LRFs energipaket

Vi ger konkreta förslag på förbättrade förutsättningar som skulle öka investeringsviljan och bidra till att nyttja potentialen för energiproduktion i de gröna näringarna. En stabil energiförsörjning är grundläggande för att utveckla den svenska hållbara matproduktionen, öka självförsörjningsgraden och få en levande landsbygd. 

Energipaketet visar att de gröna näringarna är motorn i en hållbar omställning. Samtidigt som vi ökar energiproduktionen i Sverige blir det en avgörande affärsmöjlighet för vår näring. En win-win med andra ord – om bara politiken skapar förutsättningarna. 

För att nyttja den fulla potentialen behövs bland annat att gränsen för mikroproduktion ändras, att nätkapaciteten i hela Sverige förbättras och att egenanvänd solel skattebefrias. Även energilagring bör vara tydligt inkluderat i Klimatklivet (eller annan stödform). 

Det finns stor potential för utökad energiproduktion från solenergi. Men för att nyttja potentialen behövs: 

• Ändra gränsen för mikroproduktion och höj istället anläggningseffekten till 138 kW, motsvarande säkringsabonnemang med en effekt på 200 Ampere.
• Förbättra nätkapaciteten i hela Sverige, för att undvika flaskhalsar som försvårar utbyggnaden av solceller på tak och mark. Samt ställ krav på elbolagen att minska tiden för inkoppling av nya anläggningar.
• Skattebefria all egenanvänd solel och ta bort 500kW-gränsen.
• Utforma en låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig 
  energiproduktion med solceller för att öka investeringsvilja.
• Inkludera energilagring (oberoende teknikval), som en tydlig del inom Klimatklivet.

Förutom en fortsatt ambition kring reduktionsplikten behövs statliga investeringar i ökad inhemsk produktion. Användare av rena biodrivmedel ska få en motsvarande kostnadslättnad för drivmedel i form av en biopremie. Den befintliga klimatpremien bör även utvidgas även till arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol.  

Produktion av inhemska biodrivmedel behöver öka för att bidra till motståndskraften och självförsörjningen av drivmedel. Men då behövs: 

• En fortsatt hög ambition kring reduktionsplikt är central för omställningen till fossiloberoende transporter. Reduktionsplikten kan användas som verktyg för att främja svenska insatsvaror (lignocellulosa) i produktionen av biodrivmedel, vilket Energimyndigheten föreslog i utredningen ”Styrmedel för nya biodrivmedel” och i rapporten “Kontrollstation för reduktionsplikten 2022”. Detta skulle främja svensk produktion och svenska insatsvaror i biodrivmedel. 
• Användare av rena biodrivmedel behöver en motsvarande kostnadslättnad i form av en biopremie i enlighet med utredningsförslaget i Vägen till fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67).
• Den befintliga klimatpremien bör utvidgas till att omfatta arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol. Ta bort beskattningen på låginblandat biodrivmedel som inte innefattas av reduktionsplikten.
• Utvecklingspotentialen för nya biodrivmedel är stor, men innebär höga initiala kostnader. Därför behövs demosatsningar och  gynnsamma villkor i tidiga kommersialiseringsfaser

För en fortsatt god utveckling behövs bland annat ett fortsatt statligt stöd (Klimatklivet eller liknande form) för nya etableringar. Vi behöver också kortare tillståndsprocesser, långsiktighet och en permanent höjning av gödselgasstöd till tidigare nivå på 40 öre/kwh. 

Biogas producerad från gödsel skulle kunna mångdubblas. Under 2022 har det kommit in 144 Klimatklivsansökningar till Naturvårdsverket för etablering av nya biogas från lantbrukare. För en fortsatt god utveckling behövs:

• Ett fortsatt statligt stöd för nya etableringar är avgörande för fortsatt ökad produktion. Klimatklivet finansieras i dagsläget av Europeiska Återhämtningsfonden och ett investeringsstöd, likt det i Klimatklivet, måste bibehållas.
• En permanent höjning av gödselgasstöd till tidigare nivå på 40 öre/kWh som beslutades i vårändringsbudgeten 2022 och att det bakas in som en långsiktig del av biogasstödet.
• Att det produktionsmål för biogas om 10 TWh till 2030 som föreslogs av Biogasmarknadsutredningen (SOU 2019:63) bör införas för att skapa den långsiktighet i politiken som behövs.

Vattenkraften ska enligt tidigare politiska beslut omprövas och få nya miljövillkor och tillstånd. Processen hittills visar att många riskerar rivas ut när nivån på miljöanpassning blir för höga. Stora mängder el – och balanskraft kommer därför försvinna ur systemet. Därför behövs en ändring där vattenkraften definieras som ett viktigt samhällsintresse och  vattendragen pekas ut som kraftigt modifierade. Detta skulle ge incitament till investeringar och produktionsökningar.

För att öka produktionen av både värme och el bör energi- och koldioxidskatten på bioolja avskaffas. Regeringen bör även ansöka om ett långsiktigt skatteundantag hos EU, liksom att driva på mot EU att biomassa från jord och skog bör ser som en tillgång och ett hållbar förnyelsebart energislag. 

Det finns en stor potential i svenska värmekraftverk. Men för att nyttja potentialen behövs:

• För att öka produktionen av både värme och el bör energi- och koldioxidskatten på bioolja avskaffas (ex. RME).
• Regeringen bör även ansöka om ett långsiktigt skatteundantag hos EU, så som för biogasen.
• Driv på gentemot EU att biomassa från jord och skog bör ser som en tillgång, inte en klimatbov.

En ökad energiproduktion och elöverföring måste gå hand i hand med 
livsmedelsproduktionen och livsmedelsstrategin. Hela livsmedelskedjan är beroende av trygg elförsörjning, men luftburna elnät innebär ett intrång hos markägare. Därför behöver samrådsprocessen vid exploatering förbättras och ersättningen till markägare öka för att  snabba på nätutbyggnaden

De gröna näringarna effektiviserar kontinuerligt sin energianvändning. Enligt en redogörelse från Energimyndigheten är det möjligt att minska energianvändningen inom jordbruket med mellan 3 och 15 procent. Dock innebär energieffektiviseringen ofta höga investeringskostnader, t.ex. i LED-belysning. Därför bör finansieringslösningar tas fram.

Det finns ett brett politiskt stöd för en uppdatering av den nationella livsmedelsstrategin. De senaste årens torka, pandemi och ett krig i Europa har visat på sårbarheten inom den svenska livsmedelsförsörjningen. Sverige behöver därför snabbt modernisera  livsmedelsstrategin för att även inkludera de insatsvaror som krävs för att öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av import. 

Utöver ökad energiproduktion inom de gröna näringarna så behövs följande för att säkra svensk livsmedelsförsörjning:

• LRF arbetar för att jord- och skogsföretagare inkluderas inom ett kommande högkostnadsskydd för elpriserna.
• Justera inbetalningen av flaskhalsavgifterna omedelbart och genomför återbetalning snarast.
• För fortsatt konkurrenskraft i de gröna näringarna krävs fortsatt nollskatt för diesel till arbetsmaskiner.
• Skattereduktion för drivmedel innefattar nu produktionen, men många jord- och skogsbrukare har ökade transportkostnader som slår mot konkurrenskraften. Därför bör drivmedelsskatten sänkas även för transporter av jord- och skogsbruksprodukter. 
  EU-kommissionen har nyligen öppnat upp för möjligheterna för medlemsstaterna att tillfälligt sänka dessa skatter.