Bästa Naturvårdsverket.
 
När Ni i en rapport svarar på ett regeringsuppdrag om hur vargstammen påverkar Sveriges socioekonomi kunde ni inte hamna mer snett. På 69 sidor har ni kommit fram till att ” . . ekonomisk påverkan från vargförekomst på olika verksamheter på samhällsnivå inte är så omfattande att verksamheten påtagligt försvåras.” Finns det någon som har trott eller ens påstått att Sverige som samhälle eller nation går på knä på grund av vargen? Det är inte frågan. Frågan är snarare hur de som drabbas av vargangrepp eller riskerar det, klarar av det ekonomiskt och psykiskt. Hur går det med framtidstron och viljan att satsa på framtiden?

Jag träffar ofta  människor som lever i vargland på landsbygden. Det psykiska lidandet som de drabbade utsätts för på grund av vargarnas närvaro och dess hårdföra beskyddare, går aldrig att ersätta. Som djurägare har jag har stor förståelse för den oro och maktlöshet som många av mina kollegor i vargområden känner.

Det är ett allvarligt problem och en ren provokation att verket förvandlar hela verkligheten om rovdjurens påverkan till ett teoretiskt medelvärde, beräknat på hela Sverige; ”verksamheten har inte påtagligt försvårats”. Vad vet Naturvårdsverket om hur t ex fårnäringen i mellansverige sett ut om det där funnits färre vargar?

Oförmågan att uppfatta verkligheten bekräftas ytterligare när verket i rapporten  konstaterar att: ” För närvarande verkar det som en levande jägarkultur kan samexistera med en vargpopulation som har gynnsam bevarandestatus. ”  Någon i Värmland som instämmer?

I rapporten kunde det lika gärna stå att underlaget rent vetenskapligt är så dåligt att det inte går att besvara regeringsuppdraget. För det är sanningen. Vad gäller rena kostnader för rovdjur på gårdsnivå vilar verkets rapport på en nyligen utgiven rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, som i sin tur har ett så litet och statistiskt svagt underlag att LRF ifrågasätter hela beräkningen. När det gäller upplevelsen, den psykiska påfrestningen av rovdjursangrepp och risken att få ett angrepp säger Naturvårdsverket att det vet vi inget om, forskningen är i sin linda.

Alla är medvetna om att majoriteten av Sveriges befolkning och näringsliv inte påverkas negativt av vargförekomsten. Rent krasst finns det inga fårbönder på Södermalm i Stockholm och vargen stör t ex inte produktionen av bilar på Volvo. Men en akademisk räkneövning är inte vad rovdjursförvaltningen behöver. Det är respekt och rimliga villkor för dem som drabbas av vargen vi behöver.

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF