Elektrifiera allt som går

Att elektrifiera så mycket som möjligt för att spara energi och komma ifrån det fossila beroendet är en uttalad strategi, dels för att el är lättare att tillverka än diesel och dels för att elmotorer har högre verkningsgrad än vanliga förbränningsmotorer. Traktortransporterna har blivit färre och Kristian Gustafsson har valt att satsa på tornsilos för att minimera foderförluster och plaståtgång. Redan nu har dieselförbrukningen minskat med tre-fyra kubikmeter årligen.

Vid ladugårdsbygget var också självsläckande LED-belysning en självklarhet. Investeringen var initialt ganska stor men den årliga besparingen är en glädjekälla.

– Har man redan satt upp lysrör är det svårt att motivera ett byte, men ska man ändå byta är kostnaden försvarbar, säger Kristian Gustafsson.

Elektrifiering av foderhantering

Även foderhanteringen går numera på el. En rälshängd mixervagn hämtar foder direkt från tornsilos via avlastarbord. Buffertfickor fylls manuellt med foder en gång per dygn. Rälsen hämtar foder enligt olika recept och portionerar ut till rätt djurgrupp sju gånger per dygn, vilket medför att korna alltid har fräscht foder. Förutom tidsbesparing på ca 1,5 timme/dag har den elektrifierade foderhanteringen inneburit en årlig besparing på närmare 4 kubikmeter diesel, trots att mer än dubbelt så mycket foder nu hanteras jämfört med tidigare.

Återvinner värme

Medan djuren står för uppvärmningen av lagården värmer mjölken personalutrymmena. Även kornas dricksvatten får behaglig dricktemperatur av spillvärmen som uppstår då mjölken kyls från 37 till 3 grader. Flispannan värmer tappvattnet för disk av hinkar och annat, men när det är dags för disk av mjölkrobotarna tre gånger per dygn hjälper elström till att höja vattentempen till 95 grader.

Flispannan har gjort nytta i många år och värmer både verkstad och de två bostadshusen. Det sly Kristian Gustafsson hugger för att hålla öppet runt åkrarna täcker gott och väl gårdens behov.

– Så länge flispannan fungerar finns ingen anledning att köpa någon ny, men när det blir dags för pannbyte kommer vi att köpa det senaste. Tekniken går framåt, säger Kristian Gustafsson.

På sikt är det möjligt att spillvärmen kan värma även bostadshusen via den värmekulvert som finns nedgrävd. Fast i dagsläget är korna inte tillräckligt många för att värma mer än ladugården.

Vindkraftspionjärer

Sedan 1991 äger Skradarve gård andelar i ett vindkraftverk. Kraftverket drivs av en ekonomisk förening som bland annat Kristian Gustafssons far var initiativtagare till. Trots ett dåtida vindkraftsmotstånd gick vindkraftsetableringen smidigt, tack vare att alla som ville fick möjlighet att köpa andelar i vindkraftverket.

Föreningen säljer elen till Gotland Energi AB och de enskilda andelsägarna får sedan årsavräkning från föreningen.

– Så länge vindkraftverket fungerar är det inte aktuellt att byta ut det, men eftersom bygglov finns för ett vindkraftverk kommer det troligen att ersättas med tiden. Men det får bli ett stämmobeslut så småningom, säger Kristian Gustafsson.

Klimatsmart gödselhantering

Till den nya lagården hör en ny gödselbrunn på 4 000 kubikmeter. Den är placerad cirka 1,5 km från gården där en stor del av den brukade arealen ligger samlad. I dag sker transporten av gödsel till brunnen med lastbil, men Kristian Gustafsson planerar för en pumpledning från gården för att ytterligare effektivisera gödseltransporterna.

För att få ut maximalt av den kväverika gödseln använder han en självgående gödselspridare med ett myllningsaggregat av tallriksmodell. Tallriken skär en skåra i marken för att gödseln ska hamna under grässvålen, allt för att minimera kväveavgången till luften och på så sätt behålla växtnäringen till grödorna.

– Det sämsta man kan göra ur växtnäringssynpunkt är att bredsprida gödseln en solig sommardag. Då försvinner 90 procent av kvävet i luften vilket är resursslöseri. Nu försvinner bara 5–10 procent, säger Kristian Gustafsson.

Överhuvudtaget är jordbearbetningen numera ett minimum och Kristian Gustafsson ser till att traktorkörningen minskar. Från stubb till sådd är det numera bara två överfarter (plöjning och sådd med direktsåmaskin.) Plöjningen motiverar Kristian Gustafsson med att det minskar behovet av kemisk bekämpning.

Projekterar solcellsanläggning

Tack vare Kristian Gustafssons grundliga planering före lagårdsbygget är allt förberett för en solcellsanläggning. Lagårdens långsida är placerad i söderläge och maskinrum för likriktare och inkommande elkabel i rätt dimension finns redan.

– Merkostnaden för elkabel för att kunna mata ut ström på nätet var bara 10 000 kronor när jag byggde. Om jag kommit på det i efterhand hade det istället kostat 100 000 kronor. Hade jag byggt lagården med gaveln åt söder hade det inte ens gått att installera solceller, säger Kristian Gustafsson.

Solcellsanläggningen är under projektering och sommaren 2014 ska drygt 1 800 kvadratmeter solceller monteras på lagårdstaket, om allt går som det är tänkt. Därmed blir Skradarve gård självförsörjande på el och dessutom nettoproducent.

Förberett för biogas

Kristian Gustafsson håller dörrarna öppna även för biogas. I lagården har han därför låtit bygga två separata kulvertar, den ena för kornas gödsel och den andra för spol- och diskvatten. Tanken är att det ska finnas ren gödsel att skicka in i en biogasanläggning, om det skulle bli aktuellt i framtiden.

– I samband med byggnationen kostade det 50 000 kronor att bygga den extra kulverten, och det har jag redan tjänat in i bättre stallmiljö för korna, säger Kristian Gustafsson.

Om biogasplanerna blir verklighet hänger mycket på vad som händer framöver. Kristian Gustafsson menar att det i dag är svårt att få en biogasanläggning lönsam, såvida inte gården har ett stort behov av värme.

– Men det kan ju ändra sig om vi en dag till exempel skulle vilja ha växthus. Det får framtiden utvisa, säger han.

Fakta

Allmänt

Eftersom resultatet från den nya lagårdens första driftår inte är klart finns ännu inga exakta siffror. Det är också svårt att presentera jämförbara fakta eftersom den nya lagården är tre gånger så stor som den gamla.

I den gamla lagården förbrukades 120 000 kWh el, 15 m3 diesel och 200 m2 flis.

Dagens elförbrukning har ökat något, dieselförbrukningen har minskat och flisförbrukningen ligger konstant, trots att lagården är väsentligt större.

Flispanna

En flispanna värmer bostadshus och verkstad, totalt 350 kvadratmeter, samt varmvattnet till den nya lagården. Flisen kommer från slyrensning på egen mark. Flisförrådet fylls på var fjärde dag.

Maskiner/utrustning

Vetopanna 25 kW, kombipanna för olja, flis och långved.

Tillverkare: VETO

Investering/finansiering

Investering: ca 90 000 kr år 2002.

Finansiering: Eget kapital.

Ekonomi

Då kulvert till den gamla lagården byggdes räknade man att spara 20 000 kWh/år. Utfallet blev 23 000 kWh/år. Värmekulvertens payoff-tid var 3 år.

Erfarenheter

Flispannan ger jämn värme över dygnet och det är en fördel att kunna ta tillvara sly. Pannan kräver viss tillsyn varje dag.

Vindkraft

Sedan 1991 äger Skradarve gård 25 av 466 andelar i ett vindkraftverk. Vindkraftverket drivs som ekonomisk förening.

Utrustning

Vindkraftverkets effekt är 450 kW.

Investering/finansiering

Andelarna köptes för drygt 2 000 kronor/andel. Skradarve gård äger 25 andelar.

Ekonomi

Årligen säljs totalt ca 466 000 kWh till Gotland El AB. Elcertifikat finns inte.

Årsavräkningen på den Skradarves egen strömförbrukning är ca 15 000 kr/år. På satsat kapital är förräntningen ca 17–18 procent.

Erfarenhet

Erfarenheterna är positiva. Särskilt värdefullt är att hela grannskapet är delaktigt i vindkraftsatsningen.

LED-belysning

LED-belysningen i lagården är under 5 kWh – vilket är 9 KWh mindre förbrukning per dygn jämfört med traditionella lysrör som drar 14–15 KWh/dygn.

Investering/finansiering

Kostnad: ca 150 000 kronor (att installera traditionella lysrör skulle ha kostat ca 80 000 kr).

Investeringen gjordes i samband med byggnationen av lagården, där den totala budgeten var ca 18 miljoner kronor.

Ekonomi

LED-belysningen bedöms ge en årlig besparing på ca 26 000 kr/år.

Erfarenhet

LED-belysningen fungerar klockrent.

Samägda maskiner

Skradarve gård äger traktorer och plog. Övriga maskiner samägs med olika grannar, vilket är brukligt på Gotland. Två-tre ägare per maskin är vanligt men fler förekommer, exempelvis har betesputsen fem delägare.

Solceller

En 1 800 kvadratmeter stor solcellsanläggning är under projektering för uppförande sommaren 2014.

Investering/finansiering

Budgeterad investeringskostnad: ca 1–1,15 miljoner kronor.

Återbetalningstid: 10 år, baserat enbart på den egna elförbrukningen.

Finansiering: Eget kapital

Ekonomi

Produktionen är beräknad till 250 000–300 000 kWh/år, vilket innebär att gården blir självförsörjande på el och dessutom nettoproducent. Överskottet kan bli cirka 100 000 kWh/år.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit