Ökat medvetenheten

Södergård ligger långt fram när det gäller att mäta och dokumentera. Gården blev 1994 blev utsedd till att bli en av pilotgårdarna i utvecklingsprojektet Odling i Balans, där ett av kraven var att dokumentera alla åtgärder på gården. Mätningar av varenda insats som gjorts har genom åren ökat medvetenheten om vad som är effektivt och inte, vilket bland annat lett till optimerad kvävegödsling. Tillförseln av näring är numera maximalt effektiv på gården, men med så liten påverkan på omgivande natur och vatten som möjligt, så kallad optimerad kvävegödsling.

Viktigt kunna jämföra

För lantmästaren Johan Thuresson är det självklart att ha kontroll. Eftersom han även har energiingenjörsbakgrund har han jobbat mycket med energiuppföljning och statistik.

– När man mäter håller man koll på förbrukningen. Ju mer man mäter desto mer vet man och kan jämföra. Man bör också tänka på vilken energi man använder till olika ändamål, säger Johan Thuresson, som ifrågasätter om värme ska göras av högvärdig energi som elektricitet. Han menar att man hela tiden måste tänka i system och ha ett helhetstänk.

– Att byta till lågenergilampor om man har direktverkande el i huset är ingen idé om värmen som glödlamporna alstrar istället måste komma från elementen. Byte till LED-lysrör utomhus är motiverat men inomhus har man kanske nytta av värmen från lysrören, det måste beaktas när man funderar på att byta ljuskälla.

Gården expanderade

Under alla år har svinproduktion bedrivits på gården. När det 2007 stod klart att även Johan Thuresson såg en framtid på gården blev målet för Torsten Thuresson att bygga upp en verksamhet som kunde försörja dem alla.

– När vi 2009–2010 byggde ut gården med fler svinstallar blev det en stor utökning. Idag har vi avelsverksamhet med 300 suggor och producerar 7 500 grisar per år. Aveln kräver mer arbetsinsats och har höjt förädlingsvärdet inom företaget men också gjort det lättare. I dag har vi ett regelbundet jourschema som gör ett bra socialt liv på gården möjligt, menar Torsten Thuresson.

I samband med expansionen bildades bolaget Löderups Gris AB, där Sveriges Djurbönders Tillväxtbolag är delägare.

Hög elförbrukning

I svinstallarna återvinns värmen från gödseln, vilket också får en positiv bieffekt eftersom ammoniakavgången minskar. Stallarna har hög automatisering med bland annat teknik som ser till att maskiner går kort tid, undertrycksventilationen är frekvensstyrd och belysning i vissa utrymmen regleras med rörelsevakter. Ändå finns förbättringsområden. En energikartläggning, utförd av Hushållningssällskapet, visar att elförbrukningen i stallarna är hög, 500 000 kWh per år, men är starkt sammankopplad med djurens hälsa. Mätare har installerats för att kartlägga exakt var de största förbrukningarna ligger. Torsten Thuresson menar att det är viktigt att jämföra sig även med andra gårdar men att det än så länge finns dåligt underlag

– Det är svårt att jämföra energikartläggningar
eftersom variationen är stor, gårdar är sinsemellan enormt olika, säger han.

Mindre åtgärder som inte kräver investeringar

Energikartläggningen har identifierat en rad olika möjligheter till energioptimering på Södergård, som exempelvis frekvensstyrd bevattningspump och fler värmepumpar i livdjursstallarna. Men än så länge är inget genomfört. Thuressons funderar över gödselhanteringen, på att kanske pumpa med elmotorer istället för att transportera med traktor, men konstaterar att det kräver ordentlig strömmatning till pumparna.

– Just nu har vi väldigt mycket fokus på produktionen. Även om det finns mycket att göra för att spara, krävs en del kapital. Animalieproduktion lämnar inte särskilt mycket resurser över och då får man istället göra sådant som inte kostar, säger Johan Thuresson.

– Att trimma ventilationen kan betyda mycket för både produktionen och energin. Det finns nya sätt att reglera utrustning så att den drar mindre energi. Att ventilera ett stall utan difftrycksmätare kan jämföras med att köra bil utan hastighetsmätare, man vet inte om man ska gasa eller bromsa, säger Johan Thuresson.

Teknikutvecklingen förbättrar miljön

Något som definitivt arbetar för en bättre miljö är teknikutvecklingen. GPS är ett exempel. Johan Thuresson berättar att risken att inte köra på samma ställe två gånger minskar och att studier visar att 25 procent tid kan sparas med GPS vid harvning, vilket också betyder 25 procent mindre dieselförbrukning.

– Ur miljösynpunkt är GPS väldigt effektivt. Det har varit en otrolig teknikutveckling som lett till bättre miljö för både arbete, luft och vatten, konstaterar den nyligen pensionerade Torsten Thuresson, som under alla år skött gårdens ekonomi vilket hädanefter blir hans huvuduppgift.

Framtiden

Målet är att allt som görs på Sörgården ska ha positiv effekt för både plånboken och produktionen. Friska djur, god miljö och en socialt fungerande tillvaro är rättesnöret. Och så då optimering förstås.

– Vi är enormt beroende av politik, konjunktur och väder. Om det blir ett katastrofår eller ett toppenår. Oljepannor skulle kunna bytas ut, men blir det inte pengar över i produktionen är det svårt investera i något, även om det är kort payoff-tid, säger Johan Thuresson.

– Men i varje investering vi gör finns alltid energitänket med. Vi köper aldrig något som är sämre än det vi har.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit