Sedan blev det snabba puckar, tre firmor räknade och Nordic Solar från Karlstad kammade hem totalentreprenaden.

– Eftersom stödet beräknas på hela beloppet har man inte mycket för att jobba själv. Det är rätt omständligt att montera uppe på taket så jag var tveksam till att göra det själv, säger Per-Anders Didriksson, som påpekar att just söderläget är viktigt, men att det finns olika typer av markställningar för den som saknar lämpligt tak.

Riktigt bra solår

Den 214 kvadratmeter stora solelanläggningen monterade leverantören på drygt en vecka. Den 1 januari 2013 var arbetet klart och produktionen av solel har hittills överträffat alla förväntningar, även om den el solen genererar under januari–februari och från mitten av oktober till december är blygsam.

– Vi hade räknat med en årsproduktion på 28 000 kilowattimmar men 2013 var ett bra solår, det blev mer än 32 500, säger Per-Anders Didriksson.

Solelen täcker sommartid med råge ventilationsanläggningens energibehov och det blir också ett överskott som de kan sälja till elhandelsbolaget Bixia. Per-Anders Didriksson råder alla som går i elförsäljningstankar att noga kolla upp var man kan få bäst betalt för strömmen. Det kan skilja en del och priserna är överlag låga. Därför anser han att det är mest intressant att använda solelen själv för att kapa de egna elkostnaderna.

Omställningen tar tid

För att spara energi har Didrikssons tidigare bytt till frekvensstyrning av ventilationsfläktarna och även ersatt en del fläktmotorer mot mer energisnåla. Genom de åtgärderna minskade energiförbrukningen med uppskattningsvis närmare tio procent.

Nästa steg kan bli att låta solcellerna värma hushållsvattnet. Rent hypotetiskt vore det också möjligt att arrendera ut takyta och lågproduktiv mark åt energibolag för solelproduktion, som är vanligt i Tyskland, vilket är tankar som ibland dryftas bönder emellan.

De 200 hektaren skog rymmer också en energireserv som de hittills inte nyttjat särskilt väl för egen räkning, även om de värmer bostaden med ved. Per- Anders Didriksson grunnar på någon form av vedpanna till spannmålstorken.

– Tanken på ett kostsamt kulvertsystem har än så länge bromsat. Byggnaderna ligger ganska glest, säger Per-Anders Didriksson, som konstaterar att även om planerna är att ställa om från olja till förnybara bränslen så är man inte där riktigt än.

Lantbrukarägt bolag sköter fjärrvärmen i Töreboda

Under sin tid som lantbrukare har Per-Anders Didriksson varit med om en intressant utveckling där de lokala bönderna blivit alltmer involverade i energifrågor av olika slag. I samband med omställningen av svensk jordbruksmark bildade ett trettiotal lantbrukare i trakten den ekonomiska föreningen Farmarenergi. Tanken var att lantbrukarna skulle försörja en panna med salixflis. Det fungerade inte som tänkt. När propåer kom om nedläggning ombildades den ekonomiska föreningen istället till aktiebolaget Bitab (Bioenergi i Töreboda) och sedan dess har verksamheten utvecklats positivt. Det ena har lett till det andra. I takt med efterfrågan har bolaget börjat sälja pellets, sedan pelletsbrännare och värmepannor. När kommunen ville ha folk som drev fjärrvärmeanläggningen på entreprenad gick förfrågan till bolaget. I dag driver de fjärrvärmeanläggningen som förser både skolor och samhället Töreboda med fjärrvärme.

– Jag tillhör inte dem som varit mest aktiv, men jag har varit delaktig. Det har varit en intressant och lärorik tid, säger Per-Anders Didriksson.

Fakta

Solelanläggning

Den 1 januari 2013 togs en 214 kvadratmeter stor solpanel i drift på en av stallarnas tak med söderläge. Ventilationsanläggningens energiförbrukning i svinstallarna på totalt ca 1800 kvadratmeter, har varit hög, ca 30 000–35 000 kWh/år.

Maskiner/Utrustning

Fabrikat: Asientillverkade. Leverantör: Nordic Solar, Karlstad.

Effekt: 32 kWp. 63 A mätarsäkring.

Årsproduktion: Årsproduktionen är beräknad till 28 000 kWh. Första året producerade anläggningen 32 524 kWh. Anläggningens produktion går att följa på www.soldata.se

Beräknad livslängd: 25 år

Investering/finansiering

Kostnad: 242 000 exkl moms.

Finansiering: 45 % investeringsstöd via Länsstyrelsen. Resterande eget kapital.

Avskrivningstid: 10 år.

Ekonomiskt utfall

Produktionen har minskat behovet av köpt el ca 24 000 kWh, en besparing på 25 000 kronor per år.

Cirka 17 procent av produktionen 2013 såldes till elbolaget Bixia till ett pris av ca 50 öre/kWh inkl. elcertifikat.

Erfarenhet

Anläggningen togs i drift januari 2013 och fungerar felfritt sedan dess.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit