Svenskt nötkött är efterfrågat som aldrig förr. Men utan politiska beslut och bättre villkor tar det för lång tid att öka produktionen.

Svenskt nötkött räcker inte till

För att svensk nötköttsproduktion ska möta efterfrågan och samtidigt stärka livsmedelsberedskapen krävs en aktiv politik under de kommande fyra åren. Investeringar i nya stallplatser har länge varit för låga, vilket har minskat produktionskapaciteten.

Många producenter är dessutom äldre, vilket dämpar viljan att satsa. Effekterna av torkan 2018 märks fortfarande genom färre moderdjur. Men det finns samtidigt en en framtidstro bland nötköttbönderna som kan bidra till att vända den negativa trenden. Det visar LRF:s Grönt Näringslivsindex. 

Grönt Näringslivsindex

Efterfrågan på svenskt nötkött ökar, inte minst eftersom importerat kött blivit dyrare när priserna stigit i tidigare importländer som Irland. Arbetet med att öka produktionen pågår, både genom offentliga satsningar och marknadsdrivna initiativ.

Höga köttpriser kan stärka investeringsviljan, men uppbyggnaden tar tid. Nya stallar, fler moderdjur och uppfödning av kalvar är långsiktiga processer. Minskningen av antalet födda kalvar de senaste åren påverkar därför tillgången på slaktdjur både nu och framöver.

ALT

Utan förändring riskerar Sverige långvarig matbrist

- Om inget händer riskerar vi att hamna i en långvarig bristsituation, och det tjänar ingen på. I ett läge där beredskap blivit allt viktigare är tillgången på svensk mat en fråga som berör alla hushåll. Vi har både viljan och förmågan att producera riktigt bra mat men då krävs också att politiken ger rätt förutsättningar.

Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF

Läs mer i Expressen
ALT

Hur kan produktionen öka?

För att verkligen skapa möjligheter att öka produktionen krävs även strukturella förändringar. En aktiv politik den kommande fyra åren som möjliggör att lantbruket bygger och investera på gårdarna i hela landet. Då kan politiken underlätta genom att: 

  • införa djurvälfärdsersättning som Jordbruksverket lämnar förslag om i mars 2026.
  • besluta om förenklingsförslag som presenteras i olika utredningar, till exempel miljötillstånd och läkemedelsanvändning.
  • underlätta finansiering av investeringar via investeringsstöd i form av 1 miljard kronor i kreditgarantier.
  • fortsätta att stötta beredskapsinvesteringar på gård och för insatsvaruindustrin.
  • säkra att framtida CAP (EU:s långtidsbudget) bidrar till att dela riskerna med lantbruket när Sverige och EU behöver stärka den civila beredskapen och totalförsvaret.

Frågor och svar

Nötkött inte är snabbmat. Det tar år att bygga upp produktionen med nya stall och fler djur. Utan tydliga beslut som ger bönder trygghet att satsa riskerar bristen att hänga kvar längre än någon vill.

Svenskt kött är dyrare eftersom det kostar mer att producera mat i Sverige. Bönderna följer hårda regler för djurvälfärd, klimat och miljö, och det kräver både tid och pengar. Djuren har bättre villkor och produktionen är mer hållbar vilket syns i priset. När du väljer svenskt betalar du inte bara för köttet, utan för hur det har producerats. Att så många vill köpa svenskt kött visar tydligt att mervärdena i svensk mat uppskattas, och att det finns en trygghet i att veta var maten kommer ifrån.

Köttbristen visar hur sårbart systemet är när den inhemska produktionen inte räcker. Genom att fortsätta välja svenskt kött bidrar du till att stärka Sveriges egen köttproduktion. Det skapar bättre förutsättningar för lantbrukare att fortsätta producera kött i Sverige och minskar beroendet av import.

...ett kilo svenskt nötkött ger omkring 25 procent mindre utsläpp av klimatgaser jämfört med genomsnittet i EU?

Senast uppdaterad: 2026-02-09