Gödseln blir fordonsgas

Bäckens Gård är med i Biogas Brålanda, där gödsel från ett flertal gårdar på Dalboslätten förädlas till fordonsgas. Den miljövänliga och närproducerade fordonsgasen, som transporteras till tankstationer via gasledningar, är ett förnyelsebart och miljövänligt alternativ till bensin och diesel.

– Vi är sex delägare i vår anläggning dit vi kör gödseln. Där processas den till gas som
sedan förs via rörledning till en uppgraderingsanläggning för att bli fordonsgas, säger Karin Hilmér som numera kan tanka biogas från gårdens egen gödsel två mil hemifrån.

– Vi har precis köpt biogasbil och det känns fantastiskt roligt. Biogas måste väl alla köra på i framtiden. Det är låga koldioxidutsläpp vid både produktion och konsumtion av biogas, säger Karin Hilmér entusiastiskt.

Än så länge kan inte fordonsgasen användas i gårdens traktorer, men förhoppningsvis blir det möjligt i framtiden.

– För många år sedan var vi försökskaniner och provade raps i dieseln, men traktorerna fick repareras så någon annan får gärna ta täten den här gången.

Energikartläggningen

Elvatusen smågrisar om året kommer till världen på Bäckens Gård. Sextusen av dessa säljs så snart de växt till sig en smula medan resterande föds upp till slaktsvin. Trots att Bäckens Gård kommit långt i sin energieffektivisering dröjde det till 2013 innan de gjorde en energikartläggning. Eftersom de redan ligger långt framme hamnade fokus på små åtgärder som kan effektivisera energianvändningen ytterligare. Ett första steg har varit att byta ut gamla armaturer.

– Jag retar mig så otroligt på att all belysning tänds på en knapp i det nya stallet, istället för att man tänder där man är. Fastän vi byggde så sent som 2009 tänkte varken vi eller elektrikerna på det. Vid energikartläggningen pratade vi om att installera ett ljusrelä som minskar belysningen, säger Karin Hilmér.

Vid nybyggnationen vägdes energibesparingar mot effektivitet för minimal energianvändning. De äldre av de tretton stallarna, särskilt slaktsvinsstallarna, är däremot långt ifrån energisnåla.

– Att göra något åt de gamla stallarna är inte lönt. Utvecklingen går så fort, det man investerar i idag är omodernt i morgon. Bättre att satsa på det som byggs nytt, säger Karin Hilmér.

Halmpanna

När smågrisproduktionen byggdes ut behövdes en ny uppvärmningslösning som även kunde ersätta de oljeeldade torkpannan. En halmpanna installerades 2006.

Maskiner/utrustning

Halmpannan är av märket Faust. Den eldas med fröhalm, rapshalm och ved ersätter 45 kubikmeter olja per år.

Effekt: 500 kW

Investering/Finansiering

Investeringskostnaden totalt 2,0 mkr inklusive kulvert till kyrkan. 

Finansiering 70 % banklån, 30 % privata medel.

Återbetalningstid

Nio år, vilket ser ut att bli kortare eftersom pannan används mer än planerat. Med stigande oljepriser blir återbetalningstiden kortare.

Produktion

Ersätter 60 kubikmeter olja/år (uppvärmning, spannmålstorkning samt värmelevereras till kyrkan).

Ekonomiskt utfall

200 ton halm/år används från den egna fröodlingen. Hanteringskostnaden för halmen beräknas till 60–70 öre/kilo vilket ger en kostnad på 120 000–140 000 kr/år.

Den rörliga kostnaden blir 31 öre/kWh inkl. halm, underhållskostnad, arbete och el.

Erfarenhet

Större underhåll än beräknat har medfört underhållskostnader, ca 6 öre/kWh. Trots det är investeringen mycket lönsam. Utöver halmbasen finns tillstånd att elda döda djur, upp till suggor, vilket är en fördel eftersom smittorisken minskar då kadaverbilen inte behöver köra in på gården lika ofta.

