Lättarbetat och närproducerat

Hon vill ha ett enkelt stall med så lite teknik och maskinell utrustning som möjligt. Ju färre saker som kan krångla och gå sönder desto bättre. Korna går fritt med tillgång till mat, vatten och mjölkrobot, men det finns grindar som underlättar hanteringen av djuren på ett tryggt och säkert sätt.

Medan många i hennes sits satsar på dubbla mjölkrobotar, investerar i en komplett maskinpark och köper in areal för att kunna odla mer gör Dalby Ekologiska tvärtom. De nöjer sig med en mjölkrobot och samarbetar sedan länge med grannen Jörgen Larsson i Nedra Vannborga, som förser dem med allt foder gården behöver. På det viset slipper de undan en lång rad extrakostnader, förutom tid och arbete.

– Vi levererar gödsel till honom och han levererar foder till oss. Jag kan inget om växtodling, jag är bäst på kor och vill fortsätta ha det som min spetskompetens. Sedan är det upp till mig att trimma min besättning så jag klarar mig, säger Sofi Larsson.

Spannmål, ärter, åkerböna och tröskad majs från Nedra Vannborga krossar och blandar de till kraftfoder hemma på Dalby med hjälp av mobil foderberedning. En fördel är att de själva kan styra fodrets sammansättning. Sofi Larsson gillar kretsloppstänket och att allt foder i roboten är närproducerat inom en mils radie.

– Det känns bra att veta ursprunget, säger hon.

Minskat avstånd och tunga moment

Tillsammans med byggrådgivaren Johan Johansson har Sofi Larsson och hennes far pratat mycket logistik. Efter att ha flyttat gårdskärnan med maskinhall, gödsel- och foderhantering har avstånden blivit kortare. Metrar blir fort kilmetrar om man räknar alla sträckor menar Sofi Larsson, som berättar att de också har jobbat målmedvetet för att få bort tunga och resurskrävande arbetsmoment. Den tidigare tungarbetade utfordringen behöver numera bara en maskin, vilket inte bara sparar tid utan även fysisk arbetskraft och bränsle.

Foderbordet är placerat längs ena väggens långsida. Eftersom väggen är öppen utåt är utfodringen enkel att göra med traktor och vagn. Om foderbordet varit placerat mitt i stallet hade en bandfoderfördelare varit nödvändig.

Den andra långsidan har kanalplast i skivor som manuellt går att justera upp och ner beroende på väderlek. Det finns också en nockventilation, som däremot inte är justerbar.

Golv och utgödsling

Stallet har spaltgolv av betongstavar som delvis är täckt med gummimatta med genomsläpp. Mattan skonar kornas knäleder och klövar. Under spaltgolvet finns meterdjupa rännor med självflytutgödsling. Gödseln rinner till en brunn utanför stallet där den skiktar sig. Gödselkakan hamnar överst. Eftersom gödseln lämnas ifred blir ammoniakutsöndring minimal.

Det finns inget maskinellt vare sig över eller under stallgolvet, förutom en liten och behändig batteridriven gödselrobot, som laddas i en eldriven laddningsstation. Det är helt i linje med hur Sofi Larsson vill ha det.

– En gödselrobot kan jag hantera ovan mark, vilket också är en säkerhetsfråga, säger Sofi Larsson som berättar att det tunga arbetsmomentet med att tömma gödselbrunnen med traktor och gödseltunna två gånger per dag nu är historia.

Andra bönder som ska bygga har kommit för att titta har kommenterat en del intressanta lösningar och det har hänt att folk pratat om nytänkande. Det märks att ni tänkt till i detalj vid planeringen, har varit en av kommentarerna.

Komforten stimulerar produktionen

Spillvärmen från mjölken tas tillvara i två steg. Först passerar mjölken en trumma som fungerar som förkyl, spillvärmen därifrån höjer temperaturen på kornas dricksvatten medan värmen från mjölktanken blir golvvärme i servicedelen.

Korna har det bra, de trivs med att lunka omkring fritt, äta, dricka och bli mjölkade när de vill. Sofi Larsson märker redan nu en viss produktionsökning. Av andra har hon hört att det speciellt efter första kalvningen, när korna vant sig vid systemet, brukar ske en märkbar ökning.

– Kor som har tillgång till en robot går dit upp till sex gånger per dygn. Det stimulerar mjölkproduktionen. När de får röra sig naturligt äter de mer och hela cirkulationen blir annorlunda. Vi kan se att det är väldigt lugnt i stallet. Det är beviset för att vi lyckats, vi har byggt rätt.

Funktionellt till låg budget

Familjen Larsson har lyckats få en budget på knappt sex miljoner kronor att räcka till en funktionell och lättarbetad lagård som Sofi i framtiden kommer att klara på egen hand. Under 2014 blir hon delägare. Att hon var den som skulle ta över gården har inte alls varit någon självklarhet, snarare en lång process. Men nu känner hon sig redo.

- Jag har alltid engagerat mig mer eller mindre i gården och under de senaste åren har jag vridit och vänt på tanken. Det har fått växa fram. Det har varit bra för båda familjen och mig att få växa in i tanken, säger Sofi Larsson och nämner att hennes bror Ola alltid finns till hands, även om han hittat en annan nisch i livet.

Förnybara energikällor

Nu kittlar tanken på solenergi och att komma ifrån fossila bränslen. Ambitionen är att stegvis förbättra gården, vilket känns både utmanande och roligt. Just nu pågår diskussion om biogas bland bönderna på norra Öland. En som gärna är med och bollar idéer är grannen.

– Det är en fördel att ha Jörgen Larsson som k­­ollega, vi har ett gott utbyte på alla fronter. Han är en riktig idéspruta. Man kan lätt känna sig ensam som lantbrukare, men han tycker det här är jättekul och tror på mig till 150 procent. Det känns jättehäftigt, säger Sofi Larsson.

Privat har både Sofi och hennes föräldrar köpt andelar i ett vindkraftverk i en grannby, där sex verk nu varit igång sedan 2011. De är nu passiva delägare.

– Det är ett sätt att ta vara på miljöns resurser och det är också intressant med en vindkraftsatsning i närområdet. Det blir intressant att följa utvecklingen och se vart den leder. Istället för att investera i en fond kan man investera i sin närmiljö och samtidigt ha miljötänket med sig, säger Sofi Larsson.

Fakta

Ny ladugård

En ny ladugård på totalt 785 kvadratmeter, till stor del byggd av återanvänt byggmaterial, togs i drift september 2013.

Maskiner/utrustning

Lelys A4 mjölkrobot.

Lelys gödselrobot Discovery.

Belysning och förkyl från Lely.

Investering/finansiering

Total investering: 5, 9 mkr

Finansiering: 750 000 kr investeringsstöd via länsstyrelsen

Resterande banklån

Avskrivningstid: ej fastställd

Ekonomiskt utfall

Byggkostnaden med allt inräknat från cement och arbete till robot och servicedel kostade 7 531 kr/kvadratmeter.

Totalt 74 båsplatser, kostnad 79 897 kr/båsplats.

Erfarenheter

Sofi Larsson: Stallet har enbart varit i drift i fem månader vilket gör att det är svårt att tala om långsiktiga erfarenheter efter uppstart. Vi har därtill valt att inte köpa in djur, så besättningen växer utifrån den egna rekryteringen vilket gör att det är först i april 2014 som roboten kommer att vara i full drift. Det kommer därefter att vara lättare att se till resultat på stallets fulla drift.

Det vi är nöjda med är den support och de servicetekniker som finns tillgängliga från Lely dygnet runt. Som ny robotbonde är det betydelsefullt att ha ett gott stöd från de som har kompetens kring den avancerade teknik som en robot har. Inkörningstiden gick så mycket bättre bara genom att vi visste att stödet fanns ett telefonsamtal bort. Vi är också nöjda med beslutet att inte fylla upp stallet till max direkt. Det har gjort att både vi och djuren har fått växa in i det nya sättet att jobba. Och ärligt talat är det vi människor som tar längre tid på oss att anpassa oss och skapa nya arbetsrutiner. Korna är långt före oss när det gäller att anpassa sig i en ny miljö.

Det som jag vill lyfta är att under byggets planering och löpande under byggtiden så har vi haft byggmöten under ledning av vår byggrådgivare. Det har gjort att besluts- och informationsvägar blivit kortare och risken för missförstånd och förseningar har minimerats. Att vi själva har varit på bygget varje dag har också gjort att frågor som uppkommit har kunnat lösas direkt. Tidstjuvar har minskats och arbetet har löpt på hela tiden. Våra byggkillar har gjort ett fantastiskt jobb och vi har uppmärksammat och visat vår uppskattning genom att servera "fredagsfika" under hela byggtiden, och efter inflyttningen i stallet inbjöds alla till en byggfest. Genom uppmuntran och ett gott arbetsklimat blir arbetesresultatet så mycket bättre. Det har varit en spännande och roligt period som lärt oss mycket på flera olika vis.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit