Med Gourmetpotatis vann Anna Wilén 2016 Det svenska innovationspriset för kvinnor i det gröna näringslivet, och kom som topp 5 i motsvarande europeiska tävling. Berättelsen om Gourmetpotatis börjar redan runt millennieskiftet då Anna fick diskbråck, blev opererad och sjukskriven. Fysiskt blev hon hindrad att jobba men det gav henne möjlighet att tänka.

– När man har fullt upp med arbete har man inte tid att analysera. Först när jag stannade upp såg jag det ohållbara i att sälja vår småpotatis till lågt pris som djurfoder eller till och med kasta bort den.

Uppfylld av utveckling

Vid tidpunkten då Anna började analysera verksamheten var det potatis som dominerade på gården som hon drev tillsammans med sin dåvarande man. Anna fick möjlighet att gå en uppdragsutbildning inom marknadsutveckling och den hjälpte henne att komma vidare i de tankar som väckts. Nu startade en period av intensivt tänkande kring potatis, maskiner, förädling, förpackningar, smaker, storlekar och butiksplaceringar. På utbildningen hittade hon namnet Gourmetpotatis och fick fantastiska bollplank i alla andra företagare som gick samma utbildning.

– Jag blev helt uppfylld av att utveckla den här nya kvalitetsprodukten som då inte fanns på marknaden. Det blev många besök i butiker där jag såg att vanlig potatis fick mindre och mindre utrymme medan både chips och fryst potatis fick mer och mer. Jag bestämde mig där och då för att ta tillbaka butiksutrymme till potatisen. Idag är detta inget konstigt med olika typer av potatis, men tänk på att det var nytt då!

Det blev många år av hårt arbete och till slut fanns produkten klar.

– Att ta fram en produkt och sen se den i butiken, det var helt magiskt. Det handlar om att jobba hårt, tro på sina idéer och inte ge sig. För mig var drivkraften och lusten att göra det väldigt stark.

Prisad potatis

Några år efter att Gourmetpotatisen kommit ut på marknaden nominerades den till Det svenska innovationspriset för kvinnor i det gröna näringslivet och vann. Anna tycker att innovationspriset fyller en viktig funktion. 

– Med det svenska innovationspriset är jag med och skriver kvinnohistoria. Vi skriver kvinnohistoria när vi lyfter kvinnors idéer och belyser kvinnors företagande för det har tidigare inte synts och värderats. Att skriva en historia, att vara med och berätta, det har ofta varit ämnat män. Jag hoppas kunna inspirera andra till att våga.

Hoppas på kvinnor som utvecklar maskiner

Annas erfarenhet inom jordbruket är att ju fler och desto större maskiner inom en produktionsgren, desto fler män. Anna ser en möjlig lösning för att få in fler kvinnor i de maskintunga näringsgrenarna.

– Det behövs kvinnor som utvecklar och bygger maskiner. De som finns nu är byggda av män, för män. Mycket är på tok för stort och för tungt för kvinnor, som många gånger är mindre, inte når lika långt och inte har samma råstyrka som män. 

Har du tips till kvinnor som är företagare?

– Det känns klyschigt att säga att kvinnor ska våga mer men män har ofta lättare att ta för sig. Vi är minst lika kompetenta på att driva företag och anställa folk. Men det är ett hinder att det inom jordbruket många gånger är stort och tungt och med många lyft. Min pappa var lång och elektrikern var lång så alla knappar på gården satt högt upp, tills jag flyttade ned dem.

Även företagsformen är något Anna tycker är viktigt att belysa:

– Företagsformen är en kvinnofråga. Det är viktigt vem som står på företaget för om man gör det har man större chans att bli respekterad bland sina jordbrukarkollegor. Genom åren har jag upplevt att man räknar mer med den som är man, det har jag fått kämpa med.