Djuromsorg styr köpet av julskinka

85 procent av svenskarna föredrar att köpa svenskt griskött. Och hela 88 procent har förtroende för Sveriges bönder då det gäller att följa lagar och regler om djuruppfödning, en ökning från 86 procent för ett år sedan. Det visar en ny Sifoundersökning som LRF presenterar i dag.

– Det är naturligtvis glädjande att konsumenterna känner så stort förtroende för svenskproducerat griskött. Att förtroendet dessutom ökat är ett kvitto på att våra medlemmars hårda arbete med att bli ännu bättre på djuromsorg har gett resultat, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.

Undersökningen visar att 95 procent av svenskarna äter griskött och att konsumenterna helst vill att julskinkan ska vara svensk. Bara 15 procent anger att köttets ursprung inte spelar någon roll, medan 85 procent av svenskarna föredrar att köpa svenskt griskött, jämfört med 79 procent för ett år sedan.

En dryg fjärdedel, 26 procent, motiverar detta med att djuromsorgen är bättre på svenska gårdar jämfört med djuromsorgen i många andra länder. Lika många anger att de vill stödja företag och bönder som är verksamma i Sverige, medan 21 procent hänvisar till minskade transportsträckor och 16 procent till större säkerhet ur smittskyddssynpunkt.

För två år sedan fick förhållandena hos några svenska grisuppfödare stor massmedial uppmärksamhet. För att visa att det inte var någon rättvis bild som visades upp i media tog den svenska grisbranschen initiativ till bland annat en oberoende tredjepartscertifiering.

– Våra medlemmar har alltid gjort ett bra jobb. Att branschen har genomfört ytterligare åtgärder kommer bara att stärka konsumenternas förtroende för svensk grisproduktion ännu mer, säger Helena Jonsson.

Undersökningen visar också att konsumenterna har en relativt god kunskap om lagstiftningen om grisuppfödning. 54 procent vet att Sverige har en lag som förbjuder att man klipper knorren av grisen och 70 procent vet att grisar ska ha tillgång till strö. Däremot är det bara cirka var tredje person (33 respektive 36 procent) som vet att grisarna ska ha en separat plats för att sova respektive en separat gödselplats.
Två av tre svenskar, 67 procent, känner till att svenska grisar har bättre förhållanden jämfört med andra EU-länder när det gäller storleken på utrymmet som grisarna visas i, men bara varannan (49 procent) vet att de svenska förhållandena är bättre när det gäller tiden som smågrisarna får vara tillsammans med sin sugga.

Den aktuella undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av LRF. Totalt intervjuades 1 000 personer under perioden 14-17 november 2011.