Swedegas vd Lars Gustafsson skriver på SvD Brännpunkt den 18 juli att en satsning på naturgas sänker utsläppen och är en förutsättning för att marknaden för biogas skall utvecklas. Ett argument som helt saknar grund och inte kan bli mer felaktigt.
Naturgas är ett fossilt bränsle och en ökad användning innebär ökade utsläpp av koldioxid. Fossilgasen konkurrerar ut biobränslen, minskar antalet gröna jobb i Sverige och ökar vårt beroende av energiimport.
Under 80-talet var det kanske relevant att byta ut diesel, brännolja, bensin och kol av betydligt sämre kvalitet än i dag för att rå på utsläpp av partiklar, försurning etc. Detta är dock inte den stora utmaningen för energisektorn i Sverige idag, utan det är klimatpåverkan som måste prioriteras. Det säger sig då självt att den fossila naturgasen inte är en del av lösningen, särskilt som Sverige har utmärkta förutsättningar för utbyggnad av förnybar energi.
Att ett utbyggt naturgasnät skulle gynna biogasen är ett vanligt argument bland naturgasintressenter. Ett argument som också kan vara lätt att ta till sig om man inte känner till förutsättningarna.
Naturgasdistributionen bygger på högtryckledningar med en kapacitet på 15-30 TWh. Potentialen att i dessa nät distribuera biogas är mycket begränsade eftersom huvuddelen av biogasen väntas bli producerad i småskaliga anläggningar och distribueras i lokala nät.
Inte ens om naturgasintressenternas mest ambitiösa planer på gasledningar från södra och västra Sverige till Mälardalen och Bergslagen genomfördes skulle vi få ekonomiskt rimliga ledningsavstånd till huvuddelen av den biogas som kan produceras från jordbruket och samhällets restprodukter. Trots att nuvarande naturgasledning funnits på Västkusten sedan 1985 är antalet anslutna biogasproducenter ytterst få och andelen biogas i nätet är bara runt en procent. Innan andelen biogas i nuvarande naturgasledning nått upp till i varje fall flera tiotals procent är det inte trovärdigt att hävda att ökad användning av naturgas och ett utbyggt naturgasnät behövs för att gynna biogasen.
Härutöver visar studier från Svenskt Gastekniskt Center och LRF Konsult att injicering av biogasen i naturgasnätet inte alltid är lönsam även om avstånden är korta. Orsaken är att kostnaden för den energiuppgradering med gasol som krävs för att nå naturgasstandard och ledningsavgifterna kan överstiga fördelen av att ha en garanterad avsättning av all producerad biogas. Lokala gasnät som kopplar ihop flera mindre biogasanläggningar kan därför vara aktuella även i områden där det finns ett naturgasnät.
Ser vi till den hittillsvarande utvecklingen i Sverige finns det inget som direkt talar för att expansionen av biogas förutsätter ett naturgasnät. Den billiga naturgasen kan snarare hämma utvecklingen för biogas, eftersom priserna för hållbar energigas därmed inte kommer upp i de nivåer som behövs för att klara lönsamheten för biogas.
Enligt Energimyndighetens senast publicerade statistik producerades 2009 totalt 1 363 GWh biogas varav 488 GWh eller 36 procent uppgraderades och såldes som fordonsbränsle. Samma år injicierades endast 151 GWh biogas i naturgasnätet.
Även om tekniken för termisk förgasning blir kommersiell är det tveksamt om den är betjänt av ett gasnät då syntetgasen likaväl kan nå marknaden i form av DME, biodiesel eller metanol som metan. Energimyndigheten som är expertmyndighet inom energiområdet menar i detta avseende att en utbyggnad av ledningssystem för distribution av metangas under inga omständigheter går att motivera.
I likhet med Naturvårdsverket menar vi att ett utbyggt naturgasnät gör det svårare för Sverige att uppnå de klimatmål som fastställts och att utvecklingen av en svensk biogasmarknad fördröjs. Givetvis bör det befintliga gasnätet utnyttjas och en ökad andel biogas föras in. Vi väntar med spänning på att höra Swedegas strategi och långsiktiga mål för att påtagligt öka andelen biogas i naturgasnätet.
Helena Jonsson
Ordförande LRF
Gustav Melin
Vd Svebio
Svante Axelsson
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Anders Wijkman
Senior rådgivare, SEI