Vindkraft

Hilmérs äger tillsammans med två andra ett vindkraftverk på egen mark, som drivs i ett driftsbolag med ytterligare fem intressenter. Totalt finns sex vindkraftverk i närheten, en vindpark med ett 20-tal ägare, hälften markägare/kringboende, hälften företagare från länet med omnejd.

Hur föddes tanken?

Projektören drev idén och var duktig på att få lokalt engagemang och ägande. Upplägget med driftsbolag som driver flera vindkraftverk är vanligt i området. Initialt var Hilmérs plan att köpa ett helt vindkraftverk men de nöjde sig med att bli delägare, eftersom de valde att istället köpa granngården.

På invigningsdagen överklagades bygglovet till kommunen av försvaret eftersom vindkraftparken ligger i närheten av en flygflottilj. Målet ligger sedan 2,5 år hos regeringsrätten, vilket lagt en död hand över utvecklingen. Förhoppningen är att hitta en lösning som båda parter kan acceptera för att undvika att bygglovet upphävs med skadeståndsprocess som följd.

Investering/finansiering

Investeringskostnaden var totalt 34 miljoner kronor.

Hilmérs äger en åttondel av vindkraftverket, dvs 4,25 mkr. 80 % finansierades via banklån, 20 % av egna medel.

Återbetalningstid

20 år, vilket Hilmérs tycker är för lång tid.

Produktion

Hilmérs vindkraftverk har producerat mest, ca 6 000 000 kWh/år. Snittet i parken är ca 5 700 000 kWh/verk. Ekonomin har hittills inte varit lysande. År 2012 gick dåligt, på grund av låga priser på el och certifikat. Bättre avtal och mer vind ser dock 2013 gör mer lovande.

Ekonomiskt utfall

Intäkten för Hilmérs del har varierat mellan 300 000 och 600 000 kr per år, till stor del beroende på elpriset. Intäkterna har nätt och jämt täckt kostnaderna. Däremot har dubbelt så mycket el producerats som Hilmérs förbrukar, så i den meningen har man sparat.

Erfarenhet

”Då vi byggde kändes det inte som ett risktagande. Vindel var väldigt upphaussat, men sedan har det slagit stopp. Ändå känns drygt 4 miljoner som en måttlig investering eftersom vi det året investerade 40 miljoner kronor i bland annat nya svinhus”, säger Per-Olof Hilmér.

Biogasproduktion

Biogasanläggningen har tagits i drift 2012.

Rötanläggningen har byggts av bolaget Grindsta Gårdsgas AB som ägs av sex intressenter. Hilmérs äger 35 procent av Grindsta Gårdsgas AB som byggt rötanläggningen. De är också med i biogasföreningen som äger en tredjedel av driftsbolaget Brålanda Biogas AB.

Ytterligare tre andra anläggningar ingår i Brålandaprojektet plus den ekonomiska förening som driver uppgraderingsanläggningen Brålanda Biogas AB och tankstationen.

Totalt är ett tjugotal enskilda plus Trollhättan Energi samt Vänersborgs och Melleruds kommuner involverade.

Investering/finansiering

Den totala investeringen för Brålanda Biogasprojekt är 70 mkr. För att kunna leverera gödsel till biogasanläggningen gjorde Hilmérs en investering på 1 mkr på gården för att anpassa pumpbrunnar och omrörare. Pengarna togs från det egna rörelsekapitalet.

Återbetalningstid

Återbetalningstiden är 10–30 år beroende på vilken del av anläggningen som avses.

Ekonomiskt utfall

Det finns flera olika försäljningsavtal med fast pris i fem år samt prognos på producerade kilowattimmar. I dagsläget är det svårt att säga vad den totala intäkten blir, det beror på produktion.

Erfarenhet

Den stora risken är att den komplicerade tekniska och biologiska processen inte ska fungera enligt planen.

 - Branschen är väldigt okunnig, har låg erfarenhet och vi har haft mycket bekymmer. Lönsamheten har inte varit så bra, och jag är tveksam till om jag skulle göra samma satsning igen, säger Per-Olof Hilmér.

Med det är positivt att den rötade gödseln innehåller lättillgängligt kväve som gör den till ett bra gödningsmedel. Rötad gödsel luktar mindre och blir lättare att sprida.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Mari Nälsén