Skogen i arv till barnbarnen

Drygt hälften av den svenska skogen ägs av enskilda familjeskogsägare. Den går ofta i arv från generation till generation, så när skogsägaren planterar ny skog är det hennes barnbarn som får avverka den.

I Sverige finns 28,3 miljoner hektar skog, varav 4,5 miljoner hektar är lågproduktiv. 52 procent av skogen ägs av 330 000 enskilda familjeskogsbrukare. 23 procent ägs av skogsbolag och 25 procent av staten, kommuner med flera.

De svenska skogarna har idag en årlig tillväxt på 120 miljoner skogskubikmeter. Varje år avverkas 80-90 miljoner kubikmeter. Den totala volymen skog ökar alltså varje år med 30-40 miljoner kubikmeter. 39 procent av den svenska skogsarealen domineras av tall, 27 procent av gran, 15 procent är blandskog och 6 procent lövskog.

Stor exportvara

Skogen är Sveriges viktigaste basnäring och vi är bland de länder i världen som handlar mest med skogsprodukter. Ingen annan bransch ger ett större nettobidrag till Sveriges handelsbalans än skogen.

2010 var skogens andel av den svenska bruttoexporten 11 procent, eller 129 miljarder kronor. Skogsnäringen skapar, direkt och indirekt, cirka 200 000 arbetstillfällen i Sverige, många av dem på landsbygden.

Bra för klimatet

32 procent av Sveriges energianvändning baseras på biobränslen. Ur skogen hämtas energiråvara för elkraft, värme och drivmedel. Biobränsle från skogen bidrar idag med cirka 143 Terawattimmar (TWh) eller 87 procent av den totala förbrukningen av biobränsle. Och det finns möjlighet att öka detta ytterligare. Genom att ersätta fossila bränslen med skogsbränsle förbättras koldioxidbalansen.

Skogen motverkar hotande klimatförändringar genom att de växande träden tar upp koldioxid. Genom att ersätta icke förnybara produkter, till exempel plast och betong, med råvaror från skogen kan utsläppen minskas och kol bindas mer långvarigt.

Tar naturhänsyn

330 000 familjeskogsbrukare innebär en variation i brukande, allt från skogsägaren som lever på sitt skogsbruk, till skogsägare som är mindre aktiva.

Många skogsägare tycker det är viktigt att visa naturhänsyn utöver skogsvårdslagens krav. Det gör de genom att certifiera sitt skogsbruk och avstå en del av brukanderätten genom frivilliga avsättningar.

Gröna skogsbruksplaner, grönt kort för skogsentreprenörer och utbildning om skogens vatten är andra exempel på vad som görs för att uppnå miljömålen.

Dagens svenska skogsbruk har en aktiv skötsel med generell naturhänsyn på huvuddelen av skogsmarken och formella samt frivilliga avsättningar av områden med särskilt höga naturvärden.

Så här mycket skog undantas idag från skogsbruk i Sverige:

  • Skydd enligt miljöbalken (nationalparker, reservat, biotopskydd mm):
    1 791 000 hektar
  • Skogsbrukets frivilliga avsättningar: 1 167 000 hektar
  • Naturvårdsavtal: 31 000 hektar
  • Lågproduktiv skog som enligt lag inte får brukas: 4 514 000 hektar

Totalt undantas alltså runt 7,5 miljoner hektar skog från skogsbruk.

Lite skogshistoria:

För 100 år sedan var stora delar av Sverige avskogade på grund av hårda avverkningar och det rådde brist på virke.
1903 kom Sveriges första skogsvårdslag, en ren återväxtlag.
1923 utökades den för att skydda alltför unga skogar från avverkning.
1948 tillfördes ett lönsamhetskriterium i den nya skogsvårdslagen.
1979 års skogsvårdslag tog sikte på produktion, detaljreglerade olika skötselåtgärder och införde bland annat regler om minimiavverkning.
1994 kom den skogsvårdslag som gäller idag. I den jämställs målen för produktion och miljö. Principen ”frihet under ansvar” infördes och naturvårdskraven skärptes.