För LRF är det uppenbart att Sverige, givet den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, behöver vidta åtgärder som skapar en ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel.

Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel

För LRF är det uppenbart att Sverige, givet den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, behöver vidta åtgärder som skapar en ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel. Sverige behöver både skapa förutsättningar för en mer robust livsmedelsproduktion i fredstid och planlägga hur produktionen ska kunna fortgå i kristid. Dessutom kan de gröna näringarna spela en avgörande roll för att öka försörjningstryggheten avseende el och biodrivmedel. 

Sju punkter för stärkt försörjningstrygghet

Utan insatsvaror, ingen mat. Vi kan öka produktionen av svensk biogas och biodiesel och därmed minska beroendet av energi från Gulfstaterna och de ryska krigsherrarna. Men då behövs tydliga produktionsmål, stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar. I Sverige använder vi mer bioenergi än vindkraft och kärnkraft tillsammans. En ökning av bioenergin skulle sänka elpriserna och öka arbetstillfällena. Dessutom bidrar biogasen till produktion av biogödsel. Vi skulle redan nu kunna vara i stort sett självförsörjande på mineralgödsel. 

Hur Sveriges bönder producerar maten måste avgöras av marknaden. Vi anser att vi ska ha tydliga mål gällande hur mycket mat som produceras i Sverige snarare än hur eller vad som produceras. 

Finansieringen i det kommande jordbruksstödet från EU minskar med 1 miljard per år. Regeringen bör öka den nationella medfinansieringen med ett ”gräspaket” som innehåller ett återinfört vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur. 

Navet kring svensk livsmedelsproduktion är de offentliga måltiderna. Vissa kommuner är redan duktiga men här är det viktigt med en tydlig nationell riktlinje. Alla skolbarn och äldre ska serveras hållbar och hälsosam mat från svenska bönder. Det gäller inte minst i tider när kommunernas budgetar stramas åt. 

Den svenska jaktlagstiftningen beslutades 1987, alltså två år innan Berlinmuren föll. Syftet då var att stärka viltet. Det har gått så bra att viltet nu i stället har blivit ett stort problem. Varje år förstörs mat motsvarande 1 miljon matkassar redan på åkern. Det kan inte vara vildsvinen eller klövviltet som avgör svensk matproduktion. Det är dags för en ny jaktlagsutredning. 

Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016. Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken. Det är orimligt. Sveriges bönder har effektiviserat sin verksamhet, nu är det dags för Myndighetssverige att effektivisera sin. 

Bara i Sverige blir vi en miljon fler vart 15:e år och därför behövs varenda kvadratmeter åkermark för att odla. Till 2033 beräknas cirka 20 000 hektar mark tas i anspråk för EU-åtgärder och av kommuner för exploateringar. Utöver det föreslår EU nu att livsmedelsproduktionen ska avslutas på stora arealer bördig åkermark. Samtidigt beskriver EU:s expertmyndigheter att odlingsmarken i norra Europa ökar i betydelse när klimatet förändras.