Att hushålla med resurser är ett signum för Kåréns, såväl miljömässiga som ekonomiska. Dieselförbrukningen till både traktor och bil har de försökt minska genom bra logistik och rätt körteknik, långt innan kurser i ekokörning ens var på tal. Sparsamheten sitter liksom i ryggmärgen. 2009 ersatte de fliseldningen med ytjordvärme. Den stora vinsten var främst bekvämlighet men de ville också få ner gårdens energikostnad. När prisläget på solelanläggningar sjönk till en mer attraktiv nivå var det därför inte mycket att fundera på.

– Vi tog in offerter från flera och valde sedan leverantören som var bäst att ha att göra med, säger Lars Kårén.

Monterade själv

Lars Kårén och sonen hjälptes åt att bygga sina anläggningar parallellt. Det tog ungefär två veckor att montera solpanelerna på varje tak. Sedan anlitade de en elektriker som installerade anläggningen mot nätet.

– Elektrikern skötte också kontakterna med Eon och gjorde anmälan när anläggningen var klar, säger Lars Kårén.

September och oktober 2013 var ovanligt soliga månader så elproduktionen fick en flygande start, men när novembermörkret sänkte sig dröjde det ända fram till slutet av februari innan panelerna riktigt vaknade till liv.

– Det har varit snöigt och grått i mars, annars ska särskilt mars och april vara väldigt bra månader när det är både soligt, kallt och blåsigt. Anläggningen producerar bättre om det inte är alltför varmt, säger Lars Kårén.

Dags för förhandling

Solcellssystemet är inkopplat på husets elsystem som in sin tur är kopplat till elnätet. Den el som Kåréns inte använder går automatiskt ut på elnätet. Eon har installerat en ny elmätare som mäter både inkommande och utgående el. Avräkning kommer att ske månadsvis. Under de mörka vintermånaderna har anläggningen inte producerat någon överskottsel, men framemot sommaren kommer Kåréns sannolikt att kunna sälja el.

– Det börjar bli dags att förhandla med något elbolag, säger Lars Kårén, som konstaterar att det är mycket att sätta sig in i för att bli elproducent.

Familjen Kårén är övertygad om att solel är en energikälla som kommer att växa i Sverige de närmaste åren. För två år sedan gjorde de ett studiebesök till Bayern. Där hade nästan samtliga gårdar och villor solel.

– Sverige har varit segt i starten när det gäller solel, men nu känns det verkligen att det har lossnat, säger Lars Kårén.

Fakta

Solelanläggning

Den 1 september 2013 togs en 120 kvadratmeter stor solelanläggning med fasta paneler i drift på lagårdstaket i sydvästläge. Gårdens energiförbrukning låg på ca 35 000 kWh/år och målet är att kunna minska den med bortåt hälften.

Maskiner/Utrustning

Fabrikat: Asientillverkade. Leverantör: JN Solar AB, Fagervik.

Effekt: 18 kW. 25 A mätarsäkring.

Årsproduktion: Årsproduktionen är beräknad till ca 16 000 kWh. Under september-oktober 2013 producerade anläggningen 1 000 kWh/månad, under perioden november–februari sammanlagt 1 500 kWh.

Beräknad livslängd: 25 år

Investering/finansiering

Kostnad: 200 000 kr exkl moms.

Finansiering: 40 % investeringsstöd via länsstyrelsen. Resterande eget kapital.

Avskrivningstid: 10–11 år.

Ekonomiskt utfall

Produktionen kommer att minska behovet av köpt el med ca 16 000 kWh, en besparing på 16 000 kronor per år.

Hur mycket överskottsel som Kåréns kommer att kunna sälja och till vilket pris är ännu okänt.

Erfarenhet

Anläggningen togs i drift september 2013 och har sedan dess fungerat utan problem.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit