På samma sätt som vassleproteinet upptäcktes under 1980-talet spår Karolina Östbrings forskningsgrupp att fler så kallade biflöden behöver undersökas. Det vill säga studera olika produktioner och finna näringsämnen som tidigare bedömts som obrukbara. Till exempel anses vassle vara värdefullt för sin proteinkvalitet, något den inte varit förut.

Redan under 1970-talet undersökte forskare möjligheterna att använda rapskakan som proteinkälla för människoföda. Det som satte stopp för rapsen då var ämnet glukosinolat. Dåtidens teknik kunde inte filtrera bort ämnet. Det finns i alla kålfamiljer och påverkar sköldkörteln negativt genom att ämnet hämmar upptagningen av jod. I dag används spillresterna som proteinfoder till djur. Forskningen går framåt och nu finns en helt ny teknik att tillgå, vilket på sikt kan leda till att rapskakan kan bli färs och filé för människa.

Bekämpning mot växtsjukdomar?

Förutom ovan nämnda upptäckter har forskningen lett till fler positiva effekter. Ur restprodukten från restprodukten, rapskakan, kan ämnet glukosinolat filtreras ut, berättar Karolina Östbring.

– Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är vi med i ett projekt på idéstadiet där vi planerar en studie om att använda ämnet glukosinolat till tomatodlingar för att bekämpa växtsjukdomar, säger hon och fortsätter:

– Med hjälp av vår filtreringsteknik har vi möjlighet att standardisera glukosinolat vilket annars kan vara problematiskt när man jobbar med biologiska material.

En prototyp inom tre–fyra år

På sikt kan en ökad efterfrågan på raps leda till att storskaliga oljeväxtodlare kan ställa om sin produktion och göra mer rapsprotein för humankonsumtion, vilket i sin tur kan höja lönsamheten.

I dag utgör kallpressad raps endast en liten del av produktionen i Sverige, berättar hon. Genom att använda inhemska protein och odla raps som passar det svenska klimat bättre, slipper Sverige importera motsvarande proteingrödor som har negativ påverkan på klimat och miljö.

Karolina Östbring tror att en prototyp kan färdigställas inom tre till fyra år. Forskargruppen har ett samarbete med ett stort livsmedelsföretag och har god kontakt med odlare – det vill säga förbindelser med hela kedjan – bonden, forskningen och industrin. Förhoppningen är att det ska höja lönsamheten för bönderna, leda till lägre klimatpåverkan och skapa fler arbetstillfällen.

– Det blir win-win, avslutar Karolina Östbring.