Till en början hade fem bönder i trakten likartade biogasplaner men i slutänden blev det bara Kulbäckslidens Lantbruk som löpte linan ut. Mats Gustafsson var med som konsult och bollplank hela vägen och såg till att rätt grejer blev levererade, och byggde – ja, det gjorde bröderna själva, vilket blev betydligt mer jobb än de räknat med.

Kan sin anläggning

Byggarbetet startade augusti 2011 och i maj 2013 kom elproduktionen igång. Då hade gasproduktionen redan fungerat länge.

– Att vi själva har byggt biogasanläggningen är en enorm fördel. Vi har lärt känna vår anläggning och vet allt i minsta detalj, säger Thomas Nilsson, som lite skamset erkänner att de innan bygget aldrig ens sett en biogasanläggning i verkligheten. Inget han rekommenderar, men att åka och titta blev helt enkelt aldrig av.

Fjärrvärmenät i byn

Av den producerade energin går en tredjedel åt för att värma biogasprocessen, en tredjedel blir värme att använda på gården eller att sälja, och en tredjedel blir elektricitet.

Eftersom biogasen producerar mer värme än företaget använder har de byggt ett litet fjärrvärmenät med vattenkulvert till tre hushåll i byn. Fjärrvärmen håller också värmen i det egna garaget och verkstaden.

– Sommartid återstår det att se vad man göra med värmen. Vi borde hitta på något smart, säger Thomas Nilsson.

Elförsäljning – ett kapitel för sig

Det egna elbehovet är konstant över året, med undantag för en topp vid ensilering, och överskottet säljer de. Det låter enkelt men proceduren visade sig vara ett kapitel för sig.

– Det har varit en djungel att sätta sig in i allt om elcertifikat, ursprungsgaranti och nätnytta. Vi trodde det var jättelätt att sälja ström men det är jätteknöligt, regelverket stimulerar knappast småskalig elproduktion. Det ger en bra intäkt men vii har lagt ner mycket tid för att komma igång, säger Thomas Nilsson.

Från Skellefteå Kraft fick de slutligen god hjälp och det är också dit de levererar sin el. Elproduktionen ser Thomas Nilsson som ett givande och tagande, med månadsvisa avstämningar. De säljer all el och köper tillbaka den el de själva förbrukar.

Färsk energikartläggning

I dag håller 155 kor både mjölktankar och gödselbrunnar välfyllda. Nu när biogasanläggningen är igång och allt bara rullar på känner bröderna tillförsikt. Det var inte mer jobb med anläggningen än vad andra hade sagt, den sköter sig själv. Kvaliteten på gödseln är en bonus, grödorna mår bättre av rötresten och att slippa köpa så mycket handelsgödsel sparar pengar.

De har precis fått sammanställningen på energikartläggningen de lät göra sommaren 2013 tillsammans med LRF. Av den framgår bland annat att bättre armaturer kan spara energi och att dieselförbrukningen på 30 kubikmeter årligen är på tok för hög. Det finns mer energi att spara, men också att producera.

– Nu är nästa steg att hitta mer råvara att röta. Vi har byggt anläggningen med en överkapacitet och målet är att kunna öka gasproduktionen vintertid. Vi klurar vidare på olika alternativ. Det känns jättespännande, säger Thomas Nilsson.

Biogasanläggning

Produktion

Gården producerar dagligen 17 kubikmeter gödsel, cirka 6 200 kubikmeter/år, som pumpas och jämnfördelas åtta gånger per dag i två isolerade gödselbrunnar på vardera 350 kubikmeter. Gödselbrunnarna värms till 37–38 grader, samma temperatur som kons mage.

När bakterierna börjar jobba, produceras gas som samlas upp i en gummiblåsa som fungerar som gaslager. När blåsan är fylld leds gasen till en gaskonverterad förbränningsmotor och generatorn, som producerar både el och värme, startar. Utjämningslagret i gummiblåsan styr start och stopp av generatorn.

En tredjedel av energin som produceras går till att värma biogasprocessen. En tredjedel blir värme som används till att förvärma dricksvattnet till korna, till daglig högtryckstvätt av mjölkutrymmen och övrigt varmvatten i driften, samt till gårdens två hushåll samt ytterligare ett hushåll i det fjärrvärmenät som togs i drift senhösten 2013. En tredjedel av energin blir elektricitet som säljs till Skellefteå Kraft. Gården köper sedan tillbaka den el som förbrukas.

Maskiner/utrustning

Generatorns effekt: 55 kW.

Gaspannans effekt: 95 kW. En kombipanna med två eldstäder för vedeldning och gasbränning. Tillverkare: Extuna.

Gasmotor, tillverkare: Götene Gårdsgas.

Röttankarna: A-betong

Omrörare och pumpar: Alega teknik

Kraftvärmeverket motor Götene Gårdsgas

Facklan (som facklar bort överskottsgas): Browik

El- och styrutrustning: Voltab

Investering/finansiering

Total investering: 4,5 mkr (budgeterat 4,1 mkr).

Banklån: 2,5 mkr med 10 års avskrivningstid.
Investeringsstöd: 1,6 mkr från länsstyrelsen.
Egen finansiering: 0,4 mkr.

Kommentar: Kalkylen höll inte pga försenad byggstart och dåligt väder, ökade kostnader för sprutisolering, fyllnadsmaterial och el, samt val av bättre styrutrustning.

Intäktskalkyl

Hösten 2013 var det totala snittpriset för el strax över 57 öre, fördelat på:
Råvaruvärde: 33 öre/kWh.
Elcertifikat: 19,4 öre/kWh.
Nätnytta: 2,8 öre/kWh
Ursprungsgaranti: något öre/kWh

För att kalkylen ska gå ihop och för att bröderna Nilsson ska klara 10 års avskrivningstid, måste det årliga snittpriset för råvaruvärdet vara minst 47,5 öre/kWh. Snittpriset över året varierar stort och kan sommartid vara mycket lågt.

Möjlig intäkt på försäljning av el per år: 150 000–200 000 kr

Möjlig intäkt på försäljning av värme: 30 000–40 000 kr per år.

Förvärmning av drickvatten till kor: Överskottsvärmen från biogasanläggningen förvärmer kornas dricksvatten från 4 grader till 15 grader. En högproducerande ko dricker ca 100-150 liter/dygn. En ko som inte behöver använda energi för att värma vattnet till kroppstemperatur kan i stället producera mer mjölk. Enligt forskning kan mellan 0,5-1 kg mer mjölk per ko och dag produceras. Detta ger Kulbäckslidens Lantbruk en extra intäkt på ca 150 000 kr/år, vilket togs med i kalkylen inför bygget av biogasanläggningen.

Ekonomiskt utfall

Cirka 20 000–23 000 kWh/månad levereras. Målet är att sälja ca 300 000 kWh/år.

Kulbäckslidens Lantbruk förbrukar ca 220 000 kWh el per år. Målet är att efter konvertering komma ned till ca 150 000 kWh. Uppskattad besparing ca 200 000 kr/år.

Behovet av handelsgödsel minskar. Uppskattad besparing ca 50 000 kr/år.

Erfarenheter

Biogasanläggningen fungerar bra. Elförsäljning kräver mycket administrativt arbete, åtminstone initialt. Bäst förtjänst är på den energi som förbrukas direkt på gården. Man slipper då den överföringsavgift på el som nätägaren tar ut. Eftersom elen säljs till spotpris och köps tillbaka till ett fast pris enligt treårsavtal är det mest lönsamt är att konvertera så mycket el som möjligt till varmvatten.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit