"Gruvbolagen har fått för stor makt"

Just nu råder en ny gruvboom. Det är också bakgrunden till den mineralstrategi som näringsminister Annie Lööf nyligen presenterade. Men dessvärre ges inga konkreta lösningar. Regeringen måste nu komma till rätta med de uppenbara brister som finns i dagens minerallagstiftning, skriver Helena Jonsson, LRF.

Publicerad 4 mars 2013 i Svenska Dagbladet

Sveriges malmtillgångar skulle kunna ge stora intäkter, både nationellt och lokalt. Men i stället går vinsterna rakt ned i gruvbolagens fickor. Kvar, när malmen lämnat landet, blir stora ingrepp i naturen och förlorade intäkter för lokala företag inom jordbruk, skogsbruk och turism.

I dag är det enkelt att få tillstånd att söka efter mineral.

Beslut fattas utan att markägare, grannar och lokala miljöintressen får yttra sig. Samtidigt har gruvbolagen i lagstiftningen ålagts rena myndighetsuppgifter. Det är gruvbolagen som ansvarar för att rätt personer blir meddelade beslut, det är gruvbolagen som bedömer invändningarna.

Denna obalans i lagen är också tydlig när det gäller processen att få tillstånd till brytning. De som äger marken där mineralen hittas, och som får bekosta sin medverkan och eventuellt ombud själva, märker snart hur de står sig slätt mot de stora gruvbolagens resurser. Gruvbolagens ersättning till markägaren är låg. I dag får markägaren 1,5 promille av mineralvärdet och staten får 0,5 promille. Under 2012 innebar det att alla landets gruvor bidrog med drygt 1 miljon kronor till statskassan. Den stora vinsten stannade hos industrin. LKAB gjorde exempelvis en vinst på 15 mil- jarder kronor under 2011.

En ny Sifoundersökning som LRF låtit göra visar att hela 88 procent av befolkningen tar avstånd från att det är rimligt att företag får leta efter och bryta mineraler på någon annans mark utan dennes tillstånd. Lika många anser att den privatperson som äger mark bör ha rätt till del av vinsten när ett vinstdrivande företag tvingar till sig mark och tjänar pengar på den.

LRF menar därför att det är hög tid att stärka ställningen för den som äger marken, som kanske bott där i generationer. Regeringen bör så snart som möjligt tillsätta en utredning i frågan och innehållet i en sådan utredning kan med fördel diskuteras i det mineralforum som regeringen nu aviserat.

LRF:s förslag föratt skapa en god balans är vidare att all prövning av undersökning och brytning av mineral ska ske enligt miljöbalkens regler – en lagstiftning som bättre stämmer överens med såväl dagens rättsmedvetande som de krav som bör ställas på gruvbolagens verksamhet.

Tillgången till mark skulle då bygga på en överenskommelse mellan markägare och gruvbolag och inte på tvångsmedel. Det skulle innebära en vinst för markägare, och en vinst för bygden samtidigt som gruvbolagen skulle få en ökad lokal acceptans för sin verksamhet.

HELENA JONSSON, förbundsordförande LRF