Bra vindläge

Planerna på vindkraftsatsningen tog form. Vindläget var bra och man började titta på optimala placeringar för att få in så många verk som möjligt i området oavsett vems mark de skulle hamna på.

Tillsammans diskuterade sen grannarna placering, arrende- och bullergränser och kom överens. Intresset var stort för investeringen, trots att slutnotan hamnade på 120 miljoner kronor.

Inför etableringen åkte de 2006 runt med lappar till alla brevlådor inom en kilometers radie runt verken och bjöd in för att berätta om vad som var på gång, och för att alla som ville skulle få köpa in sig i verken. Storleken på andelarna anpassades så att alla skulle kunna vara med.

– När allt var klart för försäljning tog andelarna slut på tio dagar. Det gick mycket fortare än vi hade förväntat oss, säger Mats Weinesson.

Under sommaren 2010 etablerade Eolus fyra vindkraftverk på gården och på två intilliggande fastigheter i Motala kommun. Varje verk delades i åtta andelar. Totalt finns alltså 32 åttondelar som ägs av 45 andelsägare. Mats Weinessons familj äger åtta andelar, i praktiken ett vindkraftverk.

Den lägsta insatsnivån ligger på 30 000 kr per andel.

– Jag rekommenderar numera en lägstanivå på 5 000–10 000 kr, säger Mats Weinesson.

Flygande start

Det första driftåret 2011 blev ett bra år. Det blåste som aldrig förr och kalkylen på 5,3 GWh blev i själva verket 6,6 GWh. Elpriset var också bra, över 70 öre inklusive elcertifikat.

– 2012 blåste det lika mycket, men elpriset hade då rasat med 15–20 öre. För varje öre blir det ca 240 000 kronor mindre eller mer i intäkt i denna park om fyra verk, säger Mats Weinesson.

Under 2013 mojnade vinden och elpriset sjönk ytterligare

– Elpriset är väldigt viktigt. Vi har en elhandelsgrupp i produktionsbolaget som håller koll och binder elpriset vid rätt tidpunkt. Första året var fantastiskt, men man kan inte påverka elpriset så mycket, utan bör i stället se till att binda priset vid rätt tidpunkt, säger Mats Weinesson.

Han påpekar att det låga elpriset på sikt skapar problem. Ju lägre elpris desto längre avbetalningstid.

– Vi klarar oss strax under 50 öre om vi inte amorterar, men för att kalkylen ska vara intressant för investerare behöver vi totalt minst 70–75 öre.

Han tycker att kvoten i Elcertifikatsystemet behöver höjas vid kontrollstationen 2015 för att marknaden och omställningen till förnybar energi ska fortsätta och fungera.

Drabbas eller gynnas

Gränsen mellan att drabbas eller gynnas av en vindkraftetablering är hårfin, anser Mats Weinesson.

– Vi i Östergötland var tidigt ute med en policy för etablering av vindkraft och fick inledningsvis kritik för den, men efter ett tag insåg alla att enda vägen för att få till en etablering är att ha grannarna med sig. Det finns hårresande exempel på hur en del etableringar har retat upp grannar eller en hel bygd. Sånt glöms aldrig och är inte värt det, säger Mats Weinesson.

Information är A och O i arbetet för att förankra vindkraftssatsningar menar han, och han åker nu runt och hjälper andra vindkraftsatsningar att komma igång utan bråk.

– Startar man på rätt sätt kan vindkraften bli något positivt som binder samman bygden. Det är stor skillnad mellan att vara med och att stå utanför, säger Mats Weinesson.

Fliseldning sedan 1970-talet

Sedan mitten på 1970-talet har Weinessons eldat med flis.

– Det var efter att min far gick en studiecirkel anordnad av LRF som vi och många häromkring bytte till förnybara och mer rationella alternativ för uppvärmning, säger Mats Weinesson.

Den första flisanläggningen var av märket Ånga & Värme och var kopplad i sidan på den befintliga värmepannan. Eget experimenterande för att få flishanteringen rationell ledde till en förficka samt en stor ficka utanför huset.

Liksom många andra av de första anläggningarna drabbades även deras av en bakbrand på 1980-talet. Den smältkropp som skulle smälta av värmen och med självtryck släppa ner vatten vid bakbrand hade torkat och vattnet hade med tiden ångat bort. Som tur var blev konsekvenserna måttliga. Flispannan kunde starta igen efter lite elkabelbyten – och komplettering med dubbla sprinklersystem.

Under 1990-talet hade Ånga & Värme-förugnen gjort sitt och en Svebo-förugn sattes in med ny styrelektronik. Allt det andra fick vara kvar och fungerar fortfarande utmärkt.

– Den nya styrelektroniken fungerar mycket bättre än den gamla och har inte inneburit några större driftsstörningar, säger Mats Weinesson.

Många kommer till Götala Gård för att titta på flisanläggningen.

– Det här är ett mycket billigt sätt att bygga en flisanläggning. På 1970-talet fanns inga färdiga lösningar som de containerlösningar som finns idag, man tog vad man hade. Det kan man fortfarande göra.

Vill bli fossilfri

Fliseldningen funkar och vindkraften snurrar på. Mats Weinesson har tid att fundera på annat, och siktet är inställt mot en energieffektivare verksamhet. Götala Gård ska bli fossilfri och det är el och flis som i huvudsak ska ersätta olja och diesel. Elförbrukningen på gården är ganska låg, bara drygt 40 000 kilowattimmar per år. Han planerar att gräva en kulvert till den nya spannmålstorken och i framtidsplanerna ingår också en ny maskinhall med solpaneler på taket som kommer att ingå i det kommande nettodebiteringssystemet. För att den anläggningen ska bli maximalt energieffektiv är avsikten att också förvärma luften till torkanläggningen och då på samma gång kyla solpanelerna.

– Mitt mål är att bli osårbar på gårdsnivå, säger Mats Weinesson.

Fakta

Vindkraft

Under sommaren 2010 etablerade Eolus fyra vindkraftverk på gården och på två intilliggande fastigheters mark i Motala kommun. Verkens andelar ägs av 45 andelsägare, i huvudsak grannar.

Produktion

2011 producerades 6,6 GWh.

2012 producerades 6,2 GWh.

2013 producerades 5,9 GWh.

Maskiner/utrustning

Fabrikat: Vestas V-90, 105 m torn

Effekt: 2 MW/verk

Livslängd: 30 år. Kontraktet för marken gäller för 30 år.

Investering/finansiering

Total investering: ca 120 mkr.

Den kalkylerade investeringskostnaden per producerad kilowattimme var 5,66 kronor.

Den faktiska blev 4,80 kr/producerad kWh.

För att göra det möjligt för alla att bli delägare fanns det förutom att köpa hela åttondelar för ca 3,8 miljoner kr/st, möjlighet att köpa andelar för 30 000 kr/st. Delägarnas insatser i den gruppen varierar från 30 000 kronor till 1,2 miljoner. Den ägargruppen har ett eget aktiebolag. Eftersom inga investeringsstöd utgår till vindkraft har investeringen finansierats med egna medel och/eller banklån.

Mats Weinessons familj äger 8 åttondelar. Investeringen var ca 30 miljoner kronor.

Avskrivningstid: 7–12 år

Intäktskalkyl

Råvarupriset för elen är för närvarande ca 37 öre/kWh, men har under perioden 2011–2013 varierat mellan 28 och 37 öre/kWh.

Priset för elcertifikat är ca 20 öre/kWh. Regeringens terawatt-mål till år 2020 för utbyggnaden av vindkraft är i princip redan uppnått med det som planerats. Därför fungerar inte kvotsystemet vilket har lett till att priset för elcertifikat har sjunkit.

För att gå runt utan avkastning eller amortering i detta vindläge behövs en intäkt på ca 48 öre/kWh. Önskevärt är dock minst 70 öre/kWh.

Ekonomiskt utfall

Totalt är årsomsättningen för de fyra vindkraftverken 13–20 miljoner kronor beroende på elpriset.

Erfarenheter

Sammantaget är erfarenheterna av vindkraftsatsningen positiva tack vare ett bra vindläge. Inga större driftsproblem än så länge.

Nätanslutningen ställde initialt till problem. Nätägaren på området hade inte produktionsnät som klarade belastningen. Då marken ligger på gränsen mellan två nätägare kunde efter förhandling vindkraftverken istället anslutas till intilliggande nät tillsammans med två andra vindkraftverk som finns i närliggande område.

Idag har förutsättningarna för att investera med lånade pengar i vindkraft ändrats pga det låga elpriset.

Flishanteringen

Vartannat år syrafälls vedmaterialet på våren som sedan får ligga och dra ur fukt och soltorka över sommaren.

Varannan höst, under en enda dag, flisar en inhyrd flishugg med 35 mm såll hela flisbehovet för två år. Flishuggen flisar direkt i två självtömmande vagnar som kör i skyttel till ett avlastarbord vid flistorken/lagret. Avlastarbordet användes tidigare till potatisodlingen men har nu anpassats för flis.

Från avlastarbordet går materialet på två elevatorer in i flislagret för att få upp det luckert på höjden. Flislagret kan luftas via golvsvepeplåt. Det är viktigt att flisen kan luftas och att den lagras torr för att undvika mögelsporer.

Från flislagret fylls en ficka som är nedgrävd utanför flygeln var nionde dag, eller en gång i veckan vid kall väderlek.

Från fickan skruvas flisen in till pannrummet till en förficka med nivåvakt. Från förfickan skruvas sedan flisen till förugnen som kastar den brinnande lågan in från sidan i värmepannan. Fördelen med att ta in lågan från sidan på värmepannan är att det fortfarande går att elda ved eller annat bränsle från framsidan av värmepannan som är orörd.

Förugn och panna behöver askas ur en gång varannan vecka.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit