Utifrån uppköparens perspektiv skapas ett mervärde i form av färre producenter att förhandla med, en garanterad volym från en och samma grupp och ett jämnare flöde.

För personerna i gruppen kan det vara stärkande att ha fler att bolla idéer med inför kommande förhandlingar. Det kan även vara så att personerna i gruppen kompletterar varandra kompetensmässigt vilket stärker gruppen som helhet vilket också utgör en konkurrensfördel.

Att hitta rätt samverkanspartner är kanske inte helt lätt men det vanligaste är att man börjar söka i närområdet bland granngårdarna eller genom medlemmar i lantbruksföreningar.

Samverkan kring slakt

Hur många djur kan varje enskild gård leverera över ett år? Under vilka delar av året? Gäller leveranserna samtliga djur eller vill någon/några av gårdarna göra återtag? Ska alla djuren i gruppen gå till en och samma uppköpare eller ska risken spridas?

Hur ser den genomsnittliga klassningen ut på respektive gårdar? Genomsnittlig vikt på djuren som levereras till slakt?

Går det att styra produktionen så att gruppens utbud stämmer bättre överens med uppköparens efterfrågan? Det kan gälla till exempel klassning, vikt, typ av djur, renlighet, leverans under året, optimerade inleveranser.

Vilka är de tänkbara uppköparna? Var finns de, vad efterfrågar de och hur ser prisbilden ut? Ha koll på slakteriernas notering men komplettera med egen research för att få den verkliga prisbilden i regionen och landet. Detta görs bäst genom att kommunicera med andra gårdar och producentringar. När på året ges bästa merbetalning?

Skissa och formulera en gemensam offert.

Utse gruppens talesman och förhandlare.

Hur görs affären upp?  Genom gemensam förhandling men med enskilda avslut och kontrakt med uppköparen eller ett gemensamt kontrakt med gruppen som helhet?

Prissättning:
Vad är kostnaden i gruppen för att producera ett kilo kött och vad bör gruppen utifrån den kalkylen ta betalt? Vilka är gruppens mervärden? Hur kommuniceras dessa på bästa sätt?

Samverkan kring försäljning av spannmål

Eftersom spannmålsodlingen kan variera från år till år behöver gruppen kontinuerligt revidera och uppdatera utbudet. Går det att planera odlingen inom gruppen för att kunna presentera ett mer attraktivt utbud gentemot uppköparna?

Vad är gruppens gemensamma utbud? Vilka grödor rör det sig om? Vilka volymer? Vilka kvalitéer? Hur ser gruppens möjligheter ut kring torkning och lagring, finns det samverkansmöjligheter kring dessa bitar?

Vilka är uppköparna? Vad efterfrågar de? Hur ska de kontaktas? (enskilt eller genom ett utbud via e-mail till flera aktörer samtidigt)

Skissa och formulera en gemensam offert.

Utse gruppens talesman och förhandlare.

Hur görs affären upp?  Genom gemensam förhandling men med enskilda avslut och kontrakt med uppköparen eller ett gemensamt kontrakt med gruppen som helhet?

Prissättning:
Hur ser prisbilden ut? Vad är poolpriset? Hur ser tillgång och efterfrågan ut på världsmarknaden? Vilka grödor betalar sig bäst och när på året? Till vilket pris är personerna i gruppen beredd att sälja?

Framgångsfaktorer samverkan försäljning:

  • Tydliga ansvarsområden inom gruppen
  • Om någon eller några i gruppen gör en större insats – bör arvode diskuteras för dessa personer.
  • Utse en talesman för gruppen – och var överens i vad och hur gruppens värden kommuniceras utåt
  • Hitta och kom överens om hur ni effektivast kommunicerar inom gruppen (möten, facebookgrupp, sms, telemöten)
  • Medlemmarna i gruppen bör ha en gemensam syn på hur man ska jobba
  • I en förhandling vara eniga om minimipriset och villkoren för gruppen
  • Lojalitet inom gruppen
  • Ju färre i gruppen desto enklare är det att komma överens

Vanliga misstag:

  • Enskilda medlemmar i gruppen gör affärer ”vid sidan om” som skadar gruppens gemensamma affärer.
  • Miss-match vad gäller personkemi i gruppen. Inte att underskatta – även ifall man har en gemensam syn på hur saker ska göras så är de minst lika viktigt att personligheterna i gruppen stämmer och kompletterar varandra.
  • Medlemmarna uppfyller inte sina åtaganden.

Hur ska betalning ske?
Ett samarbete kring försäljning förutsätter bra och fungerande rutiner för fakturering. Behöver en tredje part bli inkopplad som säkerhet?

Reklamation.
Vad händer om den gemensamme kunden är missnöjd med produkterna/leveransen? Prata igenom det!

Skriv avtal.
Det är alltid positivt att skissa på ett avtal och skriva ner vad som är viktigt för var och en, även om man inte väljer att skriva ett regelrätt avtal. Det kan kännas jobbigt inledningsvis, men det är ännu svårare om samarbetet inte löper på klanderfritt.

Utvärdera.
Träffas, gärna under trevlig former, för att prata igenom hur det går. Var ärlig och lyssna noga. Det är ett bra underlag för fortsatt samverkan.