När: 8 oktober 2019
Var: Höör, Skåne

Program och presentationer

Hur arbetar man med förnybar energi i Skåne?
Sandra Johanne Selander, Länsstyrelsen

Energikontorets arbete med effektivisering 
Ulf Jobacker, Energikontoret Skåne

Konkurrenskraft, skatter, utmaningar och klimatmål
Niklas Bergman och Kristian Petersson, LRF

Klarar dagens fordon förnybara bränslen?
Christer Johansson, Jordbruksverket

Biodrivmedel i de gröna näringarna
Oscar Erlandsson, David Varverud Ecobränsle/Energifabriken

Framtidens hållbara drivmedel
Anders Backman, Preem

Du hittar programmet och inbjudan till seminariet här.

Slutsatser, två perspektiv

På gården

Det finns ett intresse för frågan i de gröna näringarna som speglas i att enskilda gårdar går före i användningen av förnybara drivmedel. 2018 använde ca. 8 % någon typ av förnybar diesel, 100% och höginblandad diesel. Märke efter märke av arbetsmaskiner godkänner låg- och höginblandad diesel samt HVO i sina traktorer. Med befintlig teknik går det idag att byta bränsle och nå betydande förbättring av klimatprestanda på gårdsnivå.

Oavsett vad man kör på för bränsle så kan man energieffektivisera. Om man både effektiviserar, t.ex. sparsam körning, och ställer om till förnybara drivmedel blir klimateffekten större. Erfagrupper inom energi är en bra metod för att hålla igång energiarbetet och sparsam körning borde ingå i lantbrukets utbildningar.

I ett större perspektiv

De klimat- och energimål som samhället sätter upp är ambitiösa och den stora utmaningen är transportsektorn. LRF arbetar på dels hållbarhetsmål, dels en färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

Lantbruket köper fossil diesel och eldningsolja för 3 mdr kr om året. Det är en etisk fråga att göra Sverige och de gröna näringarna mer oberoende av dessa produkter från länder med tvivelaktig demokrati. Ett sätt är att öka produktionen av biodrivmedel i Sverige. Det är ohållbart att knyta konkurrenskraftsfrågan till fossila bränslen som i alla sammanhang får mål för utfasning.

Sverige ligger före i användningen av biodrivmedel men med högre krav på EU-nivå kommer det behövas än mer förnybara drivmedel. Det finns flera utvecklingsspår för att åstadkomma det. EU:s begränsning av odling på åkermark till biodrivmedel är ett hinder.

Referat

Inom projektet Förnybar energi och innovativa biobaserade råvaror hölls ett seminarium i Höör 8 oktober. Drygt 30 st personer deltog totalt och bland åhörarna fanns lantbrukare, universitet, forskningsinstitut, företag, Länsstyrelse, Region och Kommunförbund.

Glenn Oredsson, styrelsemedlem i LRF Skåne och lantbrukare med biogasproduktion hälsade välkommen och gjorde några nedslag om vad som sker i branschen och vad som skrivs i media, bl a om gårdar som kör på förnybara drivmedel och situationen hos de gårdar som har biogasproduktion.

Sandra Johanne Selander från Länsstyrelsen tog vid och informerade om länets Klimat- och energistrategi. I framtagandet har också den gröna näringen varit med i dialogen. Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla och genomföra åtgärder för att nå klimatmålen i Skåne och visionen om ett fossilbränslefritt och klimatneutralt Skåne år 2030. Det är ett relativt tufft mål som de har satt upp. Den stora utmaningen ligger fortfarande i transportsektorn.

Ulf Jobacker fortsatte sedan att berätta om Energikontoret Skåne och deras arbete. Energikontoret är en avdelning av Kommunförbundet Skåne. Seminariet fokuserar på biodrivmedel men att effektivisera kan man göra oavsett vilket drivmedel man kör sin traktor med. Lägre produktionskostnad ger ökad lönsamhet och därmed bättre konkurrenskraft. Om man både effektiviserar och ställer om till förnybara drivmedel blir klimateffekten större. Den genomsnittliga energibesparingen i företagens handlingsplaner var 15 % i kartläggningarna för 2017.

Kristian Petersson och Niklas Bergman från LRF Riksförbund berättade sen om de olika klimatmålen som ligger bakom ansträngningarna till att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Vidare en bakgrund till ryggsäcksdebatten och jämförelse med grannländernas skattesatser för diesel och återbetalningsnivåer på koldioxidskatt. Hur ser det ut på gårdsnivå idag med förnybara andelar? I en enkät från 2018 så visar svaren att ca 8 % använde någon typ av förnybar diesel (100% och högiblandat). När det gäller torkning av spannmål så använder sig 25 % av fossilfria medel av de som angett att de torkar spannmål. Flis, halm och pellets är några av dem. Föredraget avslutades med att meddela att LRF skall i december anta hållbarhetsmål (miljö, ekonomi, socialt) för de gröna näringarna enligt stämmobeslut. Samt att man jobbar med en Färdplan för fossilfri konkurrenskraft med Fossilfritt Sverige som också skall bli klar i december 2019.

Martin Jönsson, Skarhultgods berättade fritt utan power-point hur godset som han är VD på jobbar med frågan. De driver ett lantbruk med 1150 ha varav 600 ha är ekologiskt, de har också äggproduktion. De ingår i nätverket som Energikontoret har om effektivisering och detta har gett en hel del tillbaka när man byter erfarenheter med andra gårdar. De ska byta glödlampor i stallarna och de har redan bytt till en modern halmpanna för uppvärmning. Det ligger i tiden att köra med HVO så de ska börja med det. I kursen sparsam körning som Martin och de anställda gick så visade det sig att Martin körde bästa av alla. Sparsam körning borde ingå i läroplanen på lantbruksskolor vilket den inte gör idag, alla åhörare nickade och höll med om detta.

Christer Johansson från Jordbruksverket körde sedan nästa pass efter en välbehövlig kaffepaus. Först kom en kort historisk tillbakablick om biodrivmedel och då i huvudsak rapsolja. Rapsolja och RME har ett dåligt rykte med sig och är berättigad i en del fall. Problemen uppkommer när vatten och mikroorganismer tar sig in i systemen. Men med dagens moderna RME så går det att köra i moderna traktorer (och gamla) om man sköter allt på rätt sätt. Standarder för drivmedel och dess olika parametrar är det som styr och ställer vilka traktormärken och vilken takt de godkänner biodrivmedel i sina motorer. Glädjande är att märke efter märke nu godkänner låg- och höginblandad diesel samt HVO i sina traktorer. Christer nämnde sedan att oavsett vad man kör på för bränsle så kan man spara genom att köra smart, därför rekommenderas att gå en kurs i sparsam körning.

Marianne Härning Nilsson berättade gladeligen att hon blev pensionär förra veckan. Hon drev till dess Mariannes Farm AB. Det är ett familjeföretag, grundat 1927, som odlar, förädlar, packar och levererar morötter och andra rotfrukter / grönsaker till detaljhandeln, restaurang- och storhushållsbranschen samt livsmedelsindustrin i Norden. Hon har alltid varit intresserad av miljö och som KRAV-odlare har kravet varit tuffa. De har inte använt eldningsolja på 15 år. I gamla maskiner och inhyrda traktorer har de dock använt fossil olja. Och på det ena produktionsstället i Degeberga hade de inte kommit lika långt i omställningen. Hon hörde Energifabriken på Ekogalan tidigare i år och hon blev inspirerad och bestämde att nu ska de ha HVO. Detta har kostat ca 250 000 kr i merkostnad på årsbasis. Vid varje tillfälle hon träffar riksdagspolitiker tar hon upp frågan om förnybara bränslen och att systemet måste göras om så att det inte är dyrare att välja 100 % förnybart. Marianne gillar dieselbilar i grunden, de ska inte bytas ut, det är mycket lättare att byta bränsle helt enkelt. Att odla egen raps som sen tankas i de egna maskinerna vore drömmen. Vi måste också påverka EU så att vi inte blir begränsade att använda åkermark till biodrivmedel.

David Varverud från Ecobränsle/Energifabriken berättade om hur Energifabriken utvecklats från 2006 fram tills idag då de har smått otroliga 1.6 miljarder kronor i omsättning för 2018. Tre lantbrukarfamiljer startade Energifabriken tillsammans och de har 900 hektar fördelat på de tre gårdarna där de såklart kör på RME och HVO i sina maskiner. De säljer enbart förnybara drivmedel och deras produkter ligger därmed utanför reduktionsplikten. De har 60 publika mackar från södra Skåne upp till Hudiksvall. Återbetalningen av dieselskatt är förlegat och omodernt system och det måste till ett annat system som håller uppe konkurrenskraften. Sänka arbetsgivaravgiften när man anställer unga eller nåt liknande. Sverige måste göra sig mer oberoende av länder med tvivelaktig demokrati såsom Ryssland och Nigeria som står för en stor andel av förbrukningen oljan i Sverige idag. Vi måste öka produktionen i Sverige. Lantbruket köper fossil diesel och eldningsolja för 3 mdr om året. Vem ska ha de pengarna? avslutade David på klingande östgötska.

Anders Backman från Preem tog vid. Han berättade de har egen produktion i två raffinaderier med kapacitet på 18 miljoner kubikmeter per år och står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet och 30 % av den nordiska. De är en av Sveriges största producenter av förnybara drivmedel. Reduktionsplikten är en av alla omvärldsfaktorer som påverkat drivmedelsbranschen sedan förra året. Sverige ligger före här men med högre krav på EU-nivå kommer det behövas än mer förnybara drivmedel. Inom reduktionsplatsen tillämpar man massbalans. Den går ut på att man ska kunna visa att den mängd hållbar råvara eller hållbart biobränsle som levereras ut från en plats motsvaras av en minst lika stor hållbar mängd som levererats in till platsen under en avgränsad tidsperiod. Preem har satt upp ett tufft mål om att år 2030 ska de tillverka 5 000 000 m3 förnybara drivmedel. För att komma upp i detta behöver man komma igång med utvinning av lignin och uppgradering till en raffinaderianpassad råvara, pyrolys på olika sätt för att skapa bio-oljor som kan uppgraderas i raffinaderi samt elektrobränsle där produktion av vätgas för användning i raffinaderi eller i förbehandling.

Glenn Oredsson tackade talarna och åhörarna för visat intresse och seminariet avslutades med lunch.