Elnätet satte begränsningen

Mötet med Lennart Backlund ledde snabbt till samarbete och tillsammans med två andra personer började de finslipa planerna och så småningom också göra vindmätningar. 2008 startade de ett bolag som ansökte om och fick bygglov för ett vindkraftverk. Men planen att sätta upp ett vindkraftverk på 2 MW stötte på patrull, eftersom elnätet inte klarade belastningen. De undersökte därför olika vindkraftsfabrikat och valde till sist tyska Enercon, som kunde erbjuda högre effekt än andra tillverkare tack vare ett avancerat reglersystem. Nätägaren, som tidigare satt en begräsning på 600 kW, kunde därför godkänna ett vindkraftverk på 800 kW.

– Vi lärde oss mycket. Medan vissa tillverkare inte ens ville lämna offert, eftersom verket skulle ligga långt från service, ansåg Enercon att avståndet var rimligt och gav tillgänglighetsgaranti 95 procent av tiden, säger Joakim Risberg.

Högre vindklass

Utifrån vindmätningarna kunde oberoende konsulter beräkna energiproduktionen. Även leverantören Enercons konsulter räknade och kom fram till ett snittvärde på 7,6–7,7, vilket är väldigt bra för den höjden. Tack vare den fleråriga statistiken hamnade man också i en annan vindklass och Enercon vågade därför rekommendera ett verk med större rotor.

– Vi kunde få ett vindkraftverk med 53 meters rotordiameter istället för 48. Ett sådant verk producerar mer el på samma vind – så det var flyt, max vad man kan få ut av verket och max vad som går att leverera in på nätet, säger Joakim Risberg.

Finanskrisen slog till

De skulle precis acceptera offerten på det tysktillverkade vindkraftverket när finanskrisen slog till.

– Kronan föll och det var en otrolig tur att vi inte hunnit skriva på avtalet. Vindkraftverket kostade tio miljoner och för varje tioöring kronan föll steg priset med 100 000 kronor, säger Joakim Risberg.

Bolaget slog därför halt och fortsatte istället att göra vindmätningar. Efterhand insåg de potentialen för fler vindkraftverk, kanske ett tiotal – ett projekt som i så fall skulle bli omöjligt att klara på egen hand. Detta ledde till kontakter med andra projektörer vilket slutade med att det gotländska vindkraftföretaget Ownpower Projects AB köpte deras projekteringsbolag med bygglov och allt. Joakim Risberg blev istället anställd åt Ownpower för att jobba med det större projektet, som snabbt svällde till att omfatta 120 vindkraftverk.

Lärorik process

Men drömmen om det egna vindkraftverket levde vidare. 2011 köpte de tillbaka bygglovet och startade Risträsk Vind AB. När kronan stärktes var tiden för investeringen rätt. Vindkraftverket byggdes på Joakim Risbergs mark och i november 2012 kunde bolaget efter 300 timmars provkörning ta över driften av verket.

– Men det var inte strulfritt. Först i mitten av februari fungerade allt som tänkt. Eftersom det blåser mest under december till februari fick vi en dålig produktionsstart. Det var inte roligt. Men efter 18 februari har det gått väldigt bra, allt har fungerat så det känns tryggt inför den här vintern, säger Joakim Risberg.

Följer väderleksrapporten

När Joakim Risberg summerar sina erfarenheter som vindkraftproducent drar han paralleller till livet som bonde. Väderprognoserna följs noggrant.

– Vindkraft är väldigt väderberoende. Man sitter jämt och tittar på väder och vind. Och följer spotpriserna. Blir det lite snö och dålig vårflod stiger elpriset. En torrsommar är också bra. Torrt och blåsigt är fint för plånboken. Eller när det blir väldigt kallt i södra Sverige, säger Joakim Risberg.

– Det är lite roligt men inget man kan styra. Man funderar också ständigt på hur man ska göra nästa kvartal. Ska man binda elpriset eller sälja på spotmarknaden? Nästa kvartal har vi bundit 50 procent av produktionen.

Vindkraftpark

Det stora projektet, det som nu Ownpower Projects driver med Joakim Risberg som projektledare, rullar vidare. Bolaget har lämnat in en tillståndsansökan till länsstyrelsen och myndigheten ska fatta sitt beslut senast 2015. Blir ansökan beviljad återstår att finansiera miljardprojektet.

Satsningen innehåller 120 vindkraftverk i storleksklassen 3 MW varav 40 hamnar i Risträsk, resten i Pauträsk. Ett 70-tal privata markägare är berörda och har deltagit i markägarmöten och samråd. De ser nu fram emot att bli en del av den kommande vindkraftsatsningen, kanske även få köpa in sig som delägare i något vindkraftverk. Fördelarna är många. Vindkraften tar liten yta, skogsägarna får tillgång till ett utbyggt och förstärkt skogsbilnät, vilket gör att man kan få utbyte av skog man annars aldrig kunnat räkna med. Vindkraftbolaget ska också betala arrende för marken i förhållande till produktionen. Totalt kan det röra sig om flera miljoner per år i arrende. Bolaget skissar också på en byapeng till berörda bygder som kan generera utveckling för alla boende.

– Blir projektet verklighet ökar det möjligheterna för många skogsägare att vara kvar på fastigheten. Det ger en ekonomisk grundplåt som stärker upp de enskilda skogsföretagen, som får ett flöde av likvida medel i sina företag årligen, säger Joakim Risberg.

– Skogsägarna ser allihop samma sak som jag: vindkraft och skogsbruk är kompatibelt.

Fakta

Allmänt

Blåser det tillräckligt? Finns någon elanslutning i närheten? Det är de första frågor som måste få svar inför en vindkraftsatsning. Vindmätningar måste göras, helst under minst ett års tid. Det aktuella årsvärdet jämförs med områdets vindstatistik från de senaste 30 åren och en bedömning sker om årsvärdet är normalt, mer eller mindre.

Elnät måste finnas i närheten. Det är nätägaren som bedömer vilken belastning nätet tål.

Ägarskap: Riskträsk Vind AB som byggt och äger vindkraftverket på Joakim Risbergs mark ägs i sin tur av fyra olika aktiebolag. I ett av dessa bolag är Joakim Risberg en av två delägare. Joakim Risberg andel motsvarar 17 % av verket.

Tidigare var det vanligt med en ekonomisk förening för att äga vindkraftverk, men på grund av ändrade skatteregler är numera aktiebolag den mest fördelaktiga och enklaste ägarformen.

Vindkraft

Vindkraftverket uppfördes 2012 och togs i drift i november efter en provkörningsperiod.

Utrustning

Enercon E53 800 kW, 73 meters tornhöjd.

Kalkylerad livslängd: 25 år.

EPK-avtal finns med tillgänglighetsgaranti 95 % av tiden. Risträsk Vind AB betalar en fast summa för service och underhåll som Enercon sköter.

Investering/finansiering

Total investering: 15 miljoner kronor.

(Vindkraftverk: 10 mkr. Elanslutning: 1 mkr. Fundament: 1 mkr. Väg: 2,5 mkr, Projektering/övriga kostnader 0,5 mkr.)

Banklån: 9 mkr.

Resterande 6 mkr är eget kapital som finansierats via privata lån i proportion till ägarandel.

Avskrivningstid: 20 år.

Ekonomi

Beräknad årsproduktion: 2,5 miljoner kWh. Bolaget säljer elen till Storuman Energi.

Elen kan antingen säljas till fast pris – ett kvartal, ett år eller flera år – eller till spotpris, ett rörligt snittpris som bygger på tillgång och efterfrågan timme för timme på den nordiska elbörsens spothandel. Priset kan variera stort. Exempel: 2012-10-23 var priset 41,22 öre/kW kl. 8.30, snittpriset för dygnet 36,6 öre/kW.

Även elcertifikatspriset varierar. 2012-10-22 var priset 20 öre/kW. Elcertifikat betalas ut till all nyproducerad förnybar energi, oavsett om det är vind, sol eller bioenergi, och är den enda "skattesubventionering" som förekommer.

Nätägaren Vattenfall betalar 2 öre/kW i nätnytta, eftersom verket stabiliserar nätet.

Joakim Risberg bedömer priser över 57 öre/kWh som bra, även om önskemålet är att ligga över 60 öre.

Erfarenhet

Enercon ställer höga krav på framkomlig väg året om. Väganslutningen på 1,6 km blev en miljon kronor dyrare än planerat, dels på grund av att det inte finns någon berg- eller grustäkt i närheten, dels för att sommaren 2012 var extremt regnig varför mer bergmassa än beräknat krävdes.

Under nära tre månader efter övertagandet fungerade vindkraftverket dåligt på grund av problem med bland annat avisning och en felmonterad trefasmotor, vilket förorsakade följdfel. Eftersom avtal med Enercon finns, som garanterar 95 % tillgänglighet, kommer ersättning att betalas ut.

Från mitten av februari 2013 fungerar vindkraftverket utmärkt.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit