Stopp för animaliska produkter

Idag finns snart åtta biogasanläggningar i Jämtland, vilket lockar många studiebesök. Nyligen besökte Regionförbundet Lägda Gård och besökare från fjorton olika EU-länder kunde se hur även små biogasanläggningar kan producera egen el och göra affär på det.

Hans-Peter Eriksson har tillstånd att även röta hönsgödsel och i framtiden skulle fiskrens och annat slakteriafall kunna rötas, om det inte vore för EU:s ekologiska regelverk som sätter stopp för animaliska produkter. Men att röta mer är klart intressant.

– Ska vi producera mer el räcker inte Stirlingmotorn. Vi måste antingen ha en till, eller annan slags motor, säger Hans-Peter Eriksson, som ser stor utvecklingspotential för biogas i hela Jämtland.

Syntetisk diesel

Hans-Peter Erikssons teknikintresse och samarbetet med en professor i Göteborg har resulterat i ett utvecklingsarbete för att framställa syntetisk diesel av metangas. Just nu pågår försök på tre platser i världen; i Frankrike, i USA och på Lägda Gård i Jämtland.

Under andra världskriget gjordes syntetisk diesel av naturgas i Tyskland enligt Fischer-Tropsch-processen, men på Lägda Gård har projektet för tillfället bromsat upp vid en detalj i utrustningen. Trots det har Hans-Peter Eriksson gott hopp om att försöken så småningom ska lyckas.

– Tekniken funkar i labb. Kunde de under andra världskriget borde vi kunna i dag. Får vi det att fungerar skulle vi kunna framställa 50–80 liter diesel om dagen, mer än vi förbrukar. Varje kommun skulle kunna bygga egna anläggningar vid sina reningsverk, säger Hans-Peter Eriksson.

Passiv vindkraftägare

Förutom biogas och dieselplaner är Erikssons passiv delägare i ett vindkraftverk sedan ett flertal år. När erbjudandet kom om andelsägande var vindkraft ett ganska nytt begrepp och det kändes vettigt att skaffa några andelar om satsningen skulle bli bra. Vindkraftverket Offelia har visat sig vara driftsäkert och det dimper ner en utbetalning på runt tusenlappen varje år.

– Häromkring har vindkraftssnacket stannat av, motståndet har växt. Elcertifikatens värde har också halverats och elpriset har sjunkit, så det är ingen höjdaraffär. Men elen kommer att bli dyrare, säger han övertygat.

– Vi var några bönder som träffades för några år och diskuterade om vi skulle bygga ett vindkraftverk, men nej – det blev inget.

Energikartläggning

Vid energikartläggning sommaren 2013 ringades några förbättringsområden in, bland annat belysning och att ta tillvara värmen från mjölktanken. Sparsam körning har man redan anammat, arronderingen är bra och transporterna minimala, traktorn är av lågvarvig ekomodell och tidur på motorvärmarna har de alltid haft. Nu söker Hans-Peter Eriksson med ljus och lykta ett eldrivet alternativ till den dieseldrivna inomgårdsmaskinen.

– Det borde väl ändå finnas kompaktlastare som går på el, som kan laddas över natten. Men jag hittar ingen.

Arbetet för att spara energi går vidare. Framtidsmålet att bli helt självförsörjande på både el, värme och drivmedel verkar inte omöjligt att nå. Vinsten för såväl plånbok som miljö är betydande, inte minst för kretsloppet på gården. Den tanken sporrar Hans-Peter Eriksson.

Fakta

Biogasanläggning

Biogasanläggning på Lägda Gård uppfördes med hjälp av konsult Mats Gustafsson 2011–2012. Den har en kontinuerligt omrörd process, gaspanna och en stirlingmotor på 9 kW el och 25 KW värme. Anläggningen är en egen konstruktion bestående av en huvudrötkammare (knappt 300 m3) placerad i en nybyggnad i trä med plåttak.

I biogasanläggningen rötas 3 000 m3 nötgödsel med 7,7 % TS. Biogasen används för produktion av el och värme för eget behov.

Maskiner utrustning

9 W Stirlingmotor

Tillverkare: Cleanergy i Åmål. Kostnad: ca
400 000 kr.

Stirlingmotorn är en uppfinning från 1800-talet som används bland annat i Kockums´ubåtar. Motorn drivs av värme. I biogasanläggningen eldas den tvåcylindriga motorn med metangas. Heliumgasen i cylindrarnas slutna system värms omväxlande upp och kyls ned. Tryckskillnaderna pressar upp respektive drar ned kolvarna som driver axeln som är kopplad till generatorn.

Stirlingmotorn är vibrationsfri, tystgående och har hög verkningsgrad.

Investering/finansiering

Investering: 2,7 miljoner kronor

Finansiering: 50 % investeringsstöd via Länsstyrelsen.

Avskrivningstid: 10 år.

Resterande belopp, 1 350 000 kronor, har finansierat med eget kapital och banklån.

Avbetalningstid banklån: 15 år.

Ekonomiskt utfall

Gårdens energiförbrukning ligger normalt på 90 000 kWh/år. Motorn ger oftast 7,5 kW. Årsproduktionen har som bäst varit uppe i värden som motsvarar en årlig produktion på knappt 60 000 Nm3 biogas (närmare 350 MWh), dvs 50 000–60 000 kWh, vilket täcker två tredjedelar av gårdens energibehov. Under nätterna produceras ett överskott som säljs till elnätet till ett pris av 45-50 öre/kWh. Något avtal finns inte.

Erfarenheter

Hans-Peter Erikssons erfarenhet är att hela processen att omsätta teorin till praktik tar längre tid än man tror. Kontakter med myndigheter, tillstånd, leveranstider, förseningar, samordning av hantverkare, semestrar... kalkylera med dubbla tiden!

Erfarenheterna från det första året är goda, sånär som ett läckage i Stirlingmotorns slutna system. Leverantören är inkopplad för att lösa problemet.

Alternativen på motorer på den svenska marknaden är begränsad. Den tyska marknaden är däremot stor men priserna betydligt högre. En motsvarande motor kostar i Tyskland ca 900 000 kronor.

På regeringsnivå diskuteras ett metanreduceringsstöd, vilket skulle kunna inbringa 20 öre per producerad kilowattimme energi, dvs 60 000 – 80 000 kr per år. Med ett sådant stöd skulle återbetalningstiden bli snabbare.

Syntetisk diesel

Syntetiskt dieselbränsle (ofta kallad FT-diesel) består av syntetiskt mättade kolväten och kan blandas med vanlig dieselolja. Beroende på vilken råvara som används vid framställning av de flytande drivmedlen kallas processen GTL (Gas to liquid), CTL (coal to liquid) och BTL (biomass to liquid).

Syntetisk diesel framställd av naturgas (GTL) tillverkas för närvarande vid ett 10-tal anläggningar i världen och säljs av två leverantörer i Sverige.

På Lägda Gård är ambitionen att framställa syntetiskt diesel av metangas (GTL)

Vindkraft

Vindkraftverket Ofelia, med en generatoreffekt på 1,5 MW, togs i drift 2004 och ägs av den ekonomiska föreningen Offerdalsvind. Årsproduktionen har varierat mellan ca 4,0- 4,4 GWh. Vid starten fanns 4 300 andelar á 1000 kWh att teckna. Andelskostnaden var 4 100 kronor.

Offerdalsvind erhåller även intäkter för sålda elcertifikat som baseras på aktuellt börspris, som varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Vindkraftverkets avskrivningstid är 20 år. Driftskostnaderna fördelas på antalet andelar i förhållande till faktisk produktion.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit