Erfarenhetsutbyte driver utvecklingen

Den nya såtekniken har gett Petter Ström och Anders Gustafsson mycket att fundera över. Bönderna har plöjt sina åkrar i bara 200 år, men nu – när de ska låta bli – är det ingen som exakt vet hur det ska göras. Även om direktsådd förekommit sedan 1970-talet har metoden inte varit särskilt utbredd och därför finns det heller ingen stor kunskapsbank att ösa ur.

– Vi är fyra lantbrukare som träffar varandra regelbundet för att lära av varandra och snabbare komma framåt. Alla behöver inte göra samma fel. Erfarenhetsutbytet driver på utvecklingen, vi blir alla sporrade att testa lite nya saker, säger Petter Ström.

En av de frågor som gäckar är vilken mellangröda som är bäst att odla efter ordinarie gröda för att få bättre jordstruktur som fångar upp växtnäringen, och därigenom minskar kvävetillförseln. Efter försök med gräs har man konstaterat att det inte var optimalt. Återstår att hitta de fång- och mellangrödor som både kan luckra jorden och tillföra kol, näring och struktur.

– Det måste vara grödor som går att hantera i systemet och som passar vår odlingssäsong, säger Petter Ström.

Mycket att lära

Många gamla sanningar är under omprövning. Vilka är de optimala tidpunkterna för direktsådd? Vilka sorter är bäst anpassade till ett plöjningsfritt system, det kanske inte alls är de sorter som fungerar för konventionell bearbetning. Och hur ska bekämpningen egentligen ske? Det är precis den typen av utmaningar som sporrar Petter Ström och Anders Gustafsson.

– Vi måste bli effektivare i vårt system och hitta rätt grödor och växtföljd för att kunna behålla produktionen, fast med lägre insats. Vi ska sprida skördetiden och inte ha större maskiner än man absolut behöver, men ändå vara rationella och ha bra flyt från sådd till tröskning, säger Petter Ström, som menar att en liten maskin blir ofta mer energieffektiv än en stor outnyttjad.

En varierad växtföljd innebär också en varierad skördeperiod. Eftersom torkning kräver mycket energi är ambitionen att låta solen sköta mer av jobbet. Men även om önskeläget är att kunna tröska torrt går det inte alltid.

– För torkningen använder vi fortfarande olja, det blir nästa steg att se över, säger Petter Ström.

Gödslar med restprodukter

För Petter Ström, som i grunden är agronom, är markens bördighet central. Väldränerade jordar, dikesrensning och strukturkalkning tillhör de grundläggande förutsättningarna för att effektivt kunna bruka jorden. Att utnyttja växtnäringen bättre är också en central faktor för ett energieffektivt odlande men också bra för vattenkvaliteten. En nyckelfaktor är att minska gödselgivorna och lita på att marken levererar, men också att jobba för att minska förlusterna från fältet.

– Vi ligger bättre än genomsnittet i vårt växtnäringsutnyttjande men har potential att bli ännu effektivare, säger Petter Ström.

På Löt används så mycket restprodukter som möjligt för att tillgodose grödans näringsbehov, exempelvis fasta och flytande rötrester från biogasanläggningen i Västerås. Det rötslam de tar emot från reningsverk är REVAQ-certifierat, vilket innebär att flödet av farliga ämnen till reningsverket är minimerat för att skapa en hållbar återföring av växtnäring. Petter Ström använder också andra kväverika restprodukter från industrin som passar lantbruket, som urearest från Omega3-tillverkning i Norge.

– Det som är avfall för någon kan bli resurs för en annan, säger Petter Ström.

Energi per kilo vara

Trots att Petter Ström till en början uttryckte att energin inte är någon central fråga konstaterar han vid närmare eftertanke att det inte stämmer.

– Effektivitet som helhet är mer intressant än energi – energin kommer så att säga på köpet – men energitanken är ändå en del av vår filosofi. Det blir tydligt när man tänker på hur vi tar tillvara olika fraktioner av rötrester och vilken stor skillnad det innebär för energibalansen. Men framförallt är det en ekonomisk fråga, säger Petter Ström.

Att mäta energi per hektar tycker han är rätt ointressant. Han tycker att man istället ska fokusera på förbrukad energi per kilo levererad vara. För att bli mer effektiv behöver de bli mer noggranna med att dokumentera exakta data för att kunna jämföra skörd och energiförbrukning per hektar.

– Vi måste bli duktigare på att specificera skörden skiftesvis. När vi sådde med Anders traktor förra året kunde vi se att den drog en liter mer per hektar. Det låter inte mycket men på 400 hektar blir det 400 liter, säger Petter Ström.

Fakta

Direktsådd

Direktsådden på Löt och Sycklinge Lantbruk har förutom minskad jordbearbetning inneburit ett minskat behov av diesel.

Produktion

Vete: 190 ha, 1100 ton

Korn: 95 ha, 500 ton

Raps: 95 ha, 250 ton

På Löt Lantbruk är 100 % av tillförd fosfor och 35 % av tillfört kväve från kretsloppsanpassade restprodukter.

Maskiner/utrustning:

Traktorer

John Deere 6930 autopower 2008

Massey Ferguson 5480 2011

Tröska

Massey Ferguson Activa 7247 MCS 2011

Sådd/bearbetning

Drill Väderstad Seed Hawk 600C 2010

Väderstad Carrier500 med system disc (½) 2005

Väderstad Carrier650 med halmharv 2002

Väderstad HV10 (1/3) 1979

Kverneland ES80 4 skär med packomat 2002

Gödning Växtskydd

Amazone UG3000l 24 m 2013

Amazone ZAM novis (1/3) 2002

Investering/finansiering

Såmaskin Drill Väderstad Seed Hawk 600C

Investering: 770 000 kr.

Finansiering

Egna medel plus maskinlån 80 procent.

Avskrivningstid: 10 år.

Intäktskalkyl

Minskade kostnader: Dieselåtgången är i snitt 25-45 liter/hektar jämfört med tidigare förbrukning, ca 45-85 liter högre per hektar. Under ett år innebär denna besparing ett minskat behov av ca 8–16 kubikmeter diesel, till ett värde av 70 000–140 000 kr/år.

Minskad tidsåtgång, ca 1 timme på hektar ger en besparing på 95 000 kr (250 kr/timme – eller ovärderligt om det istället blir kvalitetstid med familjen).

På den vårsådda arealen utgår vårbearbetningsstöd med ca 500 kr/ha även för odlingssäsongen 2014 och 2015, vilket ger en inkomst på 75 000 kr.

Ökade kostnader: Kostnaden för kemisk bekämpning ökar med ca 60 000 kr per år.

Total årlig besparing: ca 200 000 kr (ca 500 kr/hektar)

Ytterligare besparingen är behovet av en mindre och billigare traktor som dessutom ger lägre markpackning. Resultatet av detta är inte värderat.

Erfarenheter

Hållbarheten i systemet beror på om vi lyckas behålla skördenivåerna, hitintills har vi lyckats med detta men det är mycket kvar att lära. Sortval, växtföljd och halmhantering är faktorer som blivit viktigare att utveckla, säger Petter Ström.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit