De gröna näringarna bidrar till att lösa klimatproblemen

Klimatförändringen är en av vår tids viktigaste frågor. Den påverkar alla länder och alla människor. Den påverkar vår säkerhet och vår välfärd. Den globala uppvärmningen måste begränsas. Det är ett arbete som alla måste bidra till.

De gröna näringarna påverkar och påverkas av klimatet. Klimatfrågan innehåller många utmaningar. De gröna näringarna har ett ansvar att vidta åtgärder för att minska egen negativ klimatpåverkan och näringarna måste anpassas till förändringarna. Men vi har också ett erbjudande till samhället. Erbjudandet är att bidra till att avhjälpa klimatförändringen genom att minska samhällets utsläpp och att minska effekterna av det ändrade klimatet.

Det är i skogen och på åkern som förnybara energi- och industriråvaror växer. Möjligheterna att öka denna produktion är stora. Det är i en hållbar svensk livsmedelsproduktion som mat med minimal klimatpåverkan kan produceras. De gröna näringarna kan leverera nära upplevelser och tjänster med minsta möjliga klimatavtryck. Mycket mer el kan tas ut från småskalig vind- och vattenkraft.

Att skapa en miljö- och klimatmässigt hållbar produktion är grunden för LRFs arbete med klimatfrågorna.

LRFs klimatpolicy syftar till att tydliggöra både organisationens övergripande ståndpunkter avseende klimatpolitiken och de gröna näringarnas erbjudande för att minska samhällets utsläpp och sårbarhet.

Grundläggande utgångspunkter

Utgångspunkten för LRFs ställningstaganden är målet att den globala temperaturen inte får öka med mer än 2 grader jämfört med förindustriell tid.

En annan utgångspunkt är att FNs millenniemål ska nås och att utvecklingsländer ska ha möjlighet att till 2050 ha utvecklat sina ekonomier och sin levnadsstandard till en nivå nära vår egen.

Enligt regeringens Vetenskapliga råd bör användningen av fossil energi minska med cirka 75-90 procent till år 2050. Det är en utmaning som alla delar av samhället har att förhålla sig till i klimatarbetet.

EUs beslut att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 och att vara pådrivande för att industriländerna förbinder sig att minska sina utsläpp med 30 procent till år 2020 är också styrande för vilka åtgärder som bör vidtas.

Övergripande utgångspunkter för de gröna näringarna är att;

• Möjligheterna att i Sverige hållbart producera förnybar energi från de gröna näringarna ska utnyttjas fullt ut. Detta gäller även småskalig energitillförsel från vind och vatten samt annan förnybar energi.

• Utsläpp av växthusgaser från naturliga processer kopplade till livsmedels- och biomassaproduktion ska minimeras, men kan inte nollas.

• Åtgärder för att nå klimatmålen ska samspela så att även andra miljö- och samhällsmål kan nås.

• Tänkbara sektorsmål för minskning av utsläpp utformas i samverkan med berörda intressenter. Eventuella mål ska vara indikativa.

Utgångspunkterna för LRFs klimatpolicy kan ändras vartefter de vetenskapliga rönen utvecklas. Klimatfrågan innehåller stora osäkerheter och lyhördhet för utvecklingen är en viktig utgångspunkt i sig.

LRFs ställningstaganden

1. De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara
De gröna näringarna har ett erbjudande till samhället för att bidra till att lösa klimatutmaningen. Genom att skapa goda förutsättningar för konkurrenskraftig utveckling av t ex svenskproducerade livsmedel, skogsprodukter , bioenergi, småskalig elproduktion och landsbygdsturism kan erbjudandet förverkligas.

Klimat och väder är avgörande för produktionsvolym, kvalitet och lönsamhet. En stigande temperatur ger en längre växtperiod i landet. Sveriges jämförelse-vis goda tillgång på vatten medför sannolikt att svensk jordbruks-, skogs och trädgårdsproduktion kan öka. De svenska gröna näringarnas produktion kom-mer globalt därmed att bli än viktigare.

2. De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser ska minska
De gröna näringarna ska ligga i framkant när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Detta gäller särskilt koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Ut-släppen av koldioxid och lustgas från odling på organogena jordar minimeras. Biogasproduktion bl a från gödsel minskar både metan och lustgasutsläppen. 

Transportsektorn behöver förändras för att klara klimatmålen. Men vi måste se till helheten och inte använda styrmedel som får negativa konsekvenser för andra viktiga pusselbitar, t ex landsbygdens behov av transporter för att bra livsvillkor för människor och deras näringar, som behövs för att klara klimat-målen.

3. Skogens och jordbrukets potential som kolsänka ska tas tillvara
Skogens tillväxt och produkternas användning ger möjligheter att binda kol och därmed halten av växthusgaser i atmosfären. Betesmarker och ökad mullhalt i åkerjorden ger också sådana möjligheter. Dessa potentialer att binda kol ska tas till vara.

4. Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi är grunden för långsiktig hållbarhet
En ökad energieffektivisering ska eftersträvas och stimuleras oavsett vilka energikällorna är, för såväl direkt som indirekt användning av energi. Bl a ge-nom ekonomiska styrmedel ska användningen av förnybara, klimatvänliga och helst inhemska energiråvaror stimuleras. På drivmedelsområdet behöver de skatte- och handelspolitiska spelreglerna vara utformade så att Sverige liksom övriga EU kan få en snabb och rimlig tillväxt i produktionen av biodrivmedel.

En del i detta arbete är att undersöka hur de gröna näringarna kan bli oberoen-de av fossil energi.

5. Företagarna ska erbjudas ökad kunskap om klimat- och energifrågor – deras drivkrafter, behov och intressen ska styra
För att skynda på omställningen krävs aktiviteter hos den enskilde företagaren. För det krävs kunskaps- och beslutsunderlag så att utsläppen kan minskas kost-nadseffektivt och så att produktionen kan anpassas till förändrade klimatbe-tingelser. Det är en gemensam uppgift bl a för myndigheter och organisationer inom de gröna näringarna att i samverkan utarbeta relevant besluts- och kun-skapsunderlag.

6. Konsumenter ska erbjudas ökad kunskap om klimateffekter
Konsumenter ska på ett enkelt sätt kunna förstå klimat- och miljöaspekter på de gröna näringarnas produkter och tjänster. Utvecklingen av en klimatmärkning för livsmedel är ett viktigt verktyg. De fördelar som svenskproducerade livs-medel och skogsprodukter har ur klimatsynpunkt ska kommuniceras.

7. Sårbarheten ska minskas och potentialer med ändrat klimat tas till vara
Klimatförändringarna ger en ökad skördepotential samtidigt som de gröna när-ingarnas sårbarhet ökar. Den långsamma förändringen ger ett kontinuerligt behov av anpassning. Extrema väderhändelser såsom stormar, torka, regn och översvämningar, kan ge omfattande produktionsskador. Varje enskild före-tagare måste ges möjlighet att i tid göra nödvändiga förändringar.

Samtidigt är väderextremer en risk för hela samhället. Därför bör en tydlig de-finition av vad som är att betrakta som katastrof för livsmedelsförsörjning, inf-rastruktur, landsbygd och tätort utarbetas. Den ska ligga till grund för bered-skap och olika former av ersättningssystem, statliga eller privata.

Företagarna inom skog och jord har utrustning och erfarenhet av att reparera skador från naturkatastrofer. Detta kan utvecklas ytterligare. Möjligheterna att minska vattenflöden och utjämna flödestoppar inom avrinningsområden via åtgärder i odlings- och skogslandskapet bör också undersökas.

8. Ökade satsningar på forskning och utveckling
Utifrån klimatfrågans stora och komplexa karaktär har forskning och utveck-ling en viktig och långsiktig funktion. Det finns behov av mer kunskap både om hur biologiska produktionsförutsättningar påverkas av klimatändringar och hur produktionssystem kan styras för att minska utsläppen. Det finns även ett behov av teknikutveckling inom den areella produktionen, utveckling av fram-tida biodrivmedel och breddad användning av fiberråvaror. Nya forskningsom-råden behöver identifieras. Klimatforskning med fokus på jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö ska på ett tydligt sätt ske i samverkan med näringarna.

9. Styrmedel ska utformas så att de bidrar till att de gröna näringarnas samhällsnytta tas tillvara
Samhällets styrmedel och åtgärdspaket för att minska utsläppen av klimatgaser och för att öka tillförseln av förnybar energi ska vara långsiktiga, medföra mi-nimal administration och stimulera stora och små företag att investera i nya lösningar. De ska inte försämra svenska företags konkurrenskraft så att kli-matmässigt sämre produkter eller tjänster istället importeras.


10. LRF-koncernen ska minska sina egna utsläpp
LRF-koncernen arbetar systematiskt med att minska sina klimatpåverkande utsläpp från hela verksamheten. Det interna klimatarbetet stärker trovärdigheten för LRF i arbetet med att bidra till lösningar av klimatfrågan och profilerar LRF som en aktör med ambitioner inom klimatområdet. 
 
För mer information, kontakta:
Jan Eksvärd, 08-787 50 16
jan.eksvard@lrf.se