Svenskt nötkött är ett bra miljö- och klimatval jämfört med kött från andra delar av världen. Ett sätt för den som vill minska sitt bidrag till växthuseffekten är att välja närproducerat svenskt nötkött i butiker och på restauranger. Det finns också möjlighet för svenska producenter att minska utsläppen på gårdarna.
Nötkött är ett nyttigt livsmedel som är djupt rotat i den svenska mattraditionen. Det ger oss alla nödvändiga proteiner och viktiga tillskott av ämnen som zink, selen, vitamin B12 och järn. Mjölk- och nötköttsproduktionen är också en av grundstenarna för livet på landet. Den ger sysselsättning och gör landskapet vackert och varierat.
Samtidigt är det välkänt att nötkreaturen kräver stora insatser av foder per kilo producerat kött och att de genom sin matsmältning orsakar utsläpp av växthusgasen metan. På senare tid har metanutsläppen lyfts fram mer än tidigare, beroende på att fler har blivit mer medvetna om allvaret och riskerna med den globala uppvärmningen.
Långsiktigt arbete
För LRF är köttproduktionens för- och nackdelar ur klimat- och miljösynpunkt ingen nyhet. Vi arbetar sedan länge med att ta fram och sprida kunskap som bidrar till att göra det svenska lantbruket långsiktigt hållbart. På senare tid har vi intensifierat våra satsningar på frågor med anknytning till växthuseffekten.
Även om debatten ofta tecknas i svart och vitt så måste produktionen av nötkött ses i ett större perspektiv. Det finns många positiva värden förknippade med svensk nötköttsproduktion. Vi vet också att det fortfarande finns stora osäkerheter inom områden som är helt fundamentala för köttproduktionens klimatpåverkan. En av dem är hur mycket kol som lagras i permanenta betesmarker. Det kan vara betydande mängder vilket radikalt skulle förändra nötköttets nettoutsläpp av växthusgaser. En annan är hur mycket metan som egentligen avgår från stallgödsellager på våra breddgrader. Vår utgångspunkt är därför att arbeta långsiktigt baserat på vetenskapliga rön och praktisk erfarenhet.
Många debattörer menar att köttkonsumtionen i den rika delen av världen bör minska, för miljöns, folkhälsans och den globala rättvisans skull. Inom LRF tror vi att många konsumenter kommer att fortsätta att äta betydande mängder kött, men att efterfrågan på kött som är producerat på ett så miljömässigt och klimatsmart sätt som möjligt kommer att öka. För oss är det viktigaste därför att kommunicera fördelarna med att välja svenskt kött och att utveckla svensk köttproduktion så att dess påverkan på miljön är så liten som möjligt.
Bra förutsättningar för nötkreatur i Sverige
Inför hotet om den globala uppvärmningen har svenskt nötkött många fördelar. Vi har bland annat gott om areal som passar för grovfoderodling, men lämpar sig sämre för livsmedel som spannmål och andra mera krävande grödor. Att använda sådan mark för produktion vallfoder och bete som i slutändan omvandlas till det högvärdiga livsmedlet nötkött, är både ansvarsfullt och angeläget.
Det som skiljer Sverige från många andra regioner i världen är också att betesmarkerna anses värdefulla och något som bör bevaras. Hos oss bidrar de till en vacker landskapsbild och till en biologisk mångfald. På andra håll, till exempel i Sydamerika och södra Europa, förknippas bete istället med problem som överbetning och skövling av regnskog.
I Sverige har också en tradition och ett kunnande som gör att nötkreaturen växer relativt snabbt. Eftersom utsläppen av metan från djuren är den största källan till växthusgasutsläpp vid nötköttsproduktionen har detta stor betydelse för klimatpåverkan. Ju längre tid ett nötkreatur behöver för att nå sin slaktvikt, desto mer metan hinner det släppa ut. Det är en av förklaringarna till att nötköttsproduktionen i länder med långa torrperioder, magra beten och därmed långa uppfödningstider är klart sämre för klimatet.
Att minska växthusgasutsläppen på gårdarna
Men det som är bra kan bli bättre. Det finns åtgärder som kan göra det svenska nötköttet ännu mer klimatsmart jämfört med det från andra länder. En av dem är att öka andelen närproducerat proteinfoder. Med mindre andel importerad sojaprotein minskar utsläppen av växthusgaser. Dels minskar hotet mot regnskogarna i de områden där sojan odlas, dels minskar de bränsleslukande landtransporterna till och från exporthamnarna. Det finns flera vägar till mer närproducerat proteinfoder. En är att arbeta aktivt med ett högre proteininnehåll i vallfodret, en annan att odla eller köpa in närproducerat protein i form av ärter eller åkerbönor.
En annan källa till växthusgasutsläpp från nötkreatur är metan från gödsellagren. På många gårdar finns en möjlighet att producera biogas med gödseln som utgångspunkt. Det eliminerar metanutsläppen och ger dessutom ett högvärdigt koldioxidneutralt bränsle som kan användas i fordon, till uppvärmning eller till elproduktion. En annan fördel är att näringen i stallgödseln efter biogasrötning blir mera tillgänglig för växterna när den sprids på åkrarna. Därmed kan användningen av handelsgödsel minska.
Dagligvaruhandel och konsumenter viktiga makthavare
I Sverige har nötköttskonsumtionen ökat från 17 till 25 kilo per person och år sedan 1990. Hälften av det nötkött vi äter i Sverige är importerat. Det finns med andra ord ett stort utrymme för att lägga om till en mer klimatanpassad nötköttskonsumtion. Genom att välja närproducerat svenskt kött bidrar vi till mindre klimatpåverkan, samtidigt som vi upprätthåller grunden för öppna landskap och biologisk mångfald.
Dagligvaruhandeln och i slutändan konsumenten har ett stort inflytande över vilken effekt konsumtionen av nötkött i Sverige får. LRF arbetar därför aktivt tillsammans med dagligvarukedjorna för att göra det svenskproducerade köttet mera tillgängligt.
Vi har starkt stöd i forskningen för ståndpunkt att närproducerat svenskt nötkött har en lägre klimatbelastning än importerat. Vi vet också att en stor majoritet av svenska konsumenter föredrar lokalt producerat nötkött. Förutsättningar är goda för att Sveriges bönder och Sveriges konsumenter gemensamt ska kunna ge ett viktigt bidrag i kampen mot den globala uppvärmningen.