Tävlade mot värmepump

Den enda panna som blev kvar när de avvecklade merparten av fjärrvärmeentreprenaden var den första och äldsta fastbränslepannan i Solleröns gamla kommunhus. Den skötte de ända till 2011, då huset blev anslutet till deras egen panncentral.

– Tanken på en egen panncentral hade skavt i huvudet länge och när kommunens energi- och miljöplan tvingade dem att byta ut oljan i Sollerö skola var allt moget, säger Håkan Duhlbo.

Efter mycket räknande hit och dit, där en fjärrvärmesatsning vägdes mot en värmepumpsinvestering, lyckades bröderna till sist presentera en intressant prisbild. Kommunen nappade, och gick in med en anslutningsavgift motsvarande vad värmepumpssatsningen skulle ha kostat, samt skrev på ett 20-års kontrakt. I gengäld fick kommunen ett förmånligt energipris.

I maj 2010 var det byggstart. Sollerö Timmer byggde till den befintliga gymnastiksalen på skolgården med en panncentral. Hösten 2010 anslöt de skolan och 2011 Solleröns gamla kommunhus.

– Utbyggnaden är faluröd med vita knutar och smälter väl in i omgivningen. En del blev först irriterade över att vi hade fått bygglov mitt i byn, men konstaterade sedan att det knappt syntes, säger Håkan Duhlbo.

Bergig mark

Men helt okomplicerat var det inte. Kulvertdragningen var visserligen inte längre än 200 meter men långtifrån enkel, eftersom berget ligger i dagen. Av samma skäl tarvades ett speciellt arrangemang för flislagret. Det blev en mobil lösning.

– Vi byggde en självmatande traktorvagn. Det fanns visserligen färdiga lastbilscontainrar men vi äger bara traktorer så vi anpassade befintlig teknik efter vårt behov, säger Håkan Duhlbo.

Nu hämtar de flisen från hemmaterminalen med den självmatande traktorvagnen, två kilometer från panncentralen. Annan tid fungerar den 20 kubikmeter stora vagnen som pannans flislager. Skruvtransportören som matar flisen till pannan är tillräckligt lång för att hålla ställningarna den timme det tar att hämta mer flis. När det är som kallast behöver de fylla på två-tre gånger i veckan. Sommartid räcker det med en påfyllning i månaden.

– Tack vare en ackumulatortank på tolv kubikmeter klarar vi att köra flispannan hela året, även under sommaren när förbrukningen är låg, säger Håkan Duhlbo.

Viktigt med god fliskvalitet

Det mesta av den löpande flisningen av stamved och ris gör de själva. De har egen traktordriven hugg samt en traktor med vagn.

– Däremot lejer vi bort en storflisning inför vintern, ungefär 400–500 kubikmeter. Det är bra att slippa lagra flis eftersom den lätt möglar. Det kan leda till hälsoproblem, säger Håkan Duhlbo.

Genom åren har de på nära håll upplevt konsekvenserna när mindre kvalitetsmedvetna flisproducenter levererat blött grotflis till anläggningarna. Håkan Duhlbo tycker därför att den som levererar flisen också borde ha nattjouren på pannan.

Fler fastigheter på ingång

Det finns plats för en panna till med specialbyggd vagn om behovet skulle öka. Däremot är det svårt att räkna hem anslutning av villakunder på grund av kulvertkostnaden.

– Vi utnyttjar halva effekten. Kyrkan kommer att behöva mycket effekt under kort tid eftersom de drar ner värmen under veckorna för att sedan höja till helgen. Men det går nog bra, övriga fastigheter har sina effekttoppar under vardagarna, säger Håkan Duhlbo.

Allt flyter på smidigt nu när de bara behöver titta till en enda anläggning, som dessutom ligger nära.

– I dag delar två av oss på jouren medan den tredje är backup. Tidigare hade vi jour var tredje vecka året om i tio år. Med den erfarenhet vi har av anläggningar kan vi utan vidare säga att den här är den klart driftsäkraste, säger Håkan Duhlbo.

Ett bra komplement

Värmen står för 10–15 procent av årsomsättningen, i förlängningen ett halvt årsarbete om man inte räknar in bränslehanteringen. Resten av tiden tar Sollerö Timmer på sig alla typer av byggnadsarbeten, mestadels lokalt. Uteslutande är det om mindre projekt och de har därför funderat en hel del på att utveckla någon egen produkt som de kan sälja, gärna i större volym. Frågan är bara vad. Spån och flis från sågningen av byggtimmer är i alla fall bra biprodukter som de både kan elda och ta betalt för.

– Energiproduktion är ett bra komplement till byggverksamheten, konstaterar Håkan Duhlbo.

Fakta

Panncentralen byggdes 2010 som en tillbyggnad till en lokal som tidigare var gymnastiksal. En specialutformad självmatande traktorvagn fylls med flis vid hemmaterminalen, 3 km från panncentralen. Vagnen ställs in i panncentralen och en skruvtransportör matar in flisen i pannan där den kontrollerade förbränningen sker. Fjärrvärmenätet är för närvarande 350 meter långt och består av välisolerad PEX kulvert.

Maskiner/utrustning:

Fabrikat: SWEBO/ Ariterm 500 kW.

Ackumulatortank: 12 m3

Oljepanna: 240 kW

Kulverten är av plast med pressade skarvar, vilket blev enklare att lägga i den bergiga marken än en stålkulvert som måste svetsas och provtryckas.

Investering/Finansiering

Total Investering: 2,4 mkr

Kommunen betalade initialt anslutningsavgift motsvarande en värmepumpsinvestering samt skrev 20-årigt avtal med Sollerö Timmer.

0,3 mkr investeringsbidrag via länsstyrelsen.

Egna medel och banklån.

Avskrivningstid: 15 år

Produktion

Produktion: 600 000 kWh/år

Ekonomi

För nya kunder: Ca 70 öre/KWh exkl. moms, uppdelat i en fast och en rörlig del. Prissättningen följer Eons prislista för Mora Värmeverk.

Kommunen har eget avtal.

Utfall

Intäkt: ca 300 000 kr/år beroende på kundernas årsförbrukning som kan variera 10–15 procent beroende på om vinter är varm eller kall.

Erfarenheter

Inkörningsproblem är ofrånkomligt – alla anläggningar är unika och allt kan krångla: bränsle, styrning, mekaniska haverier och leveranser som inte håller vad som avtalats. Efter inkörningsperioden har anläggningen gått över förväntan, även om det fortfarande finns marginaler att fila på för att höja driftsäkerhet och effektivitet.

Text: Iréne Lundström, Byatryck. Foto: Diakrit