Börje Ohlson är en av många som ställde om från spannmålsodling till salixodling i början av 1990-talet. Några år innan hade Sveriges riksdag bestämt att spannmålsodling i landet skulle minska med en miljon hektar. I Hallstahammars kommun innebar det att cirka 1 600 hektar spannmålsproduktion skulle upphöra. Ett bekymmersamt läge för lantbrukarna. Idén till lösning kom från kommunen som ville fasa ut oljeeldningen som värmde fastigheterna i Kolbäck. Lantbrukarna såg sin chans att bygga ett värmeverk.

– Men istället för halm som biobränsle satsade vi på salix, säger Börje Ohlson, som sedan dess odlar salix på hälften av sin areal.

Byggde eget värmeverk

När det stod klart att 200 hektar salix var tillräckligt för att ersätta de 1 000 kubikmeter olja som kommunens gamla oljepanna slukade, skred arton lantbrukare till verket. Tillsammans bildade de bolag och byggde ett eget värmeverk.

– Vi hade startat Sveriges första Farmartjänst ett antal år tidigare med lyckat resultat så vi hade ett visst mått av självförtroende att klara uppgiften, säger Börje Ohlson.

1992 invigdes Sveriges första lantbrukarägda panna för energiskog. Eftersom det tog fyra år innan den första energiskogen var klar för skörd fick de börja med att elda skogsbränsle. Sedan tog det ytterligare några år innan de fullt ut lärt sig att elda med salixflis utan inblandning av annat bränsle från skogen. Intresserade från jordens alla hörn vallfärdade till Kolbäck för att se hur lantbrukarna arbetade från åker till färdig värme.

De drev verksamheten åren 1992–2005, men när Energiverket ville ta över och även leverera el förutom värme var den epoken över. Energiverket grävde en 2,5 mil lång kulvert från Västerås till Hallstahammar och Farmarenergis panna hamnade hos ett sågverk i Småland och anläggningen blev garage.

– Vår panna var för liten och vi hade ingen möjlighet att expandera när Energiverket ville ta över, säger Börje Ohlson.

Salixodlare gick samman

Istället för att gräma sig tittade de före detta värmeverksägarna framåt, viss om att framtidens bränsle finns i skog och åker och att energipriset kommer att bli högre. De ombildade bolaget till Farmarenergi i Mälardalen AB där nu ett 70-tal salixodlare har en gemensam plattform. Salixodlingen i Mälardalen kom igång innan marknaden egentligen var redo och det gemensamma bolaget har därför haft stor betydelse i kontakterna med marknaden. Med tiden har efterfrågan på salix ökat, men det har inte varit problemfritt. Nu står man inför utmaningen att effektivisera skörden för att salix ska bli ett bra alternativ för värmeverken – och för lantbrukarna. Målet är att avkastningen för salix ska vara bättre än för den bästa vetegrödan. Men det kräver ny teknik.

Höga skördekostnader

För Farmarenergi i Mälardalen är leveranser till stora värmeverk i sig inget problem. Stötestenen är att värmeverken vill ha ett jämt och kontinuerligt flöde av bränsle, vilket är svårt med nuvarande skördeteknik – särskilt som vintrarna tenderar att bli allt blötare och det är då salixen ska skördas. Säsongen för skörd blir därför kort och mer svårplanerad.

Skördemaskinerna flisar salixen direkt på plats och mellanlagringen under torkningen kräver stora ytor. Omlastningar och extra transporter ökar skördekostnaderna och dessutom innebär stora flishögar också betydande energiförluster, faktorer som påverkar både miljö och vinstmarginal negativt.

– För att kunna leverera en produkt som är torr och fin året om behöver vi en helt ny skördeteknik, säger Börje Ohlsson.

Företag driver utvecklingsprojekt

Ett utvecklingsprojekt där de fyra företagen Farmarenergi i Mälardalen, Ivarssons i Metsjö, Bracke Forest och Fromm Sweden samarbetar, ska resultera i en ny skördemaskin, en process som pågått under flera års tid men som förhoppningsvis snart är i hamn. Tekniken utgår från gammal bindarmetod. Maskinen buntar helskott som sedan får självtorka över sommaren. Först när flisbuntarna är torra sker flisningen med el. Förutom att hanteringen blir mer kostnadseffektiv kommer man att kontinuerligt kunna leverera den produkt värmeverken efterfrågar.

– Det vi skördar under vintern kan vi börja sälja på hösten. Vitsen är att kunna leverera kontinuerligt året runt, säger Börje Ohlson.

Möjlighet för lantbruket

Börje Ohlson anser att odling av salix är ett bra sätt för lantbruket producera sin egen energi. Det skapar stora möjligheter för lantbruket att bli leverantör av högkvalitativ råvara eller att producera färdig värme. Men han konstaterar också att lantbruket ligger efter trädgårdsnäringen, som i högre grad redan har ställt om från olja till alternativa biobränslen.

– Växthusnäringen har ställt om till biobränsle de senaste åren, trots att den äldre generationen, som mindes krigsårens påtvingade biobränslehantering, har varit ytterst tveksam. För dem har oljan varit fantastisk.

Även om fliseldning innebär ett visst merarbete är det i sammanhanget ingen stor sak menar Börje Ohlson. Flisen kan de hantera med lastmaskin och påfyllningen sker bara en gång per vecka. Olja måste finnas som backup, vissa år kan det gå åt 500–1 000 liter, men för de temperaturkänsliga växterna är just den oljan guld värd.

– Jag tror stenhårt på salix som biobränsle på gårdsnivå. Det blir ett billigt alternativ till olja när skattereduktionen försvinner 2015. Man kan tjäna mycket pengar genom att ställa om med små enkla medel. I dag finns också billigare alternativ till spannmålstorkar, säger han.

Energiskog kontra mat

Börje Ohlson konstaterar att vissa tycker det är nästan skamligt att odla energiskog istället för mat. Han har en annan uppfattning.

– När varannan tugga är importerad mat måste vi odla annat. Kan vi då odla en gröda som vi kan använda själva eller som kan producera värme till grannar, kollegor och mindre industrier kan lantbruket göra en stor insats, säger Börje Ohlson. Han tycker att man kan börja med omställningen på sin egen gård, men ha i åtanke att även andra kommer att börja ersätta den dyrare oljan när skattereduktionen upphör, som bagerier, tvätterier och andra energikrävande verksamheter.

Växthusen

I de egna växthusen har Börje Ohlson energiglas med dubbelskikt och energivävar för att hushålla med energin. Mitt under kallaste vintern producerar de inget i växthusen, men i princip hinner de bara äta upp julskinkan så är de igång igen. Från slutet av mars till mitten av juli har de öppet för kunder. Under den intensiva säsongen botaniserar 30 000 besökare bland utplanteringsväxter och perenner.

– Är man inte stor och rationell måste man vara liten och speciell, säger Börje Ohlson, som i framtiden har planer på solfångare för varmvatten. Det gäller bara att komma till skott.

Samverkan föder också idéer

Börje Ohlson har varit lantbrukare sedan 1976 och det har blivit en självklarhet för honom att hela tiden sträva efter att minska energiförbrukningen. Att köra traktorn på rätt varvtal och inte låta motorn gå på tomgång samt att minimera körningarna på åkrarna efter behov, är några saker han tillämpar. Men han tror att det är ökad samverkan lantbrukare emellan som kan ge störst effekt.

– I dag samverkar lantbruket enormt mycket jämfört med 1990. Gårdarna går ihop om maskiner och tröskar ihop. Tittar man på statistiken kan man se att färre maskiner sköter mer areal. I dag finns stora lantbruk utan några maskiner alls. Det är den absolut bästa energibesparing man kan göra, säger Börje Ohlson.

Fakta

1995 installerades den första flispannan för uppvärmning av 2 000 m2 växthus samt boningshus. Pannan ersattes 2005 med en ny modernare anläggning. Kulvertsystemet har sedan byggts ut för uppvärmning av maskinhallar och sammanlagt tre bostadshus.

Maskiner/utrustning

Fabrikat: Vetopanna 350 kW

Produktion: ca 700 000 kWh/år

Veto fjäderomrörare, direktmatare med färdigt förråd 55 m3. Påfyllning via taket som öppnas när lastmaskinen ska tippa flisen i pannans flisficka.

Flisåtgång: ca 1 000 m3 flis har ersatt 70 m3 olja.

Oljepanna för backup: Osbypanna 350 kW

Investering/finansiering

600 000 kr med pannrum. (I dag kostar motsvarande anläggning ca 1 mkr.)

Investeringsstöd 30 % via länsstyrelsen.

Eget kapital och banklån.

Avskrivningstid: 20 år

Ekonomi

Produktionskostnad (med egen flis): 30 öre/kWh x 700 000 kWh = 210 000 kr

Oljeeldning, backup: 500 liter/år = 5 000 kr

Besparing per år: ca 485 000 kr (jämfört med 70 m3 olja, ca 700 000 kr).

Erfarenhet

Inga driftstörningar om pannan eldas med flis av god kvalitet. Att elda med biobränsle innebär dock mer jobb och passning men dagens teknik, exempelvis larm via telefon, underlättar.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit