Delägarskap ger återbäring

Cirka 2 300 av de 10 700 elkunderna är delägare i den ekonomiska föreningen. Varje år får de därför tillbaka en viss del av överskottet som återbäring, vilket gör föreningen tämligen unik i Sverige.

– Vi har inga aktieägare som jagar avkastning utan för oss är närheten till kunden viktigast. Återbäringen värnar vi om. Den gör också att medlemmarna känner delaktighet och det underlättar – inte minst när vi bygger nya ledningar. Det blir färre diskussioner kring markfrågor. Det är också ett sätt att gynna landsbygden, säger Björn Fahlgren.

Stora variationer

Kullagård kraftverk tar endast tillvara det naturliga vattenflödet. Utan vattenmagasin eller annan vattenreglering kan tillrinningen variera markant mellan olika år. Sommaren 2014 var torr och solig och kraftverket stod därför stilla ovanligt ofta och länge. 2014 blir därför inget rekordår produktionsmässigt.

– Kullagård brukar i princip aldrig stå stilla. Medelvattenflödet är cirka 20 kubikmeter och under ett normalår brukar kraftverket producera cirka 8 500 timmar. 2014 kommer det att bli betydligt timmar färre, även på grund av ombyggnaden för nya elcertifikat, säger Björn Fahlgren.

Renoverar och investerar

För att leva upp till Energimyndighetens krav för nya elcertifikat har kraftverket genomgått en omfattande renovering och modernisering under 2014.

– Kraftverket kommer att bli som nytt igen, både effektivitet och lönsamhet blir bättre. Tack vare elcertifikaten kan vi få fortsatt god lönsamhet ett bra tag framöver även om elpriserna blir fortsatt ganska låga, säger Björn Fahlgren.

Föreningen har också gjort andra satsningar på grön energiproduktion.

- Sedan möjligheten att köpa ytterligare kraftproduktion dök upp har vi köpt två vindkraftverk, ett i Skåne och ett i Sundsvall. Föreningen är också delägare i en vindpark utanför Veddige med sex 2-Megawatts vindkraftverk, säger Björn Fahlgren.

I samklang med sportfisket

Den 14 mil långa Viskan rinner ut i Kattegatt, norr om Varberg. I takt med att vattenkvaliteten har blivit bättre, sedan Borås textilindustrier en efter en har försvunnit, har förutsättningarna ökat för lax, havsöring och annan fisk att föröka sig i ån. Sportfisket är populärt, främst bland hallänningarna själva. Kullagård kraftverk utgör inget hinder eftersom fisken kan vandra förbi kraftverket antingen via en laxtrappa i en sidokanal intill huvudfåran, eller gå upp i via den gamla åfåran genom två halvmeterstora hål i betongmuren, där vatten alltid rinner även vid lågt vattenstånd. Vid högt vattenflöde kan lax även hoppa över skiborden.

– Vi har en bra dialog med fiskvårdsföreningen och har haft ett flertal gemensamma projekt. Tillsammans med länsstyrelsen har vi bland annat restaurerat lekplatserna i forssträckan nedströms Kullagård, säger Björn Fahlgren.

Det finns flera kraftverk i Viskan, det närmaste i Borås cirka en mil uppströms Kullagård. Dit kommer laxen men inte längre eftersom kraftverket där saknar laxtrappa eller annan passage.

De flesta av det 60-tal mindre kraftverk som finns runtom i Halland är byggda före åttiotalet. Någon ny utbyggnad av den småskaliga vattenkraften ser det inte ut att bli den närmaste framtiden. Vattendomar, tuffa miljökrav och energipolitik bromsar, åtminstone tillsvidare.

– Desto viktigare är det att värna om de kraftverk som redan finns, menar Björn Fahlgren.

Fakta

Kraftverket i Viskan är byggt 1983 av privat entreprenör och ägs sedan 2002 av Minikraft i Veddige AB, som i sin tur ägs av Varbergsortens Elkraft Ekonomisk förening.

Produktion

Effekt: 420 kW. Asynkron generator 400 V

Årsproduktion 2,3 GW.

Maskiner/utrustning:

Turbin: Semikaplan hävertturbin med fasta ledskenor och reglerbart löphjul. Fabrikat: Undenäs

Fallhöjd kanal: 3,25 m

Intagskanal: 420 m

Maxflöde: turbin 20 m3/sek

Laxtrappa: Öppen 1 mars–30 november vid flöden över 20 m3/sek

Damm: Skibord med minitappning 2 m3/sek

Investering/finansiering

Investering vid inköp: ca 5 miljoner kronor.

Finansiering: egen finansiering av upparbetat överskott

Renovering 2014: För att erhålla nya elcertifikat har en omfattande renovering och modernisering av kraftverket ägt rum. Syftet är att höja verkningsgraden och energihushålla med vattnet genom exempelvis nya blad på löphjul, utbytt ledkrans, nya stator- och rotorlindningar i generator samt nytt styrsystem, vilket optimerar körningen i förhållande till vattennivån.

Intäktskalkyl

2,6 GWh x 0,35 kr = 0,91 Mkr/år

Elcertifikat utgår med ca 20 öre/kWh. 2,6 GWh x 0,20 kr = 0,52 mkr/år

Ekonomiskt utfall

Anläggningens driftkostnader är låga, tillsyn sker en gång per vecka av föreningens beredskapsgrupp som är i huvudsak arbetar med eldistribution.

Erfarenheter från elnätsverksamheten i föreningen

Tack vare enkla lösningar och låga overhead-kostnader är priset till kund fördelaktigt i jämförelse med andra elnätspriser. Verksamheten drabbades hårt av stormen Gudrun 2005. Efter det har Varbergortens Ekonomiska förening jobbat intensivt för att vädersäkra elnätet. Numera är mellan 70 och 80 procent av elnätet nedgrävt i marken, vilket medför att även driftsäkerheten är mycket god.

Nätpriset för elöverföringen debiteras enligt tariff: ett fast pris plus en rörlig avgift beroende på hur stor säkring fastigheten/jordbruksfastigheten har. Föreningen kan erbjuda ett nätpris som ligger cirka 20 procent lägre än de tre stora aktörerna på marknaden.