LRF-krav på EUs jordbrukspolitik

Helena Jonsson, LRFs vice ordförande, deltog i en paneldiskussion om EUs jordbrukspolitik vid ett möte i Bryssel.
Helena Jonsson, LRFs vice ordförande, deltog i en paneldiskussion om EUs jordbrukspolitik vid ett möte i Bryssel.

Uppmuntra åtgärder för ökad djurvälfärd och stimulera aktivt brukande av marken. Stöd miljömålen om biologisk mångfald och öppna odlingslandskap. Det hör till de viktigare kraven LRF har på EUs jordbrukspolitik efter 2013.

Hur ska EUs jordbrukspolitik (CAP) utformas för att på bästa sätt bidra till ett konkurrenskraftigt och samtidigt hållbart europeiskt jordbruk? Det var huvudfrågeställningen när EU-parlamentarikern Marit Paulsen, LRFs vice ordförande Helena Jonsson och Roger Waite, talesperson för EUs jordbrukskommissionär, och ytterligare en handfull av EUs jordbrukspolitiska toppar samlades för att diskutera LRFs framtida jordbrukspolitik i Bryssel.

EU-kommissionen har tre mål för CAP efter 2013: Säkerställ kvaliteten och tillgången på livsmedel, verka för att jordbruket nyttjar naturens resurser på ett hållbart sätt och bidra till att det finns jordbruk i hela EU.

LRF välkomnar EU-kommissionens inriktning men ser samtidigt att det finns risk att Sverige ekonomiskt sett kan förlora på den nya jordbrukspolitiken eftersom Sverige har gått före i miljöarbetet och redan uppfyller en stor del av de krav som kommer att ställas.

– Sverige är det land i EU där störst andel av EU-stöden går till miljöåtgärder, vilket bidragit till att svenskt jordbruks miljöhänsyn ligger i framkant. När EUs jordbrukspolitik efter 2013 i större utsträckning ska verka för att ställa om europeiskt jordbruk, bör de medlemsländer som går före belönas. Det ska inte löna sig att hålla kvar vid det gamla och streta emot, då kommer omställningen av det europeiska jordbruket ta alldeles för lång tid, säger LRFs vice ordförande Helena Johnsson.

Uppmuntra aktivt brukande
I diskussionen framhöll Helena Jonsson också vikten av att utforma politiken den uppmuntrar ett aktivt brukande, något som behövs särskilt i mindre bördiga områden som exempelvis i norra Sverige och i skogs- och mellanbygderna i södra Sverige.

Kostnaden för de merkostnader som den svenska djurvälfärden medför kan de svenska djurbönderna inte kan ta ut på marknaden i dag. Följden är ett den svenska produktionen minskar och importen ökar.

LRF anser att nya CAP ska göra det möjligt att ge ersättningar för djurvälfärdsinsatser som går längre än den gemensamma nivån inom EU, även om den högre djurvälfärdsnivån är kopplad till nationell lagstiftning.

Måste lösa frågan om betesmarkerna
EUs jordbrukspolitik får inte motverka miljömålen om biologisk mångfald och ett öppet odlingslandskap. Därför anser LRF att det är avgörande att Sverige driver på för att lösa frågan om betesmarkerna.

- De svenska betesmarkerna är ett kultur- och miljöarv som bönderna vårdar. Regler och tillämpningar av hur många träd det får finnas i markerna upplevs som absurd av alla som har någon kännedom om hur dessa marker har skötts genom tiderna. Sveriges regering måste ta initiativ till att skapa ett regelverk som kan accepteras av både byråkrater och bönder. LRF ska självfallet aktivt vara med och bidra till en sådan lösning, säger Helena Jonsson.