Hos Bengt och Mariana Wester är det tunnsått med foderfakturor i brevlådan. Eget foder och hög avkastning gör korna både lönsamma och klimatsmarta.
Se filmen om Bengt, Mariana och rapsoljan.
I foderstationerna och i mjölkningsroboten på Hög i Sunnersberg trillar två olika foderblandningar ned framför de 70 ekokornas mular. Ett av dem, krossblandningen från den egna gårdens grödor, ges i stor mängd. Det andra är ett sojabaserat koncentrat som bara ges i liten mängd.
Mindre soja ger färre transporter
Det vill Bengt och Mariana Wester sluta med helt. Ju mindre soja man använder desto mindre transporter blir det vilket gör deras mjölkproduktion mer klimatanpassad. Vissa år har man redan kunnat strunta i sojan, medan det andra år har känts som om det har behövts ett komplement för att korna inte skulle tappa avkastning.
– Vi får se hur det går nu när vi har fått arrendera till 20 hektar, säger Bengt.
– Vi har också märkt att korna håller avkastningen lika bra även om vi bara använder våra egna fodermedel, säger Mariana.
Vall på mullen
Hög Sunnersberg ligger en mil nordväst om Lidköping, på en halvö i södra Vänern. Två vita bostadshus är gårdens högst belägna byggnader, något lägre står tre silotorn och en bit nedanför ligger den nya lösdriften med plats för 70 robotmjölkade kor. Runt gårdscentrat breder fälten ut sig. En del av det är gammal sjöbotten, mulljordar som är resultatet av ett 100 år gammalt sjösänkningsprojekt.
– Det är ju inte det allra bästa om man tänker på klimatet, säger Bengt.
Han försöker att inte röra runt i mullen mer än nödvändigt och odlar nästan uteslutande vall där. Samtidigt är det ett dilemma, tycker han. För det är ju när man plöjer som näringen frigörs och skördarna ökar.
På väg från bostadshusen ned till korna passerar man utrymmet där rapsoljepressen står.
– Du kan få gå in och titta, men ni får inte ta några bilder, säger Bengt.
Korna mjölkar bra på egna fodret
På ytterdörren sitter en skylt där det står ”Rapsolja”, innanför den en annan dörr med texten ”livsmedelstillverkning”. Bakom den andra dörren står pressen som tar emot rapsfrö, pressar ut oljan och placerar den ganska torra pelletsliknande kakan i en låda under pressen. Från lådan går en portionerare in till foderblandaren som mixar ihop den med en hemmaproducerad krossblandning bestående av åkerbönor, rågvete och havre. Rapskakan är en av förklaringarna till att korna mjölkar 9 000 kilo på foder som nästan uteslutande produceras på de egna fälten. Bra skördeår köps inget in, sämre skördeår kompletteras det egna fodret med några tiotal ton ton importerad ekologisk soja, något man hoppas kunna sluta med.
Det är 26 år sedan Bengt och hans bror Göran tog över gården efter den förra generationen. För drygt tio år sedan byggdes en ny lösdrift. Samtidigt lades driften om till ekologisk produktion.
– Vi bytte av ekonomiska skäl. För att det var mera lönsamt. Då trodde jag inte så mycket på idéerna bakom. Det har kommit senare, när jag har märkt att det fungerar, säger Bengt.
– Jag trodde inte att det skulle gå så bra som det gör, att vi skulle kunna ta så höga skördar.
På Hög Sunnersberg blandas inget foder. Det portioneras ut separat. Två av de tre tornsilorna innehåller vallensilage och den tredje en helsädesblandning med åkerbönor och vårvete.
Gäller att så tidigt
I snitt får varje ko 12 kilo ts vallensilage och fyra kilo ts helsäd. Utöver detta utfodras med den egna krossblandningen och en skvätt sojakoncentrat.
Men foderärterna lyser med sin frånvaro på Hög Sunnersberg. Skördarna är för osäkra så här är det istället åkerbönor som gäller, både för tröskning och samensilerat med vårvete. Ett normalår ger åkerbönsodlingen 3,5 ton per hektar, men det har hänt att man nått upp till fem ton.
– Det gäller att så tidigt. Och så ska helst chokladfläcksjukan slå till lagom sent, berättar Bengt.
Kommer den för tidigt så minskar skörden, men kommer den vid rätt tidpunkt bidrar den till att grödan blir tröskmogen snabbare.
Han berättar också att det går att odla åkerbönor två år efter varandra, men aldrig med ett års uppehåll. Då riskerar man att vända upp gamla nedplöjda åkerbönsrester och få problem med för stora och för tidiga angrepp av chokladfläcksjukan.
Biogas nästa
Nästa steg i utvecklingen mot en mer klimatsmart mjölkproduktion på Hög Sunnersberg är en biogasanläggning.
– Jag är intresserad av biogas. Väldigt intresserad kan jag säga. Det blir inte i år, men kanske om ett eller två år, säger Bengt som ser flera vinster med projektet.
Som ekoodlare är det inte minst den förädlade gödseln han är intresserad av. Ett mer lättillgängligt kväve och en tunnare konsistens än den vanliga flytgödseln lockar. Om det blir av så är det en kombination av el- och värmeproduktion som gäller. Värmen skulle kunna användas för att värma de två bostadshusen på gården, delar av ladugården och eventuellt via en kulvert ett bostadshus som ligger en bit ifrån gårdscentrat.
Därmed försvinner betydande utsläpp av växthusgasen metan, samtidigt som foderskördarna kan öka på de 165 hektaren åkermark. Och med högre skördar minskar behovet av inköpt foder ännu mer.
Text: Niclas Åkeson