Stort intresse

Flispannan är placerad i en före detta telestation i centrum av byn som ligger i en södersluttning vid Lule älv. Bebyggelsen ligger samlad och därför blev kulvertdragningen inte alltför kostsam. Med tiden har det blivit drygt tre kilometer kulvert.

– Vi har grävt kulverten själva, men lejt in för svetsning och muffning. Entreprenaddelen tog vi i våra andra bolag, säger Niclas Norberg.

Haradsborna var intresserade och inte heller sena med att ansluta sig till fjärrvärmen. När den förste väl tecknat avtal hakade de andra på. Ett tjugotal villaägare köpte också symboliskt in sig i bolaget. Totalt är ett 50-tal villor anslutna.

– Nätet går bygga att ut mer och vi gör någon ny anslutning varje år. Det finns kapacitet för att ansluta ytterligare någon kulvert, säger Niclas Norberg.

Solfångare

Solfångarna på taket vaknar till liv i mars och producerar värme ända till oktober, men Niclas Norberg konstaterar trots det att solenergi knappast är ekonomiskt bärkraftigt om man eldar med en så billig råvara som flis. Han ser solfångarna mer som ett litet roligt projekt i projektet.

– Vi valde konventionella solfångare, kanske inte de mest effektiva men som en del påstår ska vara bättre i längden. Vi har också byggt och konstruerat styrsystemet. När det är låg solinstrålning värmer solfångarna golvet under inkommande flis och under sommaren när solinstrålningen är hög värmer de returvattnet. Växlingen däremellan sker automatiskt, säger Niclas Norberg.

Nytt industriområde

Någon upparbetning av flis i anslutning till anläggningen förekommer inte. Det enda grannarna märker av är påfyllningen av flis var tredje dag. Bränsleförrådet räcker för fyra dagars produktion i 45 graders kyla, om det skulle behövas.

– Anläggningen är konstruerad för att klara storhelger. Det mesta sköts via datorer, larm och dylikt, och våra egna företag turas om att ha jour två veckor var, säger Niclas Norberg.

Flisningen sker på ett externt industriområde som kommit till i kölvattnet av närvärmesatsningen. Det nio hektar stora industriområdet har blivit en vältrafikerad upparbetningsplats med virkes-, biobränsle- och flisupplag. Bland utvecklingsplanerna finns förädling av biobränslen som mycket väl kan innebära ytterligare intressanta avknoppningar.

Ekonomiskt kretslopp

Även om tanken initialt var att mindre lokala leverantörer skulle kunna leverera flis har intresset inte varit så stort. Nu samarbetar skogsägarna indirekt när de säljer sin skog till Sveaskog som levererar 2 000 ton råflis per år till värmeverket. Flisningen utför lokala entreprenörer så sammantaget har närvärmeverket ändå bidragit till ett gynnsamt ekonomiskt kretslopp i Harads.

– Drivkraften är som sagt inte ekonomisk, snarare ett eget intresse. Det är lite kul att se om det blir fler spinoff-effekter, säger Niclas Norberg.

Fakta

Närvärmeanläggning med fliseldning och solfångare

Bodens kommun beviljades klimatinvesteringspengar från staten för ett projekt med en närvärmeanläggning inklusive solfångare, projektet blev utsetts till s.k. Guldklimp av naturvårdsverket. Arctic Heat byggde 2008 om den tidigare telestationen i centrala Harads till närvärmeanläggning.

Produktion

4 000 000kWh/år.

Maskiner/utrustning:

Fabrikat: Flispanna ARITERM, effekt 2 MW, utvecklad och tillverkad i Sverige och Finland.,

Reservenergi: Oljepanna effekt 1.5 MW. Ingen energi produceras med olja.

Flisåtgång: 2 000 tonråflis per år. Flislagret i anläggningen rymmer omkring 300 m³ flis.

Solfångare: Aquasol, maxeffekt 60 kW. (Produktion: 25 000 kWh/år)

Investering/finansiering

Investering: totalt 12,5 mkr varav 0,5 mkr i solfångare.

Finansiering: Klimatinvesteringspengar 3,1 miljoner kronor. Resterande finansieras med banklån.

Återbetalningstid: 30 år

Avskrivningstid: kulvert 50 år, panna 30 år.

Intäktskalkyl

Bolaget säljer värme för ca70 öre/kWh exkl. fasta avgifter

Intäkt per år (2012): ca2,9 miljoner kronor (1,0 mkr fast ersättning, 0,9 mkr rörlig ersättning). Priset är indexreglerat i förhållande till konsumentprisindex.

Ekonomiskt utfall

Bränslekostnad: ca 1 300 000 kronor/år (4 600 MWh x 0,28 öre).

Olja, el, vatten, reparationer med mera: 800 000 kronor.

Löne-, och administrativ kostnad: cirka 600 000 kronor (schablonmässig jourersättning plus timersättning för extratimmar)

Erfarenheter

Att investera 12,5 miljoner för att sedan omsätta 2,9 miljoner per år ger dålig avkastning, men eftersom satsningen är samhällsnyttig och bidrar till utvecklingsmöjligheter för företagen i Haradsbygden var investeringen helt rätt.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit