Med avtalet i hamn var det bara att köpa marken där värmeanläggningen skulle stå, och det blev återigen läge att anlita experthjälp – någon med byggkompetens. De hade gjort flera studiebesök på närvärmeverk och diskuterat olika bränslealternativ. Till en början funderade de på en halmpanna, men dels var anläggningarna de kände till inte helt driftsäkra, dels skulle de behöva stora lagringsutrymmen för halmen. Istället valde de en flispanna för att värma de kommunala fastigheterna.

– En konsult hjälpte oss att räkna ut hur vi skulle dra den 1 100 meter långa kulverten på lämpliga ställen för att det inte skulle bli för dyrt, säger Torsten Winther.

Femte säsongen

I september 2008 tog de anläggningen i drift och det är nu femte säsongen de levererar värme till skolan, två förskolor, ett äldreboende och ett kommunägt hyreshus. Flisen köper de in, leverans av 33 ton sker punktligt ungefär en gång i veckan. Anläggningen har med några få undantag fungerat oklanderligt. Fem av de nio delägarna delar på ansvaret för driften. Var och en har var femte vecka, vilket inte är särskilt betungande. Tillsynen tar en timme om dagen. Ibland tillkommer någon utryckning däremellan.

– Första tiden var det problem med matarskruven och vi fick mycket larm då matningen stoppade upp. Det blev konstaterat att det var fel typ av skruv och sedan dess har det gått bra, säger Torsten Winther.

Som backup och komplement har de installerat en oljepanna. En biobränslepanna hade förstås varit ett bättre val miljömässigt men också ett betydligt dyrare alternativ. Nu producerar oljepannan den lilla energi som kunderna behöver sommartid och hjälper flispannan att hålla tillräckligt varmt under riktigt kalla vinterdagar.

Expandera

Det har varit lärorika år och samarbetet har svetsat samman gruppen. Det är inte utan att de börjar fundera på nästa steg. Anläggningen producerar i det närmaste vad som går med nuvarande panna, men det finns plats att expandera på tomten och de kan gott tänka sig att utöka verksamheten.

– Vi har fått en förfrågan på en ny parallellanläggning men har inte fått något underlag att räkna på än. Det är en mindre anläggning, vilket gör att den blir dyrare att drifta. Men vi har inte sagt nej än i alla fall, säger Torsten Winther.

Energisatsningar även på gårdarna

Flera av delägarna i närvärmeverket har satsat på alternativa energikällor även på sina egna gårdar. Erland Persson köpte andelar i ett vindkraftverk under 1990-talet. Investeringen låg helt rätt i tiden och blev en lönsam affär, kanske rentav en av hans bästa.

– Då upplevde jag det som ett stort risktagande, men vi fick investeringsbidrag och efter några år infördes elcertifikatsystemet. Sedan dess har elpriserna mest gått uppåt, säger Erland Persson, som tillägger att det gynnsamma vindläget och att det faktum att vindkraftverket drivs av en samfällighet med en aktiv och framsynt styrelse också bidragit till det goda resultatet.

Intresset för energi och miljö har även fått honom att installera solel. Hösten 2013 tog han i drift en markbunden svensktillverkad anläggning med fast söderläge.

– Det är lite originellt med en markbunden anläggning med jag hade inget bra tak. Under den här korta tiden har anläggningen fungerat bra, säger Erland Persson nöjt.

Valde solel istället för vindkraft

Torsten Winther har också köpt vindkraftsaktier, när Eolus Vind sålde ut ett vindkraftverk 2010, men trots att just det vindkraftverket producerar bra tycker han inte att det hittills har varit någon optimal penningplacering. Tidpunkten för köpet var strax innan elpriset sjönk.

– Det blir låg ränta på pengarna, säger Torsten Winther.

Han funderade länge på ett gårdsbaserat vindkraftverk men slog det ur hågen. I oktober 2013 tog han istället i drift en 225 kvadratmeter stor solscellsanläggning som är monterad på lagårdstaket.

– Har man ett inte alltför gammalt bostadshus med vattenburen el är det inte så dumt att kunna producera egen el. Nu står jag i kö för att få 35 procent solcellsbidrag. Driftstiden för solpanelen är upp till 50 år så det känns som en bra investering för framtida elbehov, säger Torsten Winther.

Fakta

Närvärmeanläggning

Farmarenergi i Eslöv AB har byggt en närvärmeanläggning med kulvertsystem som försörjer kommunala fastigheter i Löberöd med värme. Anläggningen har en flispanna samt en reservpanna som eldas med olja.

Produktion

2 000–2 500 MWh/år.

Maskiner/utrustning:

Fabrikat: Flispanna Komfort, tillverkad i Lettland, ugn på 495 kW och panna 600 kW.

Fabrikat: Oljepanna, Viessmann 500 kW. 3–4 procent av energin produceras med olja.

Flisåtgång: 100 kubikmeter i veckan (33 ton) som tippas i en tippficka, ett flislager som rymmer omkring 150 m³ flis. Flisen skruvas med automatik in i ugnen.

Investering/finansiering

Investering: totalt 8,5 mkr varav kostnaden för kulverten utgör två tredjedelar.

Finansiering: De nio delägarna gick in med 100 000 kronor vardera. Resterande finansieras med banklån.

Avskrivningstid: 15 år.

Intäktskalkyl

Bolaget säljer värme för mellan 75–95 öre/kWh.

2012 sålde bolaget värme för totalt ca 1,9 miljoner kronor (1,0 mkr fast ersättning, 0,9 mkr rörlig ersättning). Priset är indexreglerat i förhållande till olja och konsumentprisindex.

Bränslekostnad: ca 700 000 kronor/år.
(Kostnad inkl. olja, el, vatten, reparationer med mera: 800 000–900 000 kronor.)

Löne-, och bilkostnad: cirka 170 000 kronor (schablonmässig jourersättning plus timersättning för extratimmar)

Ekonomiskt utfall

Det ekonomiska utfallet är som kalkylerat.

Erfarenheter

"I en liten anläggning är det inte ekonomiskt lönsamt att sätta in en värmeväxlare för att ta vara på värmen i rökgaserna, men vi tror att det hade varit en fördel att ha en större panna med större värmeupptagningsytor så att värmen i skorrstenen blivit lägre. Vi har avtal med en lokal flisleverantör. Priset på flis varierar och kvalitetsskillnaderna kan vara stora. Att elda Salix som odlas på åkermark tror vi inte är lämpligt i en så här liten anläggning. Vad vi vet blandar inte ens större värmeverk in mer än 5–10 procent salix", säger Torsten Winther.

Jourverksamheten är inte betungande men det kan vara en nackdel att flera personer skiftar, eftersom olika personer initialt kan ha olika uppfattningar om hur pannan ska ställs in.

Det har varit lärorika år tycker delägarna i Farmarenergi i Eslöv AB. Allt har gått som planerat och de är nöjda. Torsten Winter säger: "Det är viktigt att man inte tror att man kan allting bäst själv. Vid stora investeringar ska man inte vara rädd att betala någon med erfarenhet, exempelvis av upphandling, som kan hjälpa till. Det kan vara mer än guld värt att anlita någon som vet vad han sysslar med."

Solelanläggning

Torsten Winter har monterat en 225 kvadratmeter stor solelanläggning på Hasslesjö Gård. Gårdens energibehov är 40 000 kWh/år. Solelanläggningen togs i drift oktober 2013 och ska enligt kalkylen producera 30 000 kWh/år, varav 20 000 förbrukas direkt på gården och 10 000 säljs för närvarande till Kraftringen Energi AB. Gården köper sedan efter behov ca 20 000 kWh/år av samma bolag.

Maskiner/utrustning

Fabrikat: Swemodul, WINDON, 30–36 kW.

Uppskattad driftstid: Solpanel upp till 50 års funktionsgaranti. Växelriktarna kan behöva ersättas om cirka 15 år (kostnad ca 60 000 kr).

Investering/finansiering

Total investering: 285 000 kr (efter bidrag, 410 000 + 25 000 – 35 %)

Finansiering: Egna medel och bank.

Står i kö för att få solcellsbidrag 35 %

Ekonomiskt utfall

Pris per såld kWh: ca 57 öre/kWh (32 öre spotpris + 20 öre elcertifikat + 5 öre elnätsersättning)

Pris per köpt kWh: ca 90 öre/kWh (41 öre + div påslag, elskatt och moms)

Grön elcertifikat finns på hela produktionen, 30 000 kWh x 20 öre/kWh = 6 000 kr/år.

Kostnad för elcertifikatsmätare 1 500 kr/år (abonnemang och installation).

Erfarenhet

Efter två månader är det ännu för tidigt att dra några slutsatser men anläggningen har hittills fungerat bra, och motsvarat beräkningarna.

Regeringen har föreslagit ett skatteavdrag (grönt elcertifikat), från halvårsskiftet 2014, upp till 12 000 kronor för egen producerad el. En utredning om nettodebitering föreslog skatteavdrag om upp till 6 000 kronor istället för nettodebitering. Nettodebitering vore enligt Torsten Winther att föredra istället för att som nu sälja elöverskottet för att sedan köpa tillbaka el till ett högre pris.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit