Det vi äter i framtiden kommer förmodligen både att vara traditionell mat från olika kulturer men också helt nya rätter. På våra tallrikar kommer det ligga mycket mer grönsaker och mer klimatsmart kött, med bra prestanda med tanke på miljö, hälsa, djuromsorg och användning av antibiotika. Det ställer krav på hela matkedjan från växtodling som levererar mer frukt, grönsaker, oljeväxter och proteingrödor till djurhållning som använder allt mer biprodukter och vall som foder. Gödsel och matrester kommer i allt högre grad rötas och spridas effektivt. Livsmedelsföretag behöver utveckla lättlagade och goda produkter som matchar kraven på miljö, hälsa och djuromsorg. Vi behöver handel och affärsmodeller som gör det lätt för konsumenter att beställa och få hem de varor man önskar.

Cirkulär ekonomi sätter fokus på hela kedjan från design av produkten, energi- och miljösmart produktion, förpackning och leverans samt att rester från produktionen tas till vara så att det egentligen inte uppstår något avfall. Mest svinn uppstår i hushållen, men hela kedjan har ansvar för att svinnet minimeras och att det avfall som ändå uppstår används på ett resurseffektivt sätt. Svinn och biflöden kan användas som foder till djur eller insekter, under förutsättning att man klarar smittrisker. Det kan också användas för rötning som både ger biogas till drivmedel och en rötrest som är ett bra gödningsmedel för jordbruket.

Akvakultur

Akvakultur (även kallat vattenbruk) innefattar odling av både akvatiska djur och växter, som till exempel olika slag fiskar, musslor, och alger. Värdet från akvakultur i Sverige har mer än fördubblats på de senaste tio åren. Vattenbruksproduktion kan passa utmärkt som komplement till annan produktion. Det går också att integrera vattenbruk med trädgårdsodling. Det näringsrika vattnet från vattenbassängerna kan då cirkuleras genom biobäddar för odling och skapa kretsloppsystem. Med kretsloppstanken kan vattenbruk också användas för att ta tillvara på näringsämnen från annan lantbruksproduktion och undvika övergödning, till exempel genom forskning på musselodlingar i Östersjön.

Jordbruksverket har samlat all information om vattenbruk: http://www.svensktvattenbruk.se

Gröna proteiner

Med gröna proteiner menar vi proteiner från matbönor, som bondböna, linser, lupin, ärter och sojaböna. Dessa ärter och bönor kan odlas i Sverige till foder eller livsmedel. Mängden protein i de olika grödorna varierar från cirka 20 procent i ärter till över 40 procent i lupin och sojaböna. Odlingen kräver generellt ingen specialutrustning, men grödornas krav på odlingsplatsen varierar. Vissa grödor trivs bättre på lättare jordar och är beroende av en varm vår för att snabb etablering.

På senare år har odlingen av gröna proteiner ökat i Sverige, i takt med att efterfrågan på dem som livsmedelsråvara. Det pågår idag utveckling av vegetarisk bönbaserad ”ost” och studier över vilka sorters åkerbönor som passar bäst för färskskörd till konservindustrin. I det sistnämnda fallet finns bland annat krav på rätt storlek för olika köpare – små bönor betingar ett högre pris än stora – och att bönorna har en attraktiv form och färg.

Sojabönor, lupin och linser är speciellt intressanta till livsmedelsutvecklingen eftersom en inhemsk produktion har möjlighet att marknadsandelar från importerade produkter. Lupin har blivit intressant att odla eftersom den har en hög proteinhalt och kan användas till exempel smakneutrala såsbaser i livsmedelsindustrin. Lupin och soja kan även förädlas till glass och yoghurt.

Insekter som proteinkälla

Insekter är en vanlig proteinkälla i stora delar av världen, men många i Sverige tvekar inför tanken på att äta insekter. Trots detta äts över 1900 arter av människor idag. Insekterna kan bland annat malas till mjöl eller fett och proteiner kan utvinnas för att användas till andra livsmedel. Insekter omvandlar foder mer effektivt än kor och släpper ut mycket små mängder växthusgaser i förhållande till sin vikt. Det finns möjligheter att utfodra dem med restprodukter från skog- och lantbruk.

Idag möjliggör inte lagstiftningen att insekter säljs som livsmedel i EU. Däremot har myndigheter i Belgien och Nederländerna undersökt risker kring insektsodling, vilket har skapat ett visst regelverk för produktion. Enligt en rapport från SLU är honungsbin, hussyrsa och mjölmask (mjölbaggens larver) bra alternativ för svensk produktion.