fosfor till jordbruksmark har LRF tillsammans med Svenskt Vatten, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel tagit fram certifieringssystemet REVAQ, ett system som går betydligt längre och har högre krav än den svenska lagstiftningen.
Läs uttalandet från REVAQs styrgrupp där LRF, Lantmännen Lantbruk, Svenskt Vatten, Svensk Dagligvaruhandel och Käppalaförbundet ingår.
Syftet med REVAQ
• Att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav
• Att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet produceras och om dess sammansättning
• Att vara såväl en nationell som lokal drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet. En allt bättre kvalitet på avloppsvattnet in till reningsverken kommer också att ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden.
Certifieringens fokus och inriktning
Att verksamheten genomförs på ett strukturerat och systematiskt sätt
Att full spårbarhet och hög kvalitet uppnås i den praktiska hanteringen av slammet
Att systematiskt förbättringsarbete bedrivs uppströms reningsverket
Att slammet uppfyller specificerade krav gällande t.ex. hygienisering (vilket lagen inte kräver)
Att redovisning av slammets sammansättning ges t.ex. kadmium-fosforkvot
Kadmiumarbete
Medelvärdet för REVAQ-certifierade reningsverk låg år 2008 på 25 mg Cd/kg P. Den högsta tillåtna kadmiumfosforkvoten i varje slamparti är 35 mg Cd/kg P. Det långsiktiga målet för metaller i certifieringssystemet är att nå balans för bortförsel och tillförsel i åkermark. Enligt beräkningar är det värdet för kadmium 17 mg/kg P, detta ska uppnås senast 1 januari 2025.
Reningsverket ska ha en handlingsplan med tidsatta mål som gör det trovärdigt att år 2025 uppnå målet på 17 mg. För varje år kommer tillåtna maxhalt minska kontinuerligt enligt regelverket, d.v.s. från dagens 35 mg stegvis ned till målet 17 mg Cd/P.
För att nå det gemensamma målet
I REVAQ-systemet ingår ett arbete mot ständig förbättring. Detta innebär bl.a. att metaller och andra oönskade ämnen så som kemikalier, organiska miljögifter mfl ska sökas upp vid källan och tas bort så att de i största möjliga utsträckning inte hamnar i avloppssystemet.
Några exempel på hur man uppnår detta inom REVAQ:
• Genom att industriers och andra anslutna verksamheters användning av oönskade organiska ämnen skall kartläggas. Kemikalielistor ska upprättas hos de företag och industrier som är anslutna till avloppsledningsnätet. Ämnena på dessa listor ska jämföras med de av Kemikalieinspektionen utpekade PRIO-ämnena för utfasning.
Läs mer på Kemikalieinspektionens webbplats.
• Genom information till konsumenterna då hushållens bidrag av oönskade ämnen i avloppet är mycket stort och således är en mycket viktig del i förbättringsarbetet
Industrierna svarar idag endast för några få % av tillförseln av metallerna till slammet - det mesta kommer från hushållen. När det gäller hushållen har samhället en utmaning att dels genom information men också genom lagstiftning hindra att oönskade ämnen hamnar i avloppet. Att varje kommun informerar sina anslutna hushåll är ett viktigt arbete.
• Genom att slamproducenten initialt och därefter vart tredje år skall mäta samtliga de element, 60 st, som anges i Naturvårdverkets rapport 5148. Undersökningen kommer då att visa vilka av ämnena som har snabbare ackumuleringstakt än 0,2 % per år. När det visat sig vilka metaller som har en ackumuleringstakt över 0,2 % per år - då vidtar reningsverkets arbete att söka upp de verksamheter som sprider dessa metaller till reningsverket. Metallhalterna, inklusive kadmiumhalten, skall relateras till fosforhalten, och skall kompletteras med en handlingsplan för förbättring.
Ladda pdf-version av Naturvårdsverkets rapport 5148 - Halter av 61 pårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbord samt i jord och gröda.
• Genom att upprätta kadmiumbalans för varje jordbruksskifte där slam tillförts som visar tillförd mängd kadmium via slam för det enskilda året och uppskattad bortförsel.
• Genom att allt slam skall vara behandlat med accepterad hygieniseringsmetod och förklarat salmonellafritt innan det kan levereras till jordbruk
Som framgår av ovanstående finns flera konkreta parametrar i REVAQ-certifieringens uppströmsarbete som innebär en allmän miljöförbättring, till gagn för slamkvaliteten men framför allt för miljön i stort och i synnerhet vattenkvaliteten. Läs mer om kadmium, läkemedel och andra oönskade ämnen under rubrikerna i menyn till vänster.
I Sverige produceras ca 220 000 ton slam. 23 reningsverk är idag (februari 2010) certifierade enligt REVAQ, flera är på väg in i certifiering. Eftersom flera stora reningsverk finns bland de 23 kommer nu ungefär 40 % av slammet komma från ett REVAQ-certifierat reningsverk. SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) är certifieringsorgan.
Ladda ned pdfversionerna:
Regler för certsystemet REVAQ utgåva 1 3 20100101.
PM regeländringar 2010.
Att reglerna inom REVAQ-systemet kontinuerligt ska utvärderas, ifrågasättas är en självklarhet.
Inom REVAQ ingår spårbarhet och trovärdighet som grundstenar vilket innebär att den ständiga förbättringen också tydligt kommer att redovisas. LRFs övertygelse att detta är ett konstruktivt sätt att arbeta vidare mot ständig förbättring på lokal nivå. LRF ser det som att REVAQ-processen blir en viktig del i förbättringsarbetet - att vi lokalt påverkar hushåll och industrier genom information om olika produkters farlighet mm. Syftet med förbättringsarbetet är ju att få bort oönskade ämnen från vår miljö. Att lokalt på varje reningsverk arbeta med detta är både konstruktivt och kunskapshöjande.
REVAQ:s Vetenskapliga råd består av externa forskarbehöriga personer med stort kunnande inom relevanta forskningsfält för slamfrågan.
LRF och REVAQ-certifieringssystem
REVAQ-arbetet har sin utgångspunkt i regler i kommande (troligen år 2012) moderniserad lagstiftning inkluderande bl.a. hygienisering, mål på metallerna till år 2025 osv. Dessutom ingår i REVAQ krav på ständigt förbättringsarbete vilket garanterar att vi kommer att gå mot målet - ren växtnäring.
LRF har aktivt deltagit i REVAQ:s certifieringsarbete för att tillsammans med övriga aktörer utforma ett så bra system som möjligt både nu men också för framtiden. I REVAQ ingår ett krav om ständig förbättring och LRF tycker att denna del i certifieringen är central för att kunna nå det långtsiktiga målet om toalettvattenkvalitet - ett slam som kan betraktas som ren växtnäring - utan oönskade ämnen såsom metaller och organiska, icke önskvärda, substanser. Av dessa skäl kan LRF stödja REVAQ-arbetet.
Att utveckla förbättringsarbetet och fullfölja REVAQ är det snabbaste sättet att förbättra både slam och vattenkvalitet. LRF menar att arbetet enligt REVAQ innebär att ta ansvar och långsiktigt bidra till en hållbar utveckling. LRF anser också att långsiktigt hållbara avloppslösningar måste börja diskuteras och planeras in i samhällstrukturen